Mot Ronaldo kämpar Gudarna förgäves

Och jag kan inte bli så besviken, det var ju hela Sveriges landslag mot en man och vi fick stryk. Så är det bara. När Zlatan dunkade in två ett fick jag lite hopp för en stund. Men det släcktes ju snart igen. Bara att inse att vi inte skulle till Brasilien. Hejsan hoppsan.

Tyskland blev för svåra...

Jag hade det på något vis på känn, fast hjärtat ville annorlunda. Men det är inte mycket att säga om. Vi tog ett brons och det får vi vara nöjda med.

Förväntade mig en fotbollsfest, det bidde inte ens en tumme...

Fredagkväll och kompakt mörker och vinterhelvete ute. Ungarna som skulle kommit hit och förgyllt min tillvaro drog till Skåne i stället, på kusindop.

Ljuspunkten i tillvaron? Fotboll Sverige-Irland. Trodde jag. Men icke.

En sån här kväll inser jag verkligen varför jag tycker att fotboll är världens tråkigaste sport.

Jag kom på mig själv med att sitta och fantisera om att Irlands landslag i stället bestått av Philip Lynott, Brian Downey, Edge, Bono, Sinead O'Connor, Rory Gallagher, Shane McGowan, Bob Geldof, Enya, Gary Moore och Van "the Man" Morrison. Då hade det sannolikt varit ett riktigt sjujäkla fotbollsparty.

Dubliners och the Corrs kunde ha agerat avbytare.

Nä, jag går och lyssnar på "the Emerald" i stället. Live and Dangerous!

These are strange days indeed...

Först delta i ett fullmäktigemöte vars märkligaste och mest snåriga debatt var vilka taxor som ska gälla för nya badet - där proposition ställdes mot proposition och där saker och ting kom att handla om huruvida de fattiga skulle bada före 14.00 och de andra efter, antagligen med renspolad bassäng... Kumlas fullmäktige är sannolikt inte värre än andras, men det här var rena lågvattenmärket. (He he!)

Sen hem till en fotbollsmatch som startade monstruöst dåligt, fortsatte värre, efter tio minuter av andra halvlek fick mig att minnas katatstroffilmen 2012 med viss behållning och dödslängtan och sedan förbyttes till "miraklet i Berlin". 4-0 till 4-4 på en halvtimme. I Berlin. Mot Tyskland. Sånt händer bara inte... Och jag var så deppig först att jag inte ens förmådde bli glad. Men det har ändrat sig nu. Zlatan är hjälte. Källström är hjälte. Alla är hjältar. Rasmus Elm är hjältast!

Och det blev lördag och det blev fotboll - och det blev massor av svamp!

Jag kan ju tycka att det är på gränsen till stolleprov att åka till Nora för att spela en fotbollsmatch med nioåriga flickor, men så är det nu i alla fall. Stryk blev det dessutom, med 5-1 och kallt blåste det och inga kaffepengar hade jag fått med mig. Jag var med andra ord lite bittersur när vi gav oss av hemåt.

 

Men avsevärt mycket gladare när vi tog lilla omvägen om stugan och plockade hur mycket trattisar som helst. Det blev många goda svampmackor på kvällen. Tuva och jag var mycket nöjda med oss själva - och Agnes var också nöjd med oss,,, Och med svampen.

Den helgen gick fort över

Lite fotboll och lite trädgårdarbete, och så var den över. Märkligt. Gräsklipparen går som den ska, men trimmern får jag inte att snurra. Antagligen för att jag lämnade batteriet i garaget i vintras. Det tålde nog inte kylan. Får ta mig in till K-Rauta och köpa ett nytt och se om den funkar då. Jag handklippte lite buskar i stället, så brevbäraren kan lägga posten i lådan.

Fick besök av Agnes på eftermiddagen, hon ville ha lite gitarrplocksövningar att bita i, så jag visade henne en liten "spansk" melodi och hur man fingerpickar "Sj-Sj gamle vän". Det blev lite att bita i men hon är verkligen jätteduktig på gitarr.

Irländarna kämpade tappert mot Kroatien men räckte inte riktigt till. Läktarmatchen vann de i alla fall. Och i morgon ska Sverige in i elden. Ska bli spännande att se hur det går. Ukraina blir ingen lätt match - när dehar hemmaplan och allt.