men Tuva verkade i alla fall ha klarat sig psykiskt oskadd från undersökningen. Skönt det. Och "belöningen"... Inte gick det att ta miste på stoltheten i ögonen när hon kom in här hemma med mössan på huvudet. "Men Tuva varför har du mössan på dig?" "Inge särskilt..." Men det var det ju. Hål. I. Öronen. Riktiga hål... Det är stort det.
Det var det för mig också när jag tog hål i örat för 30 år sedan. Känslan var säkert densamma, metoden lite modernare idag dock, Mikael B tryckte sig igenom min örsnibb med en stoppnål...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar