I Varberg, släktträff, em-kval i fotboll samtidigt, klart man måste visa färgerna. Och visst var det så att vi vann en poäng och danskarna förlorade två. Aj lav you ich liebe dich, Slatan Ibrahimovich... Det blev i alla fall inte slagsmål.
En trevlig helg på många sätt. Fast nog är man lite trött så här efteråt. Dessutom både full av beundran inför det gitarrspel som den där lille dansken presterade och lite avundsjuk också. Så där flink i fingrarna har jag aldrig varit. Kommer aldrig att bli heller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar