Positiv konfliktlösning

I går kväll mötte jag medarbetare och pratade konflikthantering och konfliktlösning. Jag tycker jag är ganska bra på det. Så länge människor är rationella och begripliga i alla fall.

I morse brakade jag ihop med Tuva. Det gällde tandborstning med inte tillräckligt god tandkräm. Hon gillar egentligen bara Teletubbiestandkräm och nu har hon fått lida med Bamsetandkräm ett tag så igår var jag på Ica supermarket och letade efter ett märke som hon skulle kunna fördra. Teletubbiestandkrämen var slut men jag hittade en Pepsodent med hästmotiv och tänkte "den måste väl duga, hon är ju hästtokig".

Men icke. Hon vägrade. Skrek "Den är för stark!", "Den är randig!!!", "Jag vill inte!!!" och "Jag vill till mamma!". Så grät hon så tårarna sprutade.

Jag lirkade en, två, tre, fyra, fem gånger. Resonerade, pratade, lockade, erbjöd god fluortablett efteråt. Sen for jävulen i mig.

"Vad tror du tandläkaren säger om du inte borstar tänderna? Dina tänder kommer att ruttna och falla ut."

"Den är inte god."

"Men fattar du inte att vi måste åka", skrek jag. "Jag har ett jobb att sköta och människor som väntar på mig och om jag inte får åka nu så får jag sparken och då får vi inga pengar till att bo i huset och då får vi flytta. Vill du det????"

Tuva bara tittade på mig. Sen tänkte hon nog "Han är ju dum i huvudet" och öppnade munnen.

Visst var jag vuxen och förnuftig. Vilken seger...