Man kan nog till och med säga att jag fått stjärten bearbetad röd och blå.
Dra nu inga förhastade slutsatser snälla. Jag har haft konstiga domningar från rumpan och ända ner i fötterna under en tid, fick för mig att jag hade ådragit mig ett diskbråck eller något annat (ännu obehagligare) tillstånd. (MS, ALS, KPA...)
Pratade med P & F och berättade om problematiken. "Det låter som om du har problem med ischiasmuskeln, det är säkert någon nerv som hamnat i kläm, har du ringt Erika?"
Erika är massör, en jäkligt duktig sådan, hon har hjälpt mig förut när jag suttit snett och fått ryggskott.
"Erika kan väl inte bota ALS. Ni får ärva min skivsamling..."
"Men du kan väl höra med henne i alla fall?"
Bara att krypa till korset. Jag ringde Erika och fick en akut-tid för besök. Jag tog det som en man sade hon, skrek inte mer än absolut nödvändigt, men det gjorde (fläckvis) ohyggligt ont (och gott). 45 minuters knådning av sätesmuskler på bägge sidor gör attt jag i kväll känner mig a: mörbultad, b: blåslagen och c: förlöst.
Stjärtpartiet har definitivt ändrat spänningsläge och jag vågar tro på en framtid igen.
Råden jag fick gjorde att jag kände mig antingen väldigt liten eller också fullkomligt uråldrig. Inte gå utan strumpor, inga shorts vid minusgrader, ingen plånbok i bakfickan, inte bli kall om baken. Jag köper det rakt av. Har man blivit helbrägdagjord på det här sättet så ska man inte utmana ödet.
1 kommentar:
He he he. Förlåt att jag skrattar över din eländiga sits. (så fyndig jag var nu då.)
Beskrivningen av eländet var högst roande.
Det blir till att skaffa ett par kamelhårsbyxor inför hösten.
Själv överväger jag handledsvärmare i detta läkande material då jag tror jag självdiagnostiserat mig för fibromyalgi.
Känns det för gubbigt med kamelhår, rekommenderar jag Vulcanbyxor, som är lite sportigare.
Krya på dig.
Skicka en kommentar