...den känslan gör antagligen "Lost" till den bästa tv-serie jag någonsin följt, i alla fall om man räknar in spännings- och överraskningsmomentet.
("Sopranos", "Dexter" och "Six feet under" står sig väl annars rätt bra.)
Nu när jag sett fyra avsnitt av säsong fem, när det börjar bli tydligt att allt handlar om "parallell tid" om "time travelling", när jag kan ana att det finns en "puppet master" som styr alltihop, när Yin återuppstått, när de återvändande till "verkligheten" får samla ihop sig för ett andra besök till ön, när Claire har visat sig vara Jacks syster och Aaron därigenom hans systerson, när det plötsligen finns "the other others", ahh, det är lysande sci/fi.
Lita på mig. Det är ändå en man som genomlevt det mesta i genren som uttalar sig.
Jag vet att en del tröttnat och undrat. Stackare er! Ni kommer så småningom att ångra er och vilja låna hela serien av mig. Det kan ni visst det få, men bara en del i taget. (Det är ett smart sätt att se till att få tillbaka allihop.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar