Jag blev i alla fall kär i hela Kommunen tack vare taxichauffören vi träffade. Vi åkte buss från Kumla i torsdags, men chauffören körde hem igen, för att komma tillbaks och hämta oss på fredagseftermiddagen.
Den lilla morgonpromenad vi tänkt oss - från hotellet till konferenslokalen - kändes inte alls trevlig när regnet hällde ner och blixtarna stod som spön i backen. Det var rätt många av oss som inte var med regnkläder och med tanke på att vi skulle sitta på föreläsning i sju timmar eller så (och ville ha någon behållning av den) fick jag ta ett snabbt beslut; "Ring taxi".
Taxin kom, taxin körde oss till mattesmedjan i tre omgångar, jag åkte med den sista eftersom jag tänkte lägga ut för kalaset. Vi pratade och skrattade under vår femminuterstransport.
"Det blir 300 kronor" sade chauffören när jag halade fram plånboken och tog fram Mastercardet. "Men jag tar ju inte kort dessvärre".
Hoppsan. Tar hon inte kort? Nå, vi är ju i Bengtsfors... "Men du, då får vi nog ta en sväng till banken så jag kan ta ut pengar..."
Hon tittade på mig, så sade hon "har du hundra kronor?"
"Jo men det räcker ju inte..."
"Du, jag tar hundra kronor så kan du bjuda dom andra på kaffe. Sten är ju alldeles underbar."
Vilken kvinna, vilken vänlighet, vilken egentligen alldeles omöjlig händelse i Sverige idag. Bengtsfors har Sveriges trevligaste och snällaste taxichaufför och Sveriges bästa och snällaste mattelärare i form av Sten Rydh. Bara så ni vet.
2 kommentarer:
Fullständigt underbart och helt osannolikt, heja Bengtsfors!
Heja heja heja!
Skicka en kommentar