När jag dör ska ingen jävel få rimma i min annons. Jag ska ha Pär Lagerkvist. Han är tung.
En gång skall du vara en av dem
som levat för längesen
Jorden skall minnas dig
så som den minns gräset och skogarna
det multnade lövet
Så som myllan minns
och så som bergen minns vindarna
Din frid skall vara oändlig
så som havet
som levat för längesen
Jorden skall minnas dig
så som den minns gräset och skogarna
det multnade lövet
Så som myllan minns
och så som bergen minns vindarna
Din frid skall vara oändlig
så som havet
Inte ska jag ha någon ful gitarrlogga heller.
4 kommentarer:
Jag har sparat de som berört mig mest, i en liten låda, bland barndomspusslen.
Lagerkvist - javisst. Nu blev jag ju tvungen att bläddra igenom hela min linneklädda Lagerkvistsamling, tryckt 1949. Jag tänkte mig ungefär den här:
Oroas ej. Räds ej i uppbrottstimman. En vänlig hand lugnt ordnar båtens segel som för dig bort från kvällens land till dagens. Gå utan ängslan ner i strandens tystnad, den mjuka stigen genom skymningsgräset.
Jag har ett alternativ till Lagerkvist, delar ur Karin Boyes I rörelse:
..."Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr. Oändligt är vårt stora äventyr."
Det finns något ännu mera perverst, att gå runt på djurkyrkogården på Djurgården och läsa alla små inskriptioner om älskade husdjur. Jag hulkade så jag inte var mänska på flera timmar efteråt.
Ungefär som att inte klara Lassiefilmer antar jag. Vilket jag alltså inte gör.
Skicka en kommentar