I morgon har jag ett hedersuppdrag

Det är friluftsdag för Stene skola och jag har fått den tvivelaktiga äran att vara först ute i skogen och göra upp en brasa till korvgrillningen. Jag är visserligen gammal scout men det var mycket länge sen och jag är lite nervös. Tänk om jag inte får fjutt på brasan. Det vore direkt förödmjukande. Tänk om jag inte ens hittar till eldplatsn trots att jag fått en handritad karta av Ulrika. Mycket kan gå snett och det får det inte göra. Jag får packa bilen med tändvätska, gamla tidningar och små stickor. Har dessutom varit på ICA supermarket och köpt braständare. Måtte det gå vägen.

Har man inget annat för sig kan man alltid mippla lite i photoshop...

Vad säga vi om dessa dokumentära bilder från mitt möte med Bruce och min närvaro vid olympiastadion i Berlin 1936? Inte mer än ett par minuters pillrande och inte särskilt välgjort således, men i alla fall... Nog skulle man kunna fuska med bilder om man ville...

Agnes och jag åkte in till Örebro och köpte den där fiolen...

Den jag skrev om i förra veckan. Massor med pengar kostade den, men Agnes lade in hela sin konfirmationspresent och en del sparat och så bidrog Lise och jag och mina föräldrar med lite till och nu har hon ett riktigt fint instrument som hon förhoppningsvis kan och vill spela på i många år framöver. En tysk fiol - nånstans mellan 100 och 110 år gammal sisådär... (Bara det är ju riktigt häftigt tänker jag.) Men den är inte bara gammal, den låter fint också. Agnes var jätteglad och jag tror det här blev riktigt bra.

Dagens radio

kan du lyssna på här. Vi pratade om varför tisdagar är så tråkiga, om obligatoriska synundersökningar för bilförare och lite annat smått och gott...

Kärringen är ju helt j-vla dum i huvudet

Kan inte socialtjänsten omhänderta det stackars Holllywoodbarnet? "Det är Jesus som ser till att du kräks". Sweet Lord... En del människor förtjänar inte sina barn. Och TV 3 förtjänar inte en tittare.

Idrottssöndag

Jag var säker på att jag skulle följa med Tuva på hemmamatch mot Yxhults ik idag. Det skulle jag inte, jag skulle på poolspel i Skyllberg visade det sig. Sex timmars frusen bortavaro. Tuva och hennes kompisar vann alla tre matcherna de spelade och det var förstås jätteroligt, men det här med poolspel är en märklig uppfinning om ni frågar mig. Tre matcher på två gånger 15 minuter = 90 minuters fotbollspelande. Varje flicka får ungefär hälften i speltid = 45 minuter. Varje förälder får stå där och frysa i 300 minuter. 300 - 45 = 255 minuters frysande. Jag tycker inte det är vettigt. Vad är det för fel med att spela en match på en dag? När tjejerna skulle lira för tredje gången så tyckte inte ens de själva att det var roligt längre.

Misförstå mig inte, jag tycker att det är järttekul att Tuva vill hålla på med fotboll, men jag tycker att det är lite för mycket när det först ska vara träning två gånger i veckan och så match på det. De är nio år, herregud, ska man behöva elitsatsa då?

Inte blev det bättre sen, snarare sämre. Jag hade ju lovat att bevaka Kumla-Vimmerby och skriva ett referat på hemsidan. Det blev stryk och det var en skitmatch och jag längtade hem till ett varmt bad.

Detta bad är nu taget och nu blir det en söndagsrulle innan sängdags.

Lycka kan vara en eftermiddag i skogen...

Svampletarkatt

Rör inte mina trattisar!

Jag är ganska säker på att jag aldrig plockat mer svamp under kortare tid än vi gjorde i eftermiddags. Trattisarna växte i kolonier, känslan var underbar, men till slut tröttnade vi faktiskt. Vi sparade ganska många åt dem som skulle komma efteråt. Insåg väl att vi aldrig skulle orka rensa mer. Men 12-13 liter blev det garanterat. Vi träffade en äkta svensk skogskatt också, som var mycket kelen och hjälpte oss att spåra. Och i kväll lyxade vi med att "bara" äta gräddstuvade kantareller med en liten macka till. Hur mycket vi ville. Det var stort. "Svamp är nog det bästa med skogen", sa Tuva.

Politikerpension vid 55 - jag tänker på texten i "Keops pyramid"

...men när dom däruppe i det blå
inte längre kan förstå
utan föraktar alla dom som ger dom mat
ska pyramiderna till sist bli deras grav...

När man som 55-åring kan lyfta över 35.ooo i månaden i pension och påstå att det skulle kosta kommunen alldeles för mycket i kompetensutveckling att få henne i arbete igen, då tar jag mig för pannan. Vore det inte på sin plats att rodna klädsamt i stället. Ännu en gång är det bevisat att makt korrumperar. Överallt i världen och definitivt i vår kommun.

Uppe i ottan för att fira Tuva

Hon är sig märkvärdigt lik än i dag, speciellt på mornarna...

Den stora lilla nioåringen väcktes med frukost strax efter sju i morse och lyckan var gjord när marsvinsburen bars in i rummet... Marsvinen var emellertid inte med utan fick hämtas på eftermiddagen. Det blev en lång skoldags väntan för lilla Tuva.

Återvände sedan vid halvsju för pizza och tårta och då var Tuffy och Fluffy också på plats, liksom mina föräldrar. Marsvinen fick inte röras eftersom de skulle acklimatiseras. Jobbigt för en Tuva som så gärna ville kela med dem.

In till Örebro efter jobbet för att fixa födelsedagspresent till Tuva.

Lilla tösen fyller ju nio i morgon och är inte alls så himla liten längre. Fort det går...

Jag inser att alla födelsedagspresenter kommer att förblekna inför marsvinen hon kommer att få av sin mor. Hon har verkligen längtat efter ett keldjur så det blir ju toppen. På Fylstagatan kommer inga gnagare in. Undrens tid är nog förbi när det gäller Mikki, men jag tänker att vi ska ha en katt i alla fall, när det känns bra sen. och den ska inte få gnaga på någon hamster eller annat smaskigt litet djur.

Agnes hängde med och när vi handlat det vi skulle passade vi på att kika in i Örebro Violinateljé. Där fanns massor med fina instrument att välja på. Problemet är bara att det lägsta prissegmentet startar vid så där niotusen. Sen går det att köpa hur dyra fioler som helst...

Agnes förälskade sig i en nyrenoverad gammal fiol som skulle gå lös på tolvtusen. Hon fick låna med den hem för att konsultera Lisa O´Leary. Sen är ju frågan hur vi skulle kunna lösa finansieringen i så fall... Vi får se. Det är ju inte bara att plocka pengar ur guldbyxorna tyvärr...

Jag ska gå och lägga mig, är fortfarande trött i kroppen och risig i magen. Så ska jag ju upp tidigt i morgon också, för att gratta födelsedagsbarnet.

Måndagkväll och jag är jättetrött...

Klockan är bara halv elva men jag ska gå och lägga mig så fort jag skrivit de här raderna. Lika bra det när jag legat och sovit en timme framför teven. Slocknade mitt i "Sveries historia". Jag undrar hur det gick för Gustav den tredje, om han blev skjuten eller om han klarade sig... Spännande. Not. Skitserie.

Hade arbetsplatsträff med Åbytorparna i kväll och kände mig opigg redan då. Jag är inte sjuk eller så, men det känns som om jag har något spännande på gång för jag är alldeles trött i hela kroppen och så gör det ont lite här och där så fort jag rör på mig. Kanske en flunsa på gång, kanske ingenting. Vi får se.

Godnatt kära dagbok. Skriver mer i morgon.

Nu har far och dotter begått scendebut tillsammans

Det var jätteroligt att få spela ihop med Agnes tycker jag. Johan blev tyvärr hastigt sjuk så vi fick klara oss som duo. Lite tunnare lät det förstås utan bas men jag tycker det gick ganska bra ändå och jag tror att arrangörerna var nöjda med oss också.

Sandhögbergs repeterar inför morgondagens musikstund....

Det låter som det låter. Proggpunk helt enkelt. Här kan du lyssna på Falsk matematik i Gitarr/Ukke/Bas-sättning.

Schysst feelgood-snyft

Carey Mulligan har snabbt blivit en favoritskådespelerska för mig, Susan Sarandon har varit det ända sen "Thelma och Louise", Pierce Brosnan har nog aldrig varit en favoritaktör överhuvudtaget, men vässat sig på slutet, tänker på hans roll i "the ghost writer" i första hand. Dessa tre tillsammans får i alla fall till en mycket bra film i "The greatest". Mycket känslor, upp och ner, jobbigt ibland men med en skön upplevelse av "det blev bra" i slutet. 4 kraschade bilar av 5. Rekommenderas.

Nån som vill köpa ett billigt badkar - eller kanske ett helt badrum...

Det är spindelkontaminerat och därför värdelöst, men ändå...

Morgonens trauma fångat på bild. Vi skrek i kapp på Fylstagatan. Jag vågade inte ens gå in och titta i badrummet när Tuva började skrika utan sympatiskrek i stället... Vi stängde badrumsdörren med silvertejp och åkte till jobb och skola och så öppnades den inte innan Johan kom hit nu i kväll. Johan är en hjälte. En Gud. Han tog kort på monstret och visade mig så jag kunde förstå hur stort det var och sen gjorde han spindelmos som numera är bortspolat och försvunnet. Lugnet är någorlunda återställt - till nästa gång. Den var vidrig!

Alla kan sjunga - men kanske inte helt rent

Det och lite annat pratade Mattias och jag om i morgonens radioutsändning. Du kan lyssna här.

Höstigt ute - trött måndag...

Det blev en lång arbetsdag med arbetsplatsträff på Stene på kvällen så jag kunde inte hämta Agnes och Tuva förrän en stund efter sju... Vi åkte hem och slängde oss i tv-soffan. Lite idol och lite rapsodisk svensk historia med Dick Harrisson och Martin Timell - egentligen ganska dålig tv faktiskt, men i brist på annat så... Jag menar, Sveriges historia från Karl IX til Karl XII på en timme, med fyra reklampauser, då blir det inte särskilt djuplodande. Herman Lindqvist kom hem, allt är förlåtet...

Nu ska jag kasta mig i bingen. Radiomorgon i morgon, bäst att försöka vara utsövd.

Nu har jag tagit bort Mikkis matskålar

Man ska inte förlora hoppet men jag blir bara påmind om vad som saknas i hemmet så fort jag ser dem. Fan också!

Tioårsdag - 11/9

Herregud vad fort det går är det första jag tänker - det känns inte alls länge sen jag stod där på förskolegården i Hardemo och fick beskedet av en mamma som kommit för att hämta sitt barn. Då var det fortfarande en "flygolycka" och inte ett terroristattentat. Sedan kom plan nummer två och tre...

Jag tycker inte världen blivit en bättre plats på de här tio åren, dessvärre. Det blev krig i Irak, bombningar i Afghanistan, Guantanamo, Abu Ghraib, utvisningar av Egyptier - jag antar att en sån som Breivik också är en slags konsekvens av det som hände i USA. Tänk om världen kunde ha lärt sig något i stället, stannat upp, tänkt sig för...

Mina barn försvann på släktträff

och här sitter jag och känner mig alldeles - uttråkad... Funderar på att sälja av bohaget och emigrera till Irland ett år eller så. Det skulle nog göra mig gott...

Drömma går ju alltid, men så ska man leva också. Jag blir nog här.