och lyssnade på pedagogikprofessorn/inlärningsgurun Tom Tiller. Kände mig glad och lite upplyft när jag åkte därifrån.
Vet inte om det var budskapet i sig (som var intressant, tankeväckande och stärkande för en stackars rektor som själv säkert inte riktigt alla gånger förstår hur illa klämd han är mellan alla krav som ställs) eller det faktum att föreläsningen framfördes på Norska med Tromsödialekt som värmde allra mest.
Tänk att jag när jag var liten under Barnens dags-dagarna i Kumla sett Flåklypabilen i fullskalemodell. Tänk att Tom Tiller lät precis som lilla "Solan".
"Koffer da da?" "Koffer koffer koffer..."
Tiller är en riktig optimist. I filmen om Flåklypa Grand Prix finns också hans och Solans raka motsats; Igelkotten Ludvig.
Ludvig är så rädd för allting och skeptisk till det mesta och har levererat livspessimistens ultimata filmreplik; "Det blåser Noravind fra alle kanter!"
Edit: Tänkte vidare på flåklypafilmen ikväll och pratade med Fredrik L om den. Vi var överens om att det var en av de bästa filmer vi sett under vår barndom. Vi hade bägge två köpt den till barn i vår omedelbara närhet. De har visat sig vara måttligt förtjusta. Kanske har Flåklypa Grand Prix ett för lågt tempo för att passa vår tids barn (trots att den handlar om "Il tempo gigante") men den har definitivt karaktärerna. Jag vidhåller att det är en klassiker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar