Är det ett tecken?..

...att jag när jag pratat om dålig mathållning i P4 plötsligt får för mig att se filmen "Julie & Julia" med Meryl Streep och Amy Adams? En underbar liten film med två parallella handlingar, dels om Julia Child, Amerikansk diplomathustru i Paris som får för sig att ge ut en kokbok för "Amerikaner utan kock" om det franska kökets delikatesser och om hennes resa för att få den färdig, dels om Julie Powell, uttråkad byråkrat i New York som bestämmer sig för att börja blogga och hämtar inspiration till sin blogg från just Julia Child. Henne idé: att koka sig igenom boken på ett år.

En riktig feelgoodfilm, lite biografi, lite drama, lite komedi, lite romantik och stor kärlek till matlagning. Rekommenderas varmt. 4 Coq au vin av 5. (Och en Pariservåffla till efterrrätt.)

Dessutom hörde Ingela av sig och föreslog något slags gemensamt matlagningsprojekt vilket jag i princip ställde mig positiv till. Så får vi se vad vi mäktar med.

Två veckor går fort inser jag,

här är lite radio för den som vill lyssna. I dag pratade vi om Anna Bergendahl och den ensamståendes mathållning. Bland annat. 16.35 in i halvtimmen cirkus.

Dags att åka på utvecklingssamtal med Tuva idag,

ett sant nöje. Läraren Anna pratade klokt och bra med Tuva om hur det var att gå i skolan och precis som jag anat var det inga som helst problem, vare sig kunskapsmässigt eller socialt. Tänk att en så dysfunktionell man som jag fått så friska barn. Skönt det.

En värdig vinnare enlig mig,

Anna Bergendahl, 18 år, inte alls så "docksöt" som en del medier försöker få henne till. Inte alldeles rak tandrad, en liten fläck på kinden, till och med aningen "i alla fall inte smal".

Tack Gode Gud för det, det är ju sånt som gör oss människor levande. Jag tycker hon är helt underbar, hur hon kan stå där och bara se så eftertänksamt lycklig ut. Kanonröst dessutom, låt den växa till sig ett par år ytterligare så kan den bli precis hur bra som helst.

Jag är imponerad och lite förälskad och jag bryr mig inte ett dugg om vad dom säger i Norge. Anna var bäst, ingen protest!

Pappainstinkten kommer fram

Kommer på mig med att stå och skrika åt en främmande katt med uppruggad rumpa.

"Du rör inte mina katter. Du må vara större än dem men vi är fler än du".

Han gick.

Lyssnar på Amy McDonalds nya platta

och känner mig lugn, varm och behaglig inombords. Inte så mycket som sticker ut, men väldigt snyggt. Jag gillar det. 4 akustiska gitarrer och en säckpipa av 5.

Vilket härligt väder,

det måste förvaltas på något sätt. Får bli en långpromenad tror jag, för kvällen lär väl bli tv-soff-potatig med schlagerfinal och allt...

Om man inte ids laga mat till sig själv en fredagskväll

inte längtar efter pizza för vilken gång i ordningen som helst, inte bara vill ha en macka - vad gör man då?

Inventerade frysen och hittade en färdigrätt från Findus (Indonesisk kyckling med lime och kokossås, grönsaker och basmatiris tror jag det var) som faktiskt var riktigt god. Det är ju mer än vad man kan säga om innehållet i många av de där andra kartongerna...

Har du förresten kollat in sajten http://www.fulmat.se/ Bra för oss som behöver hjälp att välja ibland...

"The stoning of Soraya M"

blev kvällens inte alls uppbyggeliga film, baserad på en verklig händelse i Iran 1986. Usch, jag mår illa och kommer att drömma mardrömmar i natt, varför valde jag inte bröllopsfotografen i stället? Fy sjutton vad världen är obegripligt grym emellanåt.

"Jihad Jane"

Det är nästan omöjligt att tro att inte Quentin Tarantino har ett finger med i spelet när en ljushårig Amerikanska med smeknamnet "Jihad Jane" är på väg still Sverige för att mörda Lars Vilks för hans teckning av en Muhammed-rondellhund. Är han det?

Kollar bakåt i fotomapparna. Konstaterar dels att åren går fort och dels att det var bättre väder förr...

...även om nu våren är på gång... För nio år sedan på dagen var det barmark och tjälen hade gått ur marken. (I alla fall ur Agnes sandlåda...)

I kväll ska jag tidigt i säng,

gott skall det bli att nanna kudde. I morgon kommer en annan dag. Den tar vi då. Mikki ligger här bredvid och spinner.

Mårten från Vänsterpartiet ringde mig i förmiddags,

ibland blir jag förvånad över mig själv... Han undrade om jag kunde tänka mig att stå med på fullmäktigelistan inför valet och jag svarade "absolut, och särskilt om jag kan hamna på en någorlunda valbar plats"...

Ska jag jobba politiskt så vill jag kunna vara med och påverka känner jag, och som vi har det i Kumla just nu skulle jag verkligen vilja ha en möjlighet att finnas med i debatten och legitimt kunna jobba för en stor förändring. Beslut ska fattas offentligt, inte i stadshuskorridorer. Konsekvenser ska belysas så våra medborgare förstår vad de egentligen givit sin röst åt.

Nu får vi se vad det blir...

Nu så, nu blir det helg...

genomknådad av Jörgen "the heavy cat" Ericsson, med lodlinan rak genom bäckenet och upp i huvudet, sätesmuskeln släppt och sträckt ett hundtatal gånger, det här med basal kroppsmedvetenhet är en höjdare. (Men i morgon kommer jag att ha träningsvärk, det känner jag.)

Hon är fantastisk vår kursledare, hennes röst får mig direkt in i någon slags halvmedvetet tillstånd där jag slappnar av och följer. Så har hon en oemotståndlig dialekt någonstans från Karlskrona eller Jämjö eller där i krokarna, en Mundebovariant helt enkelt, och när hon säger "låt de baa vaa så" (Låt det bara vara så) så får jag en konstig klump i magen och håller nästan på att falla i gråt. Konstig man är...

Nu ska jag åka och hämta barnen. Härligt!

Fredag, solen skiner,

snart dags att åka på BK-kurs, sen kommer barnen. Det är en fin dag.

Hemma igen, mätt och belåten,

besökte Wongs i Örebro tillsammans med Lotta och hade en jättetrevlig stund. Mums vad gott det var. Nu ska jag lägga mig i soffan och gotta till mig lite. Låta det hela sjunka in.

Kommer hem och fryser som en hund,

jag håller väl inte på att bli sjuk? Nej jag tror inte det, det är nog bara huset som inte hänger med i upp och ner svängarna i temperatur? Hoppas jag...

Sedvanligt radio (ga ga) gagg

I dag har vi på sju minuter avhandlat kattuppfostran, myten om den "tojetjockefetesvajtehanen", Vinter-OS, rett ut styrkeförhållandet mellan Lionel Richie och Neil Young och dissat hela schlagerfestivalen... Börjar 18 minuter in...

Måste väl följa finalen i hockey i alla fall.

Sen är det rätt skönt att OS verkligen är över. Det blev väl mycket soffpotätande framför tv:n de här veckorna. Finaste minnet är nog Charlotte Kallas guld och hennes leende. Otroligt charmig tjej det där...

Katterna återhämtar sig finfint ser det ut som, aptiten är redan tillbaka och de rör sig obehindrat. Bra läkkött antar jag...

tråksöndag...

...blött och saggigt ute, ingenting att göra inne, usch vad trist allt var idag.

Äntligen trillade det in lite bra filmer...

"Luftslottet som sprängdes" får det nog bli i kväll... "Precious" vill jag också gärna se, om jag nu inte får sällskap på bio... "2012" har jag redan sett, men det är klart jag vill ha den i bra kvalitet. "No more pull-ups" är väl ändå den mest produktplacerade end-linern i världshistorien? Och sedan det logiska i att man med en millisekunds respit kan flyga ut ur varje jordbävningsdrabbad stad och missa varje skyskrapa. Underbart!

Nu är det operativa ingreppet gjort, (Med viss katthistorik)

nödvändigt antar jag, om man (utan att bli tokig i huvudet av regelbundna kåtskrik) ska kunna umgås med två katthonor i ett antal års tid, men samtidigt lite jobbigt. Jag bestämmer något som inte naturen har gjort, lite "play God" känns det som... Å andra sidan blev de födda utan mig och utan något annat hem och de har en oförskämt bra tillvaro i det Sandbergska hushållet så vad sjutton, lite får de väl offra.. Nej jag vet inte...

Det var ett rätt massivt ingrepp de blev utsatta för, och det var fascinerande att se dem vakna upp och vara så pass pigga som de ändå var. Då menar jag inte de första timmarna (när de raglade runt likt fulla små råttor, kissade på sig och kräktes när de kom åt) utan när exempelvis Mikki lyckades hoppa upp i mitt knä ett par tre timmar efter sitt uppvaknande. Det var nog en kraftansträngning utan dess like, för sen sov hon i två timmar och jag kom ingenstans.

Nu är bägge två på benen emellertid, går hyfsat rakt och både äter och dricker.

Lustigt ändå hur fäst man kan bli vid små djur och hur mycket det kan kännas i hjärtat att tänka på dem. Men jag har ju nästan alltid haft katt så jag är väl präglad kanske...

Rikard först, sen Missan, Jamas, Scooter och (Ra)Balder. Dessa var katterna vi haft innan jag flyttat hemifrån.

Så hade jag en underbar liten hona som hette Lizzie (in the spirit of Phil så klart...) innnan Maja (kovskij) kom in i mitt liv. Efter Maja (saligen avliden och fortfarande förvarad som aska i en kartong ute i stugan eftersom jag inte förmår mig att gräva ner henne) Elsa.

Elsas vägar och mina delades när hon blev kvar vid separationen. Nu är hon död.

Isak gjorde ett snabbt inpass. Mikki och Mika har snart varit här i ett halvår. Jag hoppas de får stanna länge.

This was the story of my cats. So far.

Två hungriga små katter går runt här och piper...

Ingen mat eller dryck efter klockan 18.00 igår kväll, de ska åka "tom-magade" till sin fixningsoperation. Vi får hoppas allt går bra...

Hur elak kan man egentligen bli? Och dum?

Aftonbladet berättar att en funktionshindrad man med inkontinensbesvär orsakat irritation på ett gruppboende i Torsby och att en av "vårdarna" beslutat sig för att göra något åt problemet.

Inte genom att erbjuda några bra hjälpmedel utan genom att utklädd till lieman nattetid gå in i mannens rum och hota med att hugga av snoppen om kisseriet inte slutade.

Det var tammefan det elakaste jag hört på länge. Och det dummaste. Jag menar, trodde han verkligen det skulle hjälpa? Jag tror snarare han förvärrade problematiken. Man behöver inte ens vara funktionshindrad för att kissa i sängen om någon hotar att skära snoppen av en med en lie...

Hur har vi det med empatin egentligen?

Sverige - sämst när det gäller...

Jag satte klockan och gick upp, jag kan inte skylla på någon annan. Jag ångrar mig bittert. Slovakien var inte särskilt bra, vad säger det om Sveriges insats? Nä, nu blir det inga fler nattvak eller uppiottantittningar. Det här OS:et känns över för min del.

Canada-Ryssland, Sverige-Slovakien eller möjligtvis både och...

Det beror på hur mycket jag kan sova i morgon... Skulle såklart vilja se bägge matcherna, men det finns en viss risk att jag sover hela dagen sen. Jag tänker vara kompledig så i och för sig är det inga problem, men TuvaLuva är hemma och kräver sin uppmärksamhet. Agnes ska till Bodaborg med Svenska kyrkan. Halleluja. (?)

En period av the clash of the titans så bestämmer jag mig sen...

Ibland känns det som händer i världen så surrealistiskt,

det är som om vi alla går omkring i en sims-bubbla, på ytan en liten småkommunsidyll, man kör sina vägar till och från jobbet, hälsar på dem man känner igen, köper cigaretter på Shell och mat på ICA Supermarket eller Lidl, kommer hem och kollar lite på tv, städar, säger hej till Björn som jobbar på bolaget, vinkar vänligt till någon snäll snöröjare, får något telefonsamtal och går sedan och lägger sig...

Emellertid anar jag någon slags konspirationsteori mitt i alltihop, börjar fundera på vem som styr mig, önskar att det vore så abrupt tydligt som i Sims, one game, one master, one rule...

Här ska man känna alla för att ta sig fram, ha en bra ingång till makten för att kunna påverka i alla fall lite grann. En gång i tiden trodde jag att jag hade en väg jag kunde ta, men i dag sitter jag bara och undrar vem som styr mig...

Man får inte förköpa sig i Sims, men jag tror att det är precis det som har hänt i det här spelet. På min lilla förskola satsar man stora pengar i investeringar, det kommer ju att bli jättefint. Men man har glömt att finansiera driften.

I Sims finns fusket "motherlode" som ger en obegränsade resurser. I "den verkliga världen" har jag ännu inte sett något sådant fint trick.

Så blir man svag som i Sims, förtvinar och dör, alldeles för tidigt. Vems fel var det? Simmarens eller den som satte villkoren?

I eftermiddag ska ungarna åka hem från mormor i Skåne...

...jag hoppas vid Gud att tåget går och att de inte fastnar på något spår och blir stående kvar. Det skulle inte vara så roligt när de inte har en vuxen med sig. Det här var nog den dummaste veckan i världshistorien att sätta dem ensamma på ett tåg, men det kunde man ju knappast veta innan. Vi tror oss leva i ett civiliserat samhälle där infrastrukturen fungerar, elen kommer genom ledningarna och tågen går som de ska. Efter den här veckan vet vi hur det verkligen låg till med den saken.

Satte klockan på 05.50 i morse...

Stolleprov, men nu gjorde jag det i alla fall. Fick se en bra hockeymatch som tur var, hade det blivit förlust så skulle jag ha förbannat min egen dumhet.

Jobbig dag igår...

barnen är i alla fall välbehållna och framme hos mormor Else i skåne och det är det viktigaste... Lise ville köra till Mjölby med Skodan men den fastnade i snömodden och kom ingenstans alls. Får se om vi kan få loss den idag...

Jag vaknade på soffan mitt i natten och insåg att jag tappat mina glasögon så illa att det ena glaset åkt ur. Det blev en lång promenad till optikern eftersom det var snöstorm och helt oplogat, men jag fick hjälp till slut och ser igen. Hallelujah!

Sen Hellners spurt, då fick jag hjärtvärk igen. Viva La Suede!!! Sueco eller vad vi nu heter utomlands. Ruotsi i Finland. Det ska ni få lära er att stava till snart. Doug-Murray-bastant-Ruotsi...

10-0?

Jag är i alla fall glad att jag är svensk...

...i vårt land finns det människor som anpassat sig till väderleken. Anna Haag till exempel, eller Björn Ferry... Grymt imponerande hur man kan vända upp och ner på steken och göra den till sin egen. (Gud vilken svag metafor, det kanske inte ens var en...)

Själv är jag på väg in i battle-mode med en granne jag inte ens känner. Jag hatar arga anonyma lappar och hade en på min bil igår morse,,,

"Kan du ställa bilen på en parkeringsplats i stället? Vägar är faktiskt till för att åka på".

Kära anonyma idiotgranne, om du bara satt ditt fåniga idiotiska namn eller ditt (sannolikt jäkla enkla så du ska komma ihåg det) telefonnummer under (jag kan väl pröva med 12 34 56) så hade jag kunnat kommit till dig och förklarat att jag inte har någon egen parkeringsplats, att jag är beroende av två andra människors "in och ut" på min garageuppfart och att jag i rådande väderlek inte ens kommer upp och in till mitt eget garage hur mycket jag än vill...

Dessutom får man parkera på den här gatan. Pucko.

Vaknar, drar upp gardinen och stirrar in i ett snökaos...

Hur länge ska det här få hålla på? Varför måste vi plågas så? Det finns väl ingen som tycker det här är roligt längre...

Agnes hade Ida hos sig på övernattning, vi käkade kinesiska köttbullar med sötsur sås och jag tror de hade trevligt. Idag är de lediga och sover än... Tuva ska jag släppa av hos min mamma innan jag åker till jobbet.

Skönt med fredag i alla fall. Alltid något.

Hemkomna från lllååånnnggg hockeymatch...

Trodde nog att Kumla skulle säkra kontraktet idag, men det blev bara en poäng mot Västervik efter förlängning och straffar och därmed bäddat för stor dramatik inför slutomgången. Inte kunde jag väl tro att säsongen skulle kunna ta slut med nedåtkval... Nå, vi får se på söndag. Allt är ännu öppet.

Nu ska jag gå och knoppa ett par timmar. Sedan är klockan satt för lite mer hockey, av något annan kvalitet och kaliber kanske. 01.30 möter Sverige Tyskland. Det ska bli kul.

Radioman Sandberg rapporterar...

Denna morgon ges han tillfälle att berätta för länsbefolkningen om sitt nyvunna intresse "Basal kroppskännedom". Inslaget hör du här. Börjar vid 18.45.

Fantastiskt lopp Charlotte, väldigt vad svensk jag kände mig helt plötsligt,

fällde en liten tår faktiskt. Hon är makalös den där tjejen!

Kom igen Kalla, nu går vi för Guld!

Den svenske infödingen fångad på en bild från 1880-talets början.

Kul sida där man med ett snabbt knapptryck kan föråldra sina bilder hittar du här.

Valentines day...

Det är saligare att giva än att taga... Får väl trösta mig med det. Åkte bort till barnen med lite hallonhjärtan och några filmer. Det tyckte jag de skulle ha.

Jag var inte så fel ute...

Bryan Adams sjöng ju... Tillsammans med Nelly Furtado... Men det största ögonblicket tyckte jag ändå tillhörde K.D Lang. Efter den versionen känns det inte som om någon ska ge sig på "Hallelujah" i Idolsammanhang något mer...

Jag är nog hyfsat medveten om mina fördomar tror jag, och jag älskade K.D Lang i går kväll precis som annars, men hon förbryllar mig. Vad är hon? Människa förstås, men hur definierar hon sig?

The end is near...

Lost har kommit igång på sista? säsongen och jag är oerhört förväntansfull inför hur de ska kunna reda ut alla dessa trådar. I vilket fall som helst, om nu Sopranos är världens bästa "någorlundatroligatv-historia" så är Lost såklart världens bästa heltotroligatv-historia. Ingen annan serie har fångat mig så. Vilka karaktärer. Vilket jäkla elände! Hurra hurra hurra!

Dagens schlager...

Lurig omgång... Något som kunde passa de flesta och därför inte allt för lättgissat...

Jag fick en tår i ögat av Calle M och min röst gick till honom, men jag hade nog inte räknat med mer än andra chansen...

Den lille "manboyen" var såklart alla flickors favorit och visst var han duktig. Inte mycket att säga om.

Andreas Johnsson då? Jättekompetent, snyggt, bombastiskt... Men han har inte bara stulit Bonos utseende utan också hans Irländska accent. Det blir liksom lite för mycket U2 för att det ska kunna passera...

Hade hellre haft Dogge där.

Att bitchen från hell, åttan, gick bort var då för väl. Det var bara tacky och "Madonna utan själ"...

Nu kollar vi aco och damkronorna. Heja Sverige!

Nä nu blir jag nästan lite sur...

Jag skrev ju upp Peter Gabriels nya för ett par veckor sedan, har lyssnar dagligen sen dess och tycker fortfarande att den är SÅ! bra.

Nu läser jag Aftonbladets rescension och fattar ingenting om jag ska vara ärlig.

Hur kan man lyssna så olika?

Den "stojesvajtetjockefetehanen" har varit här igen...

Jag har varnat bägge ungdjuren för det monster som nu regelbundet visar sig på vår veranda, men det är precis som att de inte alls bryr sig om det. Snarare obstruerar de och vill ut hela tiden. Det är väl så här det är att vara katt-tonårsförälder antar jag, det hjälper inte ens att hota med utegångsförbud. Nå, de har förhoppningsvis inte blivit könsmogna än, och om två veckor ska de fixas, vi får hålla ut till dess.

Den stojetjockefetehanen kanske också är fixad för jag har sett honom ligga stillsamt vid Mikas sida utan penetreringsförsök, men man kan aldrig vara säker. Det kanske är en kattpedofil...

Lise bjöd på utemiddag eftersom hon brutit hälsenan och missat min födelsedag,

vi åt grekiskt på Socrates och det var gott, Tuva uppskattade speciellt att få äta fyra efterrätter eftersom vi andra var proppmätta...

Hem till "På spåret" sen, Fredrik Lindström var i högform och jag knäckte två tior, Orsa och Bilbao. Den sistnämnda enbart på namnleken "Huvudfigur i Tolkienroman med diftonger". Jag är så smart!!! Där växte tuppkammen. Rätt lag vann dessutom så allt kändes bara bra där jag låg och rapade i min grekiska paltcoma. Och Sofia Karlsson sjöng så vackert att till och med Bertil sms:ade och undrade vad det var för något han såg...

Foppa ska bära fanan i natt,

får nog försöka hålla mig vaken till OS-invigningen trots allt, de där tillställningarna brukar ju vara rätt extraordinära. Och vem vet vilka musikaliska nummer vi kan bjudas på? Kommer Neil Young att framföra OS-sången? Bryan Adams är ju från Vancouver... Rush? Shania Twain? Tänk om Leonard Cohen knäppte fram OS-hymnen till ett gnistrande Hallelujah...

Apropå diskrimineringslagar och annat vi håller på med här i Sverige...

Jag menar, i "frihetens hemland" kommer man undan med sånt här...

Mina barn ska minsann också få lära sig. (Att de får tro vad de vill. Om de vill... Och att Tomten som inte finns kommer i alla fall...)

21,55, barnen i säng, eller ja,

Tuva för en stund sedan redan, Agnes alldeles nyss efter att vi sett "Prinsessa" tillsammans, Teresa Fabriks film... Jag grät flera gånger, Agnes brukar tycka att jag är fånig när jag filmgråter men den här gången sade hon inget. Hon tyckte själv att den var jättebra "fast inte rolig"...

En riktigt bra film, väl värd sina guldbaggenomineringar och goda rescensioner.

Jag fick hjälpa till med matteläxan också, inser hur svårt jag har för de där siffrorna. "Hur mycket rest blir det" sade Agnes. Vad då rest? Man ställer väl upp i trappan bara. Not...

Rotmos och fläsklägg hos föräldrarna idag,

sitter här och längtar till lunchen, denna husmansklassiker, denna tidlösa smakupplevelse.

Ibland är det enkla det bästa, i söndags lagade jag stekt fläsk med löksås till mig och mina barn, jag gör det sällan fast det är bland det bästa jag vet. Tuva såg lite skeptisk ut först, men som hon åt... Efteråt tittade hon allvarligt på mig och sade "kan vi äta det här i morgon också"... Heder åt ett sådant barn.

En nyhet på Nerikes Allehandas hemsida lockar fram de lägsta av instinkter hos människor...

Kommunen köper Frejgården för 3,1 miljon och tänker använda huset till ensamkommande flyktingbarn. Det var väl det mest hedervärda som skett i den här kommunen på länge. Men se, då dyker de flyktingfientliga upp och staplar kommentarer om hur mycket pengar det kostar och hur mycket råd vi inte har. Det är så klassiskt,spela ut en svag grupp mot en annan...

Jag har mycket funderingar om de makthavande i vår kommun, men i den här frågan stöttar jag dem fullt ut. Hur skulle jag kunna göra något annat?

God morgon världen!

Frukost har ätits, nu ska vi ge oss i kast med resten av dagen... Hämta kläder, fixa filter till fiskarna, gå på hockey kanske, det var ju gratismatch idag gubevars... Agnes ville fixa håret också, får se om jag kan hjälpa henne med det...

Annars var det väl helt rätt låtar som tog sig vidare, nästan...

Jag hade ju gärna sett Jenny Silver vidare också, på Jessika Anderssons bekostnad i så fall... Hon har röst och integritet och jag respekterar henne jättemycket för hennes resa från "dansbands-Candela" till Tottas ballader till det hon gjorde i kväll.. Fast den där sparkdräkten hon fick ha på sig var bara lite för mycket...

Nå. en Fakir vidare, en Harmynting med envetet piano likaså, ett hårdrockband utan band till andrachansen och så Jessika Andersson då... Inte mycket at bråka om...

Bli kroppsmedvetna nu, snappla av....

Även mina barn och inlånade Hillevi får sig en duvning. Här snapplar vi av kollektivt.

Mindfulnes

var också ett begrepp som kom upp på kursen, då var det en del av kollegorna som sade att det var svårt att koncentrera sig eftersom kvällsmaten dök upp som en inre bild eller hur man skulle hantera "problemet Svea"...

Där kände jag däremot att jag inte behövde oroa mig. Jag var "i mig" hela tiden.

Har förresten kollat stavningen. Mindfullnes, mindfulnes, men det senare är det korrekta.

Jag har gått på kurs och det är sannolikt det bästa som hänt mig sedan mina barn föddes....

Man kan vara bra på många saker, en del eller inga alls... Var jag befinner mig på den skalan överlåter jag till er andra att avgöra. Rörande överens med de flesta tror jag emellertid att jag är om jag säger att min balans, hållning och kroppsuppfattning kanske inte är den allra bästa. Så har det alltid varit, jag klarade aldrig bommen i skolan och mina barn brukar skratta åt mig när jag behöver hållas i hand för att klara att gå över en bred planka till en båt, eller vad det nu kan vara. So be it, men nu ska det rådas bot på saken.

Deltog i går i mitt första kurstillfälle i "Basal kroppskännedom", gnuggades i tre timmar i just balans, hållning, avslappning och andning. Det var så jäkla skönt och jag kände verkligen hur mycket jag fick till mig på bara den stunden. "Stå på framfötterna i stället för på hälarna","hitta lodlinan i kroppen", "hitta din egen inre balanspunkt" o.s.v Sen var det liggande övningar med andning och avslappning och "din kropp är en fem-strålig stjärna med benen och armarna snett ut och din avslappnade haka som femte punkt och nu ska du stråla ut som en supernova"...

Kamrat J somnade och alla flickorna som deltog skrek "nu sover grabbarna" men det var inte sant för den andra grabben var jag och jag var bara inne i mitt stjärntillstånd och gjorde de basala mmmm-ljuden.

Det fanns de i vår ledningsgrupp som sade "nej det där är ingenting för mig" och jag tänker så här - en stund efter första kurstillfället; "man kan inte säga att ni skulle behöva det mest, för det vet jag ingenting om, sannolikt har ni bättre balans och hållning än pour moi, men ni missar verkligen någonting för egen del"...

Oceaner av tid kvar, sju tillfällen till, övningar däremellan...

Ser ni mig mig stå och studsa lite på framtårna samtidigt som jag böjer knäna och för armarna framåt nedåt i en tryckrörelse och chantar "ohm-say-ram" eller bara gnyr "m-m-m-m-m..." så behöver ni inte vara oroliga. Jag har inte blivit knäpp, jag håller bara på att lära känna min kropp.

Ibland kan jag bli så oerhört sugen på Ostbågar.

Grannen Benny och jag slog våra kloka skovlar ihop,

det tog oss trekvart att få bort snön från den gemensamma garagevägen, men nu är det i alla fall gjort. Hårdaste fysiska arbetsinsatsen på den här sidan nyåret. Fy vad mycket snö det var... Hur ska det bli när allt det här ska ner i marken?

Tänker plötsligen på min kompis Hasse G och hans roman om livet i Finspång. "En jävla vinter" heter den.

Hur kunde jag missa Groundhog day?

Frk Lugn rapporterar att det var Groundhog day i Punxatawney PA i går och att det kommer att fortsätta vara vinter ett bra tag till...

Jag är inte förvånad. Jag känner att mitt liv går lika mycket på tomgång som någonsin Bill Murrays gjorde i filmen. Sova vakna skrapa rutor åka jobbet äta sova vakna skrapa rutor åka jobbet sova... Typ.

Fattar ni inte vad jag pratar om? Se filmen. Ett tragikomiskt mästerverk.

Han talar och talar...

Till somligas glädje och andras förtret möjligtvis... Här kan ni lyssna till dagens radio. Börjar efter 18 minuter ungefär.

Hockeynight i Tjeckien...

"Come on out there we´re on the air"... Sparta Prag vs HC Zlin i förrgår. Ojojoj... Dom måste ha käkat mycket blängsylta innan matchen. (Blengknödl?)

Knappt har man gått och lagt sig känns det som,

förrän man ska upp igen... Det måste ha fallit en 15 centimeter snö under natten, jag fick skotta mig ut för att kunna hämta tidningen. Nu är det som det är och ingenting att göra åt, men jag spenderar tid på destination.se varje dag. Att bara se bilder på gröna kullar och blå hav är en njutning för en frusen själ.

Missnöjd.

Skulle ta mig ett varmt skönt bad. Men det blev inte varmt. Kallt var det i huset också. Anledning att misstänka något skumt alltså och mycket riktigt, pannan hade stannat. Här sitter jag nu, fortfarande i morgonrocken klockan två, väntande på de dyrbara dropparna.

Går och lägger mig med näsan full av snor...

...vaknar likadan... Trött jag är på det här nu. Suck. Någon nämnde Otrivin plus näsdroppar med menthol och sade att det var som forna dagars Vick-kick fast bättre. Jag får väl ta mig till min lokala mack och se om de har denna dunderkur.

Hemma igen,

en god middag senare. Den var njutbar på alla sätt. Det är så trevligt att befinna sig i goda människors sällskap,

Lördag förmiddag...

Kikar ut och ser att solen skiner. Bra det. Ska det vara kallt kan det i alla fall vara vackert. Agnes sms:ade och meddelade att de var på väg hit för teaterträning så jag får väl masa mig iväg och duscha antar jag.

En kvinna jag egentligen inte känner....

....har blivit lämnad av en man jag egentligen inte känner... Bekanta är de bägge två, emellertid...

Barn är med i bilden och det är så himla lätt att döma Jag har svårt att förhålla mig, det är förstås en tragisk historia, men vad ska man göra?

Lyssnar på Peter LeMarc, av en slump, jag har inte sökt upp honom, han bara kommer där på I-poden... Genombrottsskivan, den där när han försöker likna Van Morrisson så förtvivlat...

"Det hela handlar om hur hjärtat

jämt gör som det vill"

Man kan beskriva det så poetiskt. "Follow your heart". Eller säga "det är snoppen som styr". Om någon har rätt vet inte jag. Inte ens om det finns rätt eller fel.

Äh...

vaknade av en mardröm där jag var taxichaffis åt någon odefinierbar bekant som inte visste vart den skulle. Jag körde och körde men kom aldrig fram. Det var skitjobbigt. Nu går jag och lägger mig.

Edit: Blev så upprörd av denna dröm att jag fick ringa både L och mina föräldrar. Ingen av dem var i behov av skjuts.

Jag laddar för att ha minst en tiopoängare idag...

...men man måste ju ha tur också, gärna kunna associera bra och dessutom gärna ha varit på plats. Den här världen är för stor för mig. Jag vill till Sydamerika snart. Ska bara spara ihop en miljon först. Återkommer om tusen år.

Fredagseftermiddag,

kommer hem till ett hus som inte är tomt, katterna möter mig förstås, hungriga som vanligt, men ändå stillsamt. Nu kommer det att vara tyst i en vecka igen, jag vet inte vad jag ska tycka om det. Men det är ju som det är. I kväll kommer jag nog inte att lida så mycket, för jag ska ta mig ett varmt bad, steka på några lammkotletter som jag hittade i frysen, göra lite potatisklyftor till kanske, korka upp en flaska rödvin och därefter antagligen ganska snart somna framför tv:n. Jag är så himlajättesuperdupermaxitrött. Hoppas jag hinner se på spåret först i alla fall. Sen kan det kvitta.

Rachel McAdams,

skådisen jag skrivit upp så mycket i ett par inlägg... Nu hittar jag henne igen, i Sherlock Holmes... Mycket underhållande film måste jag säga. Roligt, spännande och trevligt kvällsfördriv. Rekommenderas. 4 morfinsprutor av 5.

Jag vill också hjälpa till...

...men jag har känt mig så fattig de här sista dagarna innan lönen äntligen skulle komma.

(I-landsproblem, jag kan ju alltid nalla från semesterkassan men då svälter jag hellre själv känns det som...)

Idag har jag i alla fall skickat min "jobba en timme för Haiti-peng" till Läkare utan gränser. 316 kronor fick jag det till om det skulle vara exakt (en massa bilersättning inkluderat), men jag rundade uppåt till 500:- Har du också gett en slant?

Nya ryska vindar på väg in står det på Expressens hemsida,

kan bli upp till fyra decimeter snö i morgon... Alltså, när ska den här skitvintern ta slut egentligen? Jag fryser längs hela ryggraden bara jag tänker på fyra decimeter snö till.

Jag tyckte verkligen vi hade gott om tid,

vi var ju vakna långt före sju, bara jag skulle duscha, lite frukost bara och sen switsch - iväg... Men nej, inte riktigt så enkelt. Vi halkade mot Skogstorp med andan i halsen i sista stund. Någon skulle packa skidutflyktsmassäck, någon blevbajsnödig, någon ville klappa katter en stund till, jag hatar morgonstunder!!! Fast vi hann i alla fall.

Familjelördag...

Min vänliga och känsliga dotter väckte mig 08.30 genom att rusa in i sovrummet och skrika "Vet du var fantastiska fyran och Silversurfaren är?"

Det visste jag inte. Men vaknade gjorde jag. Hittade så småningom ett bra substitut - "Aeon Flux", som är så pass bra att jag bestämde mig för att sitta med och kika jag också. Frukost vid tv:n alltså, även för mig...

Satte mig sedan för att läsa morgontidningarna, Agnes tog hand om ett par annonsbilagor och kikade i dem. Sade sedan plötsligt "Jag vill ha ett akvarium".

Tusen tankar genom huvudet, vi har ju precis skaffat katterna, kommer jag att få ta hand om all skötsel av ett akvarium så har jag ingen lust... Men... Det är ju lite kul med fiskar i alla fall.

"Du får köpa det för dina egna pengar i så fall. Och du får byta vatten och allt sånt där."

Så var det bestämt och när Tuva sedan åkte till fotbollsträningen körde Agnes och jag in till djuraffären där man hade akvariedriven. 695 kronor skulle det kosta, med ramp och filter och doppvärmare och hela kitet, fast när vi sedan köpt sand och några rötter och stenar och tre växter och diverse kemikalier så landade notan på 1100 kronor. Agnes hade bara 976:50 så jag fick subventionera resten, men det kändes som en okej deal i alla fall. Men hur fasen kan man ta 200 kronor för 9 liter akvariesand? Det är ju hutlöst...

Hem sedan för att iordningställa akvariet, det höll oss sysselsatta ganska länge, men Agnes kämpade på bra med tvättning av sand och annat och när det var färdigt blev det jättefint. Nu ska det stå i ett par dagar innan vi kan köpa några fiskar att ha i det bara.

Ugnsstekt fläskkarré med ananas-, sweet chili- och senapstäcke sedan, riktigt gott tyckte vi alla.

På det hela taget en mysig dag. Inte mycket att klaga på. (Skulle möjligtvs vara IKEA-besöket då, för att handla en bäddmadrass åt den ledbandsskadade, för det var vidrigt mycket folk, men inte ens det fick störa mig.) Efter Haiti har jag faktiskt gått omkring med någon slags tacksamhetskänsla över att överhuvudtaget vara vid liv. Konstigt att det måste till en katastrof för att det ska kännas så...

Ny länk i högerspalten.

En annan Kumlaskribent, frk Lugn, hemmahållandes i mina forna hemtrakter vid Baldergatan. Hos frk Lugn kan du få läsa både en och annan sanning/fundering/betraktelse. Rekommenderas.

Warning Hoffa, final call...

jag kan inte ha dig med på länklistan om du aldrig skriver något. Nu får du vässa dig! Du kan ju, om du bara vill...

The time travellers wife

En dum och fånig romantisk komedi om en man som reser hur som helst genom tiden och lär känna sin fru redan som liten flicka så hon växer upp och vet att hon en dag ska träffa honom som vuxen - då är hon redan kär i honom fast han vet inte vem hon är. Full av logiska luckor och jag som brukar älska sådana här historier fattar ibland ingenting av vad som händer... Spelar ingen roll, jag älskar den här med. Sitter här och torkar några tårar ur ögonen efter det bitterljuva slutet. Minns ni "The lake house" med Sandra Bullock och Keanu Reeves? Det här är ännu soppigare...

Rachel McAdams är definitivt "a coming star" i Hollywood. Söt så det skriker om det och jag berömde henne redan i "The lucky ones" för några månader sedan.

Åh Peter Gabriel, äntligen får vi höra ifrån dig igen...

Den rösten, de låtarna, med stor orkester dessutom. Jag bara njuter. Ni som behöver stillhet, frid och lenhet för själen, missa inte "Scratch my back".

En surnärking har talat...

I morse var det inte mycket som var roligt här i livet. Det kan man höra här. Börjar ungefär vid 16.30.

Jag var folkilsken halva dan. Men sen gick det över.

Förskräckligt det som händer på Haiti,

jag klarar nästan inte av att titta på rapporterna därifrån, måste vända bort blicken emellanåt. Vad för slags Gud skulle kunna tillåta ett sådant lidande?

Jag tycker Per Hellström skrev en modig insändare i Nerikes Allehanda idag,

rätt har han ju också. Vissa saker pratar man inte om i Kumla, i alla fall inte mer än en gång... Det är synd att det måste vara på det viset, jag inbillar mig i alla fall att en öppen och fri debatt är bra för alla parter och partier. Jag minns den där mandatperioden när Socialdemokraterna inte hade egen majoritet, har för mig att ödmjukheten i alla fall var något större då.

Lotta har varit här,

min skolkamrat och kära vän, vi återträffades på den där 30-årsfesten för något år sedan, så har vi mailat och pratat, om det lilla och om det stora. Nu kändes det som om det var dags att träffas "på riktigt" och det var ett återseende med mersmak, i alla fall om du frågar mig.... Det känns bra att kunna bygga relationer även i "snartfemtioårsåldern"

Tur i oturen...

Lises syrra och hennes man och barn ska till Sälen nästa vecka, de var schyssta nog att bjuda med Agnes och Tuva, så nu blir det skidsemester i alla fall... Det där är något jag inte kan erbjuda även om jag skulle vilja, jag stod på ett par skidor i slutet av 1970-talet senast och det gick inte alls bra, jag fick in trickskidan i ett hål i backen och fick köras på pulka hem och hoppa på kryckor i ett par veckor efteråt och där någonstans uppstod min totala antipati mot både slalom specifikt och vinter generellt...

Man vet att man är riktigt dyngförkyld när...

snoret från näsan kan mätas i deciliter i stället för centiliter... Och när kostnaden för hushållspapper är större än matbudgeten...

Dagens Janne

"Ett-två-tre-hopp", "ett, två, tre, hopp"...

Janne funderar febrilt på vad Thomas Westling egentligen lärde honom om schottis på gaygammeldansens vänner kvällen före. Han har jätte-ont i knät. Året är 1993. Lise sympatidrar lite i högerbenet.

Onsdag kväll, barnlös mitt i veckan,

känns lite konstigt får jag väl säga, men barnens mor har genomgått en idrottsolycka och behövde lite assistens därhemma hos sig, så vi bytte så här istället. Det spelar ju inte så stor roll. Jag passar på att tvätta lite och tänker dessutom försöka hinna se von Triers "Antichrist" som jag haft liggande länge, men inte riktigt vågat mig på. Tonight´s the night....Maybe...

Hipp hurra på min födselsesda...

Hoppsan, var det redan dags igen? 47 den här gången, mycket ojämnare och osexigare kan man väl inte tänka sig... Nå, det är bara att leva med det...

Jag fick rattmuff och saltkar av barnen (och plånbok) och pengar till skottkärra av föräldrarna och så bjöd Linda på lunch, men det roligaste och mest mystiska var nog ändå den tulpanbukett som låg på bilen när jag kom ut från föräldrarna. Vem är den mystiska välgöraren????

Några kattbilder till Katarina, exmatte

Röjer lite efter gårdagens partaj...

...som var stillsint för mig men hårt för barnen. Hillevi, Hedvig och Tomas var och badade med Agnes och Tuva först, sen bjöd jag på köttgryta och flickorna blev kvar på nattbesök... De badade bubbelbad, blandade drinkar ("vi har julöl, nyårsöl, votka"...) och hade det nog rätt mysigt. Dessutom matade de katterna med mjukmat så att stackars Micki hade diarré i morse...

Skön inställning till det här med bevisning...

...jag kan inte låta bli att garva lite när den här killen som blev tagen på planet efter att hans kalsonger exploderat, nekar till alla anklagelser...

Jag fördömer såklart terrorhandlingar av vilket slag de än vara månde, men det känns i alla fall lite bättre när terroristerna träder fram och talar om av vilken anledning de terroriserar, och speciellt om de har sprängmedel i brallan...

Min pappa till exempel, han har terroriserat mig i hela mitt liv med sitt pruttande, men han har alltid varnat före, exempelvis genom att förnöjt ropa "skott kommer"... Då vet man; "gasmask på"....

Barnen har slocknat, katterna på barnen, det blir väl anmälan för både barn- och djurmisshandel om jag i min tur lägger mig på dem...

...bäst att låta bli, definitivt, även om det ser rätt skönt ut att sova i klunga, Tuva vred oroligt på sig när hon fick en kattnos i ansiktet, men vaknade inte ens...

De här två katthonorna är för sköna, de gör i stort sett allt simultant, fascinerande att se hur de vrider huvuden och rätar svansar i exakt samma ögonblick.

Det har visst inte varit så här kallt i Sverige och hos oss i Närke på många år...

Jag fryser verkligen in i märg och ben. Fick åka och hjälpa Lise få igång bilen efter lunch, batteriet var helt urladdat... Sen var jag iskall hela dagen. Ett skållbad hjälpte för en stund men nu fryser jag igen... Jag längtar till Afrika. Eller någonstans...

Försöker mig på att (inte städa men) få ordning på Tuvas rum...

Kommer på mig själv med att sitta och sortera dockor i en hög, pysselgrejor i en annan, pet-shoppar med tillbehör i en tredje...

Gud vad meningslöst. Hon har antagligen en helt annan ordning, en som inte jag förstår. Hon har ju lagt dem i helt andra högar. Nå, jag får bort lite halvätna pepparkakor och småruttna mandarinskal i alla fall. Så ska det nog gå att dammsuga sen.

Ska man se den där bronsmatchen???

Hur kul är det egentligen... Men å andra sidan, vad är alternativet... En film kanske. Vi får se vad det blir...

Edit: Det blev sådär halva matchen... Inte så kul att se något som är avgjort efter en period... Det intressanta var Wikegårds eviga avböner/försvar mot sitt sätt att såga halva truppen efter semifinalen... "Jag men´te ju´nte så illa..." "Men dom var för jävla ruttna..."

Stå för vad du säger människa. Dom var kass då.

Läste lite jobbansökningar på förmiddagen,

ordnade med förskoleplats till en familj med akutbehov, så bjöds det fläsk och potatismos hemma hos föräldrarna sedan, Arne är hemma igen, det var lunginflammation och den kureras säkert bäst på hemmaplan. Skönt att det inte var något värre...

Vardag igen...

Dags att åka och jobba... Det gör inte så mycket, jag känner mig nästan lite försoffad. Om jag bara inte varit så dum att jag gått upp klockan tre på morgonen för att se Sverige förlora mot USA i junior-vm-semifinalen i ishockey... Det var det inte värt. En skitmatch efter så mycket bra spelande och så är man plötsligt ute ur leken...

Han blev kvar på sjukhuset,

antagligen någon infektion av något slag, var och vad vet de inte än... Pratade med honom i telefon i kväll i alla fall och vi får väl tro att det är hopp om livet.

Nu ringde min mamma...

...och var jätteorolig för min pappa som tydligen fått akut frossa och skulle få åka ambulans till sjukhuset. Moster Eivor var där och skulle följa med honom in. Jag får ta mig en snabbdusch och åka och höra efter vad som hänt, egentligen...

Söndag förmiddag,

vaknade av att en katt bet mig i stortån. Det är till att ta sig ton vill jag lova. Får nog börja med lite uppfostran snart... Hur man nu uppfostrar en katt...

Såg om "The Salem witch trials" nu på eftermiddagen...

...inser hur lätt det är att påverka människors psyken och få dem att se sånt som inte finns... Vad kan man lära sig av det då? Att du aldrig kan vara oskyldig nog när någon anklagar dig för samröre med djävulen. Har du lite oflyt så blir du både bränd och hängd...

141 bilder togs det nyårsafton,

de flesta sannolikt inte särskilt bra, nå jag kan inte få ur dem ur kameran i vilket fall som helst så vi får vänta och se... Jag hatar datakrascher...

Nytt år, same shit...

inte mycket att rapportera om alltså. Men det ska väl bli ändring på det med tiden. Micki vågade sig ända ut i trädgården idag, så sjönk hon genom skaren och såg alldeles förtvivlad ut. Jag fick gå ut och fiska upp henne.