En välkommen helg!

Jag var svintrött igår kväll, satt och halvsomnade till Let´s dance. Roligare än så blev det inte. Idag är det i alla fall fint väder ute. Jag har suttit på altanen och njutit av den lagoma värmen och läst sista delen av Dick Harrissons "Slaveri". Egentligen vet jag inte varför, för så himla rolig var den inte, men man ska ju avsluta det man påbörjat.

Tuva tittade in tio sekunder och Agnes och Manne kom förbi en lite längre stund. Nu ska det bli revbensspjäll och färskpotatis. Det går nog ner.

Katterna blir bara fetare och fetare och jag vet inte hur jag ska klara av två kullar kattungar här hemma. Helvete!

Höstigt ute - trött måndag...

Det blev en lång arbetsdag med arbetsplatsträff på Stene på kvällen så jag kunde inte hämta Agnes och Tuva förrän en stund efter sju... Vi åkte hem och slängde oss i tv-soffan. Lite idol och lite rapsodisk svensk historia med Dick Harrisson och Martin Timell - egentligen ganska dålig tv faktiskt, men i brist på annat så... Jag menar, Sveriges historia från Karl IX til Karl XII på en timme, med fyra reklampauser, då blir det inte särskilt djuplodande. Herman Lindqvist kom hem, allt är förlåtet...

Nu ska jag kasta mig i bingen. Radiomorgon i morgon, bäst att försöka vara utsövd.

Första bandet av Norstedts nya svenska historia...

hittade jag på Bokia igår... Det gick ju inte att motstå. Jag älskar fina bokserier av den här karaktären, synd att de är så jäkla dyra bara... Dick Harrisson är redaktör och det jag hann läsa i går kväll var både välskrivet och spännande.

Länk till hemsidan här...

Egentligen är det kanske självklart att historia skapas "i sitt eget ögonblick"...

...däremot kanske det mer sällan är så att man faktiskt förstår det just då. Det känns som om i dag är en sådan dag, när USA får sin förste svarte president och hela världen (känns det som) hoppas på en stor förändring. Han har en del att bära på sina axlar, Barrack Obama.

Två "Nordiska" filmtips så här på kvällskvisten...

Bägge filmerna har i grunden en likartad tematik, även om de utspelar sig i två olika länder och i två olika århundraden... Danska "Flamman & Citronen" som utspelar sig i det tyskockuperade Danmark under andra världskrigets krigets sista år och Norska "Kautekeinoupproret" som handlar om en samisk resning mot giriga handelsmän som förgiftar dem med sprit de får köpa på kredit och mot ett korrupt prästerskap som tar ställning för överheten. Två bra filmer med verklighetsförankrade bakgrunder och med verklighetstrogna (dvs inte så lyckliga) slut...

Om Flamman & Citronen (2 i stort sett helgonförklarade motståndsmän) kan ni läsa en artikel här: (hämtad direkt från Danska Nationalmuseets hemsida) och om Kautekeinoupproret bland annat här.

Väcker en del spännande frågor tycker jag som gammal vapenvägrare och övertygad pacifist... Kan det någon gång vara berättigat att möta våld med våld? Nödvändigt rentav? För tjugofem år sedan hade jag svarat "aldrig". I dag är jag faktiskt inte riktigt lika säker. Tyvärr...

Vikingaliv

Dick Harrison och Kristina Svensson har skrivit en kanonfin bok om vikingar, "Vikingaliv". Me like. Lite mer substansiellt än Hermann Lindqvist, inte lika pompöst som Peter Englund, bra presenterad populärhistoria alltså. Dessutom snyggt redigerad.

Elizabeth 1 -

"the virgin queen", drottning över England definitivt, över Irland, Wales, Skottland och Frankrike bara genom titulatur...

Ulf L. uttalade sig något om Cate Blanchettes rollfigur i hennes andra "Elisabeth-film" i en intervju, jag har inte sett den filmen själv, däremot Helene Mirrens magnifika drottninggestaltning i BBC-miniserien som kom 2006.

Grandiost skådespeleri, en helt fantastisk skådespelarbesättning, trovärdighet in i minsta detalj.

Hovet var säkert inte större än 100-200 personer på den tiden, London greppbart också, iscoolt att inse att de"människors skeenden" som vi idag kallar historia faktiskt kunde utspelas på en kunglig "bakgata". Som Karl xxii och hans turkiska hov ungefär, det kunde man väl rätt snart ha markjämnat om man velat det...

Helene Mirren är fullständigt extravagant i sitt drottningporträtt och förtjänar 12/10 minst. Bästa jag sett någon gång.