Det känns som om preskriptionstiden gått ut för den ungdomssynd till skrivning som jag gjort mig skyldig till. (Tillsammans med Göran A ska jag väl tillägga, fast han kom bara med morbida ideér som jag sedan fick göra begripliga.) I vilket fall som helst är jag mogen för att låta Amadeus go public här på blogen. Som en följetong typ, han gör sig bäst i lagom doser.
Jag etiketterar honom just som Amadeus så blir han lätt att hitta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar