till "Kvalitetsnätverk förskola" tillsammans med Ann-Sofie, Hasse och Lisa. Det var i och för sig ingen kvalitetsmässig höjdare det där nätverket, men vi hade en bra dag tillsammans och meterologiskt var det ju fascinerande att inom loppet av en timma få vara med om såväl slagregn, försommarsol som en riktig hagelstorm...
I Hennickehammar har jag bara varit en gång förut, det var tillsammans med kollegorna när vi genomgick en leddarskapsutbildning som anordnades av ett företag som kallades WIPRO och drevs av förre klubbdirektören i ÖSK, G.W. Det var en bra utbildning och vi lärde oss en del, men vi hade lite svårt att bestämma oss för om G.W var en riktig ledarskapsguru eller bara en "trevlig kille med ett koncept".
G.W hade i alla fall en sentens som han drev ganska hårt när vi var i väg på seminarium; "lagom mängder alkohol gör människor sociala och får dem att prata med varann".
I Hennickehammar fick han en lidnersk knäpp och fick för sig att alla skulle ha en drink före maten. Vi påpekade försynt att sådan lössläppthet inte funkade i en kommunal organisation men G.W skrockade bara och sade "Jag tar det ju på företaget såklart". (Han hade säkert bakat in en viss spritmängd i arvodet.)
Han kanske trodde att vi skulle nöja oss med en Spritzer eller en fyra Johnnie Walker eller så.
Percy satte standarden. "Bjuder du", sade Percy, "ja men då kan jag ta en Lagavulin. Den som står där, är det en extralagrad variant?"
Det var det. 80 kronor centilitern.
"Jag kan pröva en sån då. Ta en dubbel förresten..."
Jag ville ju inte vara sämre så jag hängde på direkt. "Det lät ju himla gott, jag kan ta en likadan..."
G.W höll på att sätta i halsen när han insåg att de två första bargästerna kostat honom 1280:- men han var naturligtvis för stolt för att säga något.
Sen kom Per B ner i baren. "Kom hit Per", ropade Percy. G.W bjuder på en drink, den här whiskyn ska du pröva, den var fin som snus den".
"Kan jag väl", sade Per B.
Så fortsatte det. Rolf Ö föredrog i och för sig en annan variant, var det kanske en Laphroig 24 years special reserve men den var inte mycket billigare...
Ronnie P hittade en riktigt fin gammal cognac.
G.W:s sociala leende kändes stelare och stelare för varje rektor som gjorde sin beställning, men han utstod stålbadet. Och visst hade han rätt, vi blev jättesociala och glada och pratade mycket om hur god whisky vi fått.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar