Fredagkväll och kompakt mörker och vinterhelvete ute. Ungarna som skulle kommit hit och förgyllt min tillvaro drog till Skåne i stället, på kusindop.
Ljuspunkten i tillvaron? Fotboll Sverige-Irland. Trodde jag. Men icke.
En sån här kväll inser jag verkligen varför jag tycker att fotboll är världens tråkigaste sport.
Jag kom på mig själv med att sitta och fantisera om att Irlands landslag i stället bestått av Philip Lynott, Brian Downey, Edge, Bono, Sinead O'Connor, Rory Gallagher, Shane McGowan, Bob Geldof, Enya, Gary Moore och Van "the Man" Morrison. Då hade det sannolikt varit ett riktigt sjujäkla fotbollsparty.
Dubliners och the Corrs kunde ha agerat avbytare.
Nä, jag går och lyssnar på "the Emerald" i stället. Live and Dangerous!
Visar inlägg med etikett Irland. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Irland. Visa alla inlägg
fredag, mars 22, 2013
fredag, juli 25, 2008
torsdag, november 02, 2006
Längtan till Irland blev plötsligt väldigt stark


Såg ”frihetens pris” för ett par dagar sedan, ”The wind that shakes the barley” i original.
http://www.imdb.com/title/tt0460989/
Blev så tagen. Ken Loach har skapat ett oerhört starkt drama. För första gången kanske jag faktiskt insåg vilka imperialistsvin Britterna var, långt in på 1900-talet. Jag har faktiskt pratat med en och annan gammal ”free-the-republic-kämpe” genom åren, men det var först nu jag förstod att ändamålet faktiskt helgat medlen på Irland, hur hemska de än har varit.
En otäck film, men fantastiskt vacker också. Och när sen Lovén skickade frågor om vart jag skulle vilja vara om jag inte var här, då kände jag riktigt hur jag längtade till Irland.
"Vi ses vi ses, i Connemara..."
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


























