på verandan i morse. En äcklig fet spindel, stor som ett dasslock (eller som en femkrona i alla fall) som hotfullt kom krypande mot mig. Min första impuls var att springa därifrån, låsa dörren och försöka förtränga hela händelsen, men så insåg jag att jag aldrig skulle våga mig ut igen om jag visste att det där äckliga djuret låg där och lurpassade på mig.
Då gjorde jag något ovanligt (I alla fall i spindelsammanhang). Jag gjorde en aktiv modig handling. Tog ett vedträ, stålsatte mig och mosade den mot golvet. Det sade sprutt, krasch och knak och så fanns den inte mer. Äcklad av ljudet och av de behårade rester jag insåg satt kvar på vedträt slängde jag det ifrån mig, tillbaka till vedhögen. Så nu kommer jag aldrig att kunna elda mer. Tänk om den bar på en äggsäck och några yngel överlevde. Tänk om de ligger där och bidar sin tid, växer sig stora och lurar på hämnd. Nej, det blir allt Lise som får hämta ved i fortsättningen.
Min vän LM berättade en historia om en kvinna med spindelfobi som mött ett monster på en toalett i något turistparadis någonstans. Hennes make kände väl till hennes spindelfobi och hade varnat henne för "låtsasspindeln" som satt fast med sugkopp på toadörren. Hon stålsatte sig och gick in och satt där och kissade samtidigt som hon med vämjelse tittade på "låtsasspindeln". Plötsligt började den röra på sig. Till sin makes förvåning kom hon springande ut från toaletten med kjolarna uppdragna till midjan och med kisset rinnande i små rännilar efter benen. Sugkoppen han sett visade sig vara just en äggsäck.
Jag kan ju säga så här: Skulle något liknande hända mig skulle jag tillbringa resten av semestern i blöjor, hur varmt det än vore och hur stor risken för eksem i rumpan än skulle vara.
1 kommentar:
Kom och värna din spindelskräck hos mig, dom bor i min dusch!
Skicka en kommentar