Jag har många filmer i min samling, men vad jag kan minnas har jag bara med berått mod köpt en enda "barnfilm" i självisk avsikt att ställa den i min egen hylla. Miyazakis "Spirited away". Vilken fantastisk film, vilken berättarglädje, vilka karaktärer, vilken skönhet.
"Spirited away" fick mig att upptäcka Hayao Miyazaki, sen såg jag "Prinsessan Mononoke" och insåg att det inte var ett "one-time-wonder". "Kikis delivery service" hittade jag med engelsk text och "Det levande slottet" gick Agnes och jag och såg på bio. Nu har jag sett "Min granne Totoro" och blivit frälst igen. Underbar film. Disney och Pixar kan gå och gömma sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar