Snart tolv, det är sent om man ska upp 06.00 i morgon bitti i alla fall. Vi ska med morgonflyget till Kapstaden som sedan blir vår utpost för tre nätter tror jag. Man blir lite dygnsvill och jag har inte riktigt koll på programmet, men jag tror det är så...
Jag sitter här och kliar mig både här och där, fick en del otrevliga insektsbett under besöket i Kwazulu Natal och byn Kwanzimela. Det är inget malariaområde så det ska inte vara någon fara, men kliar gör det likt förbaskat...
(Man behöver förresten inte få malaria av myggbett för att bli sjuk av dem, glömmer aldrig när Lise och Joppe och jag kom hem från Sri Lanka och Thailand 1993, då hade jag fått en infektion i ett myggbett och låg i 40 graders frossa och missade till och med en Ulf Lundell-konsert i Örebro. Lise och Joppe åkte iväg och jag låg och skakade framför teven. Den kvällen sände public service "Exorcisten". Jag såg den och yrade och jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv. Det var ingen bra kombination...)
Kwanzimela ja, det var en spännande upplevelse. Vi åkte av stora vägen och in på lilla vägen och sedan ut på den ännu mindre vägen och sedan var vi ute på en ännu mindre väg... Enkelt uttryckt kan man kanske säga att detta lilla Kwanzimela låg mitt ute i ingenstans. Christer Fahlström har tydligen en frireligiös koppling och genom att göra resan upp i bergen och låta människor sova en natt på missionsstationen så förser han dem med regelbundna inkomster, pengar som de sedan i första hand använder till att hjälpa hiv-positiva människor och människor som redan utvecklat aids.
Jag fick höra siffror idag som skrämde mig rejält. 3 Sydafrikaner av 10 är hiv-positiva eller sjuka i aids, barn och vuxna om vartannat, på landsbygd och i städer... Visst hade jag en bild av hiv som "the pan-african disaster disease", men att det var så illa visste jag inte. Syd-Afrikas aidsminister fick avgå för någon månad sedan för att hon negligerat problemet och sagt att det bara handlar om att få folk att äta hälsosam mat så ordnar det sig nog. Bromsmediciner finns inte alls att tillgå i tillräcklig omfattning och det är jättesvårt att få människor att ens gå och testa sig eftersom sjukdomen är så stigmatiserad. som den är.
Fader Ignatius (Jag höll på att bryta ihop när han presenterade sig, jag kunde bara tänka på Ignatius J. Reilly i "dumskallarnas sammansvärjning") och hans team har fullt upp alltså, både med att lindra för de redan sjuka och med att upplysa människor så inte fler ska behöva drabbas. En minst sagt svårlöst uppgift.
Det är imponerande med människor med sådant engagemang. Jag tycker det. Rannsakar mig själv och inser att jag skulle ha väldigt svårt att lämna alla bekvämligheter och försaka allt för att kunna hjälpa andra. Det är tur att sådana människor finns...
Missionsstationen var sliten och gammal, men jag fick rena lakan och en handduk och det var helt okej. Efter middagen bjöd reverend I in de som ville till liten gudstjänst/andakt i kapellet. Som tur var följde jag med, mäktig upplevelse att höra afrikansk gospel i ett litet bykapell mitt ute i Afrika. Jag älskar hur de sjunger här, det är så fullständigt fritt, så starkt, lite glidande ibland kanske, men med ett jäkla ös...
Det blev tidig kväll för vi skulle ju som vanligt upp i ottan. Denna morgon för att besöka skolan i Kwanzimela.
465 barn, 5 lärare (och en massa assistenter ska jag väl säga för att vara uppriktig.) Många av barnen föräldralösa, många barn själva smittade av hiv, ungar som kommer dit med sina småsyskon på ena armen för att mamma är så sjuk så hon inte kan ha dem hemma. 82% arbetslöshet hos föräldrarna, de som har jobb tjänar i snitt cirka 100 rand/månad. (80:-)
Hopplösa villkor kan man tycka, men ändå fanns det en massa stolthet och glädje för det man gjorde i den där lilla skolan. Det var rörande. Barnen hade förberett en cultural show för oss, sjöng och dansade så det stod härliga till, vi kontrade med "små grodorna", stor förbrödring uppstod. *S*
Vi hade skramlat lite pengar innan vi kom dit, rektorn fick lite över 5000:- av oss och blev själaglad. De pengarna skulle räcka till mycket.
Jag smet in på det "dagis" man varit tvungna att anordna eftersom barnen kommer till skolan med sina småsyskon med sig. Det skulle ni se, förskolepersonal i Kumla... 80 barn i ett rum, det material som fanns att tillgå rymdes på ett litet bord... Nå, jag tog lite bilder och blev "överfallen" av barn som ville känna på min vita hud... Undrar just om den kändes annorlunda för dem?
Måste gå och sova nu. Får berätta mer sedan. God natt Sverige!
2 kommentarer:
Hej Håkan!
Ja var också med på samma resa som Du, hade en gammal Nikon o tog lite
kort med. Sökte ett litet bidrag på
3.000kr.innan vi for dit,men fick avslag, de ansåg att det inte var seriöst. Vad kan man säga om sådant
svar när så många barn är i behov av hjälp.
Hälsningar Håkan.
jag är här för att ge mitt vittnesbörd om en läkare som hjälper mig i mitt liv. Jag var infekterad med HIV-virus under 2012, jag gick till många sjukhus, kyrkor för botemedel men det fanns ingen lösning, så jag tänkte hur kan jag få en lösning så att jag inte kan förlora mitt liv, jag förlorade allt jag har min man flyr från mig och tog också mina barn på grund av min sjukdom. En dag var jag i flodsidan och tänkte nästa steg att ta om det skulle hoppa in i floden så att jag helt kan lösa mitt liv eller bara tänka var jag kan gå för att få en lösning. så en kvinna går till mig och berättar för mig varför jag är så ledsen och jag öppnar allt för att berätta för henne mina historier, hon berättade för mig att hon kan hjälpa mig, det är anledningen till att hon normalt kommer hit för att hjälpa människor så att du kan botas för att hon var med i det här problemet innan, presenterade hon mig för en läkare som kastade stavar på människor och gav mig han nummer och e-post så jag ringde honom och mailade honom också. Han berättade för mig allt jag behöver ge och ger mig instruktioner att ta, vilket jag följde ordentligt. Innan jag visste vad som hände kallade han mig och berättade att jag skulle gå till medicinsk kontroll, kallad Priest Salami för dina lösningar nu vid
purenaturalhealer@gmail.com lägg till honom på watsapp +2348105150446
Skicka en kommentar