onsdag, november 21, 2007
Det blev tyst ett tag. Tappade orken och lusten. Det blir så ibland.
Men säg det missmod som varar för evigt.
En dag i taget.
Det är så man får ta det.
Endast genom nåd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Senaste inlägg
Äldre inlägg
Startsida
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar