Så. Stenen blev fin. Det känns okej.
När vi satt på Lill-Annas och fikade efteråt kom den gamla begravningssången till mig:
I dag ska Gunvor i jorden
Se på de dukade borden
Åh vilken glädje
Ack vilken fröjd
Å få vi int brännvin
Så få vi nog plättar
Å få vi int plättar
Så få vi nog bullar
Men det gör detsamma
Blott själen är nöjd
Man kan sjunga den och minnas med glädje. Hon gillade bullar. Och hon tyckte inte om ledsamheter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar