Frågan ställdes av kultgruppen Vikingarna på någon av alla deras otaliga "kramgoa låtar-plattor".
Klart man kan...
N och jag skrev brev till varann under flera års tid och det var en av de mest intressanta relationer jag haft med en annan människa. Hon hade ett fantastiskt sätt att uttrycka sig och vi "pratade om allt". Fullkomligt kravlöst men totalt öppet. Jag minns att jag längtade efter att komma hem på kvällarna. Kanske låg det ett brev på hallmattan, gult kuvert, omisskänlig handstil. Då var jag lycklig. Det här var innan e-posten ens var uppfunnen så mer än en kontakt varannan dag kunde det aldrig bli, men det fanns faktiskt lördagsutdelning av post om man betalade en liten tilläggsavgift. Så till och med helgerna kunde förgyllas av brev ibland.
Till slut beslöt vi oss för att träffas. Vi gjorde det ibland, till och från under ett par års tid, men det var liksom inte riktigt samma sak. N var en själsfrände och jag vet att jag "älskade henne på avstånd" men en del av magin försvann när det "blev på riktigt". Det var en fullkomligt nära och ärlig relation, men den byggde på något sätt på avståndet mellan oss.
Jag har googlat hennes namn och jag vet att jag skulle kunna ta kontakt, men det kommer jag inte att göra. Hon har sitt liv och jag har mitt och det är helt okej. Jag minns bara de där åren med värme.
Varför skriver jag det här? För att jag sett filmen "The Lake house" med Sandra Bullock och Keanu Reeves och för att den var fullkomligt orealistisk och sockersöt och överromantisk och superhollywodiansk och (som askungen säger om balen på slottet) alldeles alldeles underbar.
Ibland vill man se en saga. "The Lake house" är precis det. Man får inte för ett ögonblick förirra sig in i känslan av "det här kan ju inte hända" för då är magin förlorad och då faller hela filmen platt till marken. Men om man kan koppla på sitt "make pretend" och låtsas att allt är möjligt så blir hjärtat varmt och tårkanalerna överflödade och då kan man för ett ögonblick ändå tro att romarna hade rätt när de sade amor vincit omnia.
1 kommentar:
Klart man kan..Du skriver så vackert och sant så det svider i hjärterötterna... Amor vincit omnia är väl det som alla drömmer om, åtminstone jag.
Men det blir så lätt Love, Peace & Misunderstandings, i stället...
Skicka en kommentar