Jag har aldrig riktigt förstått det där med att äta julbord till påsk; skinka och köttbullar och jansson och sill och ÄGG och lax och - ja, julmat typ då.
Den maten tröttnar jag vanligtvis på vid annandag jul och sen vill jag inte se den på ett år eller så. Nej påsk är lamm, kan vara kotletter, kan vara lammfilé men allra helst, som ikväll, en riktig lammstek. Marinerad med salvia, rosmarin, basilika och oregano, vitlök, rotfruktsgratäng till, ett festbröd med soltorkade tomater, fetaost och oliver insprängda, gott rött vin till såklart, ikväll en BiB som smakade mycket bra, fleur du cap , en Shiraz, lite rökig och lakritsartad i tonen, skönt att man kan tycka om de här vinerna utan dåligt samvete nuförtiden.
Håller handen för munnen och känner på andedräkten. Jo. Helt klart en del vitlök. Då är det som det ska vara.
Föräldrarna var här och åt och jag blir lite ledsen. Dom känns så skruttiga. Arne bara väntar på döden, fast det har han ju gjort de sista tio åren minst så det är jag van vid, men Gunvor blir jag lite orolig för. Hon har alltid varit lat och trivts bäst vid minsta kroppsansträngning, men dum har hon aldrig varit. Men de senaste månaderna har jag funderat på om hon är sådär riktigt riktigt med. Hon kommer inte ihåg saker. Hon tar yviga svängar med bilen. Skrutt var ordet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar