Är jag laddad inför maj 01?

Nä. Inte särskilt. Men jag ska i alla fall gå fram till Kumla torg i morgon förmiddag. Kan ju bara inte missa Jan Hammarlund, denne kulturhjälte från forna tider. Bengt Berg vill jag också gärna höra, fast framförallt Hammarlund. Kan man hoppas på "Jag vill leva i Europa"? Sången som Saijonmaa gjorde odödlig. Annars kanske det kommer något vackert regnbågsaktigt från denne vår svenske Tom Robinson.

Valborgsmässoafton vid Kumlasjön

Hur kul är det på en skala? Inte särskilt om jag ska vara ärlig. Men när Tuva sjöng i Skogstorpskören ville jag förstås ändå vara där. Tre låtar sjöng de - med emfas - och de var jätteduktiga. Min egen dotter varken hörde eller såg jag, men jag vill ändå gärna tro att hon tillhörde spetstrupperna.

Jag fick också nöjet att beskåda Cumvoxkören som i vanlig ordning bara hördes fläckvis, beroende på var de stod i förhållande till mickarna. Mats Hellgren (M) höll vårtal, detta nästan omöjliga uppdrag, hurusom man pratar på i fem-tio minuter om i princip ingenting. Med detta tycker jag emellertid han lyckades bra. Grottmänniskotemat var välfunnet. Lägg sedan till detta Sveriges antagligen minst karismatiske konferencier i form av Baldergatans egen Kulturnämndsordförande Björn "jag läser alltid innantill" E så kanske ni förstår att tillställningen var en fullständig succé. Typ not. Men jag var i alla fall där. Träffade Tunström och familjen Hyttnäs också. Det var trevligt.

Kompledig Valborgsmässoafton

Jag tyckte alla medier och väderlekstjänster lovade sol, värme och blå himmel, men här i lilla Kumla är det mulet, kallt och lite grått. Där rök den vårdagen i stugan med andra ord. Men det ska väl gå att sysselsätta sig med något annat antar jag.

Lördagskväll i timmerkojan

Jag kan väl inte säga att jag varit särskilt "produktiv", men något lite har jag i alla fall fått gjort. Jag har bytt strängar på två gitarrer, tvättat ett par maskiner, i alla fall börjat göra i ordning på verandan...

Kanske inte behöver vara så mycket mer. Det duger.

Kollat en film har jag också gjort. Maggie Gyllenhaal - den rara - i "Hysteria". En bagatell föralldel, men ganska småmysig ändå. Romantisk komedi från det viktorianska England - med en lätt erotisk twist i så måtto att den behandlar ämnet "kvinnlig hysteri" - en besvärlig åkomma som nog inte finns längre. Men på den tiden var det ett vetenskapligt faktum att kvinnor inte kunde uppleva sexuell njutning utan manlig penetration. Emellertid kunde de drabbas av livmoderkramper som kunde avhjälpas med massage. Köerna var långa till de läkare som kunde "lätta på trycket" och avhjälpa de stackars hysteriska kvinnornas hysteri.

Detta ekivoka tema till trots var filmen mycket sedlig. Inte alls som Sekreteraren som ju är en absolut Maggiefavorit. Men lite söt. Tre massageapparater av  fem.

Dags att gå och lägga sig

Det blev ingen höjdardag i dag. Jag hade det på känn... De där argumenten jag framfört vägde lätt som en fjäder när organisationen skulle sättas. Läge att ge sig ut på arbetsmarknaden?

Hur man får en gammal man på gott humör...

Tänk att så lite kan betyda så mycket. Från levnadströtthet till "jag var nog inte så tokig i alla fall" på en minut bara. Tack Jimmy, vem du nu är...

I morgon ska vi få besked av chefen om hur hon tänker sig den framtida organisationen

Det tog henne bara en vecka att komma fram till ett beslut och det betyder väl antagligen att hon inte gjort så stora förändringar i det ursprungliga förslaget. Jag ska väl inte ta ut några bekymmer i förskott men det är en magkänsla jag har.

Nå, jag får se i morgon.

I dag begravdes Bengt

Det var en fin begravning. Som jag tror att Bengt ville ha den. Mycket vacker musik, lite högtidligt, värdigt, jordfästning, avsked vid graven. Jag hade verkligen önskat Bengt en längre tid som pensionär, han hade ju så mycket han ville göra och hinna med när han slutat arbeta. Men det enda vi kan vara säkra på är att vi inte vet så mycket om morgondagen. Den insikten borde få en att vårda varje dag lite bättre.

Jag skulle kunna skriva mycket om Bengt men det får vara i dag. De goda minnena finns i alla fall där.

Den uteblivna våren får en att tappa lite sug

För uteaktiviteter och för att "göra något kreativt". Fast jag ska inte klaga, vi hade en ganska skön lördag i alla fall. Griljerade en överbliven påskskinka på förmiddagen och åt skinkmackor till frukost - bara det...

Sen varvades det lite läsning med kortspel och kanske lite datorsurfande också. Agnes försvann med sin mor till Marieberg och när kvällen kom åkte vi till Brändåsen och käkade god kvällsmat hos Torbjörn.

Tre avsnitt av "game of thrones" på kvällen sen. Rikigt bra fantasytv. HBO är som vanligt kvalitetsmedvetna.

Spelar "The last waltz" för Levon Helm

The Bands sångare och trumslagare Levon Helm har gått ur tiden. Strupcancer. Det känns sorgligt tycker jag. The Band gjorde så fantastiskt mycket bra musik och Levon Helm gjorde mycket bra efteråt också. "The dirt farmer" har jag spelat mycket, även "Electric dirt".

Det är väl som dom säger, vi ska alla den vägen vandra. Vila i frid.

Jag ska titta på filmen den här helgen bestämde jag mig just för. Både för att se Levon sjunga, men också för att njuta av Neil Young och hans kokainstinna näsa under Helpless. Sheer magic!

Dagarna dom går och går...

Men vad händer egentligen? Ingenting känns det som, inget värt att rapportera om här i alla fall... Inget "roligt".

Jag känner mig supertrött och på halvtaskigt humör. Kanske beror det på den där omorganisationen som väntar på jobbet och som jag misstänker kommer att få konsekvenser för mig på endera eller andra sättet. Det är inte så att jag inte kan tänka mig att byta arbetsplats och medarbetare till vilket pris som helst men jag trivs så bra där jag är och alternativen som jag sett hitintills har inte precis sett så lockande ut. Nå, jag får se vad det blir av det, i morgon bitti ska vi få se "förslaget" och få tillfälle att diskutera det. Ingen idé att spekulera känns det som.

I går var jag inne i Örebro och handledde i den "presumtiva skolledarutbildningen". Det är ett skojigt uppdrag, men det tar en massa tid också. Men så är det ju alltid. Man får prioritera.

Datorn varnar för sin snara död lika ivrigt som tidigare, men än har den inte packat ihop för gott. Nu är jag i alla fall klar med all säkerhetskopiering och nu får den gå så länge som möjligt. Sen får jag väl leta pengar i någon madrass när det blir dags.

That´s all folks. För nu, anyway.

Tänk vad man inte vet...

Läste ut Cajsa-Stina Åkerströms bok "Du och jag farsan" i går kväll. Hennes farsa Fred Åkerström räddade mig ut från en toalett som gått i baklås vid Folkets hus när jag var sju eller åtta år gammal. Jag fick sitta i hans knä backstage efteråt. Han var min hjälte i många år efter det. Snacka om att den hjälteglorian hamnade på sniskan nu. Mig var han snäll mot, men Cajsa-Stina har nog inte haft det så lätt inser jag. Snacka om "daddy-issues".

50 - eller möjligtvis 100-årsfest

Det var det ju egentligen, eftersom vi firade både Bertil och Peter M samtidigt. Platsen var Multek, stämningen var hög, allt var så bra ordnat och jag gick hem i vettig tid, vilket jag både uppskattade och tackade min lyckliga stjärna för när jag vaknade i morse. Det blir liksom inte bättre framåt natten - det har jag lärt mig med tiden och genom dyrköpta erfarenheter.

Nå. Må de leva i hundra år var. Minst!

Bredbandsbolaget har lagt ner.

Ingen signal på vare sig tv eller dator. Surt. Tur att Telia och paddan finns som räddare i nöden, jag är i alla fall inte totalt isolerad på denna öde ö.

Dagen i dag var en märklig dag. Det är väl så det känns just nu. Trött i både huvud och kropp, samverkansgrupp, lokal skolutvecklingsgrupp, möte med kurator sent på eftermiddagen, socialtjänstanmälan, svårt som alltid, men jag är säker på att vi gjorde rätt.

I morgon ska Bertil ha kalas. 50 år. Fy fabulan vad vi börjar bli gamla...

Ego boy var död...

Sen trettio år tillbaka uppenbarligen. Det gick inte att satsa på den kusen alltså och trots stalltips från Jessikas expertvänner hade vi spruckit efter första loppet. Maten var i alla fall god. Det blev en väldigt trevlig kväll.

Ont i huvudet och smälltrött...

Jag somnade nästan ifrån de svenska dialektmysterierna - bara det kansle säger något om tillståndet i nationen... Det kan vara vädret, som är precis så där ouppmuntrande som bara regn och rusk i april kan vara.

Annars har det väl varit en trevlig dag. Agnes, Johan och jag har varit på Kumla bibliotek och spelat en sväng - efter inbjudan från Tomas Borg. Det var förstås inte någon stor publik, mening tyckte det lät bra, och vi hade roligt i alla fall. Och jag tror den lilla publiken också tyckte att det var okej.

Datorn flämtar på sitt yttersta. Jag blir tammesjutton deprimerad av allt som bara går sönder just nu. Jag har inte råd... Nå, I-landsproblem,, vi har ju i alla fall mat.

Dags att arbeta igen...

Lite påskledigt blev det ju förstås och det ska man inte förakta, men visst sjutton hade det varit roligare med lite fint väder på köpet. Nu blev det mest "sitta inne och uggla"...

Det har dykt upp en varningstext på min dator som säger "säkerhetskopiera omedelbart, hårddisken håller på att krascha". Skulle just komma lämpligt det, med tanke på nya sommardäck och bilservice. Usch! Jag har i alla fall sparat ner alla bilder och all musik på två bärbara hårddiskar. Sen får vi se hur länge den håller...

Påskdagen

Halleluja. Och jag vet inte varför, men jag har varit på uruselt humör hela dagen. Retat upp mig på småsaker helt i onödan. Usch vad tråkigt. Måste försöka få bort den där känslan. Kanske en liten vårdepression? Det är ju onödigt, när vi går mot ljusare och bättre tider.

Vi var en sväng till Jensens böfhus med mina föräldrar i alla fall. Vet inte om de uppskattade det så mycket. Kanske hade varit bättre med pizza hut...

Påskafton

Vi tog en promenad till mina föräldrar och fick lite fika där, sen gick vi hem och lagade till påsklammet - en lammstek som blev precis så god som jag föreställt mig den. Potatisgratäng och rödvinssås till. Gott! Kontemplerade sedan lite grann över Jesu död och uppståndelse men blev inte klokare av det.

Snöstorm på långfredagen... ...ur led är tiden

Jag kände mig nästan lite lurad när jag vaknade i morse och såg snön. Jag hade så gärna velat ha 15 grader, sol och ett stugbesök i stället. Nå, inte mycket att göra åt. Vädret bestämmer jag inte över...

Flickorna är här, vi har käkat lite mat och kollat in "Let´s dance". Gäsp.