Grythyttan

Godaste pastan

Kycklingfilé, fond, grädde, spenat, vitlök, soltorkade tomater, parmesan. Så gott! Och vackert.

Doris är guld värd

Agnes och Tuva har rensat på Baldergatan

De kom hit med den här tjusiga bilden på allvarlig tonåring på första tågluffen 1982. Det är 35 år sedan i år. Hjälp.

ESTA-ansökan godkänd

Med tanke på utvecklingen i USA (läs Trump) vet jag inte om vi ska vara glada eller inte, men vi har i alla fall fått våra ESTA-ansökningar godkända. Tur för oss att vi inte har våra rötter i Mellanöstern.

Idag är en stor dag. Ett jubileum

Det är fyra år sedan exakt på dagen som Tuva fick sitt kartotek. Jag hittade det här på Facebook:

Min pappa har slagit till igen! Han älskar att ge bort saker. Det är tanken som räknas. Inte det rent monetära värdet. Tuva är den i familjen som oftast brukar undfägnas dessa gåvor, sannolikt för att hon artigt säger tack så mycket och ser glad ut. Hon har kommit hem med tre korgar, två slevar, diverse klistermärken från 70-talet, frmärken från Grönland, diplom från putteklubben 1970. Och en massa annat. Det är inte så noga.

Men igår var hon lite förbryllad när hon skulle berätta vad hon fått. "Det är liksom en brun ask med kort som man kan skriva på, sen är det andra oreanga kort med A-Ö. Han sa att den var jättefin."

"Okej Tuva. Grattis. Du har fått ett kartotek!"

"Vad är det?"

"Du kan skriva kakrecept på korten och sätta dem i bokstavsordning. Eller kompisarnas telefonnummer."

"Jaha. Men jag har redan ju alla recept i min padda. Och alla adresser, fast säg inte det till farfar, då blir han nog jättebesviken."

"Men du kan skriva upp alla fina saker du fått av honom och sätta dem i bokstavsordning. Kartotek kan du sätta bakom K. Grönländska frimärken bakom F eller G eller bakom båda. Så har du gjort en korsreferens. Slev kan du också korsreferera antingen som slev eller skitful."

"Eller skitful slev."

Ont lite här och var

Suck. Ryggen, benet, högerfoten, huvudet... Mest bara skit med 54-åringen. Måste få ordning på det här innan jag blir tokig.

Jaja, det är bara att bryta ihop och komma igen. Leva på grönsaker en månad, gå ner i vikt, typ...

Veckans andra arbetsplatsträff

Vi hade så mycket att prata om att tiden tog slut. Det är väl i och för sig positivt, men...

Hemma vid kvart över sju. Agnes och Tuva lagade lasagne med quorn-färs. Jag märkte inte att det inte var köttfärs förrän jag fick det berättat för mig. Intressant...

Dags att gå och sova, jag är verkligen svintrött.

Obama benådar Chelsea Manning

Han gör rätt ända in i kaklet, Barrack Obama. Manning skulle inte låsts in från början, men bortsett från detta så...

Och snart börjar Trump-Eran. Hur ska det gå?

Homeland är tillbaka

Och trots att Peter Quinn var i dåligt skick var det nog det bästa som hände den här i övrigt rätt usla dagen. En del dagar är sådana nämligen.

Lugn och ganska skön helg

Vi har inte gjort något särskilt. Njutit av den nystädade ordningen, lagat lite mat, sett en och annan film, läst lite. Jag har nog vilat mig i form inför veckan, som innehåller såväl arbetsplatsträffar som intressanta personalsamtal.

Komma hem till något rent...

Jag bad ungarna om en städning i födelsedagspresent. Det fick jag, men inte av dem. Innehavarna av kontanta medel köpte RUT-tjänst.

Det blev ju jättefint såklart, fast jag fick ångest. Nog ska väl vi kunna hålla ordning på vårt eget hem. Man ska ju inte. Det är en pig-tjänst. Allt det där. Fast T som gjorde jobbet skulle nog inte hålla med mig. Hon tjänar en anständig lön. På ett vitt jobb. Stolt över det hon gör. Fan vad det här blev svårt...

Jag kommer nog att ta hit henne igen, det blir väl summan av kardemumman. I alla fall just nu. Förlåt, kamrat Marx. Jag veta icke vad jag göra.

Jag överlevde den här dagen också

Och nu är jag 54 år, på riktigt, 6 år från 60... hur låter det på en skala?

Jag blev firad av Susanne och mina fina kollegor i Almby-Brickebacken, fick både tårta, sång, lunch och en flaska vin.

Åkte hem i blötsnöstorm, handlade till en god wok till kvällen, dammsög lite, dukade och lagade mat. Mina föräldrar, Lise och barnen kom. Det var precis som alla andra födelsedagar, prat om sjukdomar, tv-program och allmän förvirring. Det är som det är. Bara att inse. Städning fick jag i present. Det var ju trevligt.

Nu ska jag krypa ner i sängen. Jag är trött. Godnatt kära dagbok.

53 i en kvart till, typ

54. Det känns märkligt att ens tänka på det. Jag är, typ, en farbror... Det är inte ens kul. Jag längtar inte tillbaka till min ungdom, men jag saknar den.

Herrejösses vad mörkt det är ute 06.15 på morgonen

Sverige i januari 2017, en ögonblicksbild. Kolsvart. Och i morgon blir jag 54. Rena natta.

Hockeysupportrarna

Vi ser alla våra favoritlag få stryk. Kumla, Sverige, alla... Vi kanske för otur med oss.

Då är jag ledig ett par dagar igen

Skönt det. Fast idag har jag jobbat. Snömassor på vägen till Örebro. Sju grader kallt. Det är helt onödigt.

Tuva och jag var på hockey sen. Såg Kumla få stryk av Krif - 1-3. Det kändes som en lite brutal match. Jaja. Viktigare hockey i natt när Sverige möter Canada i VM-semin. Hur ska det gå?

Slovakien avstädat

Det blir säkert svårare i semifinal, Canada eller Tjeckien... Men det kan gå.

I årets sista timmar

Förbereder jag nyårsmåltiden... Tuva äter hemma innan hon ska ut med kompisarna. Agnes är på sitt håll. Vi ska ha en liten plocktallrik först, parma, oliver, ost, kvittenmarmelad, salami, sen biff med vitlökssmör, honungsslungad potatis, sallad. Dessert? Vi får se vad Benny och Bettan har med sig. :)

Det blir nog ett bra avslut. Och 2017 blir förstås ett fantastiskt år. Återkommer med recension av 2016 i morgon, när det är över.

Kram till alla som läser.

En mycket god och trevlig kväll hemma hos Linda och Anders

Deras nya fina rum. Tänk att man kan skapa något sådant ur tomma intet. Imponerande.

Det blev galet

Det är så äckligt! Jag kommer snart att kräkas. Jag får inte bort den jästa saltiga smaken ur halsen. Jag får säkert inte bort de bruna fläckarna från tröjan heller.

Jag står och gör lite pasta, fusilli, grädde, bacon, paprika, lök. Känner att jag är jättetörstig. Ska precis hälla pastan i durkslaget. Tänker; jag hinner ta lite julmust först.

Öppnar kylskåpsdörren, tittar inte ens, får tag på musten och rycker bort kapsylen. Halsar.

Vad är det som händer? Det smakar vidrigt. Jag känner hur det vänder sig i magen på en gång. Spottar och fräser.

Inser att jag just försökt dricka en deciliter Kikkoman någorlunda äkta kinesisk soja. Slå det, den som kan.

En synnerligen obehaglig upplevelse. Jag är inte hungrig längre. Inte törstig heller.

Allettanpremiär

En riktigt rolig match mot Lindlöven. Nästan 500 på läktaren. Det måste ju vara flera år sen. Kumla var nog bättre i två perioder, Lindlöven i en. 2-2 efter full tid. 2-2 efter förlängningen. 6 straffomgångar innan det var avgjort. Sen vann Lindlöven. Jaja. Kunde gått hursomhelst. Borlänge på torsdag, men det är bortamatch.

Noterade också att Skövde låg under med 0-3 mot Troja efter tre minuter. 1-8 blev det till slut. Huvva

Tack o Gud för kunskapskanalen

David Attenborugh först, livets uppkomst. Sen Jugoslaviens sönderfall. Jag blir mer och mer lärd hela tiden. Slobodan Milosevic kunde ha blivit Jugoslaviens Gorbatjov, men visade sig vara en elak jävel.

Jamen

God jul då. God jul och fred på jorden. Allt det där...

Julklappen

Jag fick min efterlängtade Springsteenbiografi. Jippie! Jag gav bort något också. Kan du gissa vad?

I går kväll spöade jag skiten ur Jesper, Cecilia, Ylva och Göran i på spårets julspecial. Det är förstås mycket lättare i appen. Man får alternativ. Man hör också de kloka människorna resonera. Men ändå...

Jag fick i alla fall feeling och gjorde min egen quiz i julklapp till Tuva och Agnes. 15/3 åker vi mot vårt resmål.

Vill du pröva? Vart är vi på väg?

10 poäng

Vi är på väg till en del av ett stycke land som med säkerhet varit bebott i över 11.000 år. Det namn vi har på de människor som bott här "från början" är Lenapes. Det betyder "områdets folk". Idag skulle man säga något helt annat. Menatay och Manahatou är gamla namn på en del av området.

Om du vet vem som skrev "legenden om Tarzan" vet du också vad de fem delar som området består av kallas. Det är unikt för hela landet att kalla delarna så. På andra platser heter de något annat.

8 poäng

Flera europeiska länder var med och slogs om den här platsen. Till och med lilla Sverige fanns med i periferin, fast kanske ändå inte riktigt på allvar. På allvar slogs dock Peter Minuit och hans tappra nederländare (som för övrigt först köpte hela stället för ett par tunnor sprit och lite krimskrams) och Jakob den andre och hans män. Jakob den andre var hertig över ett landområde i Europa som fortfarande sammankopplas med platsen vi ska till.

6 poäng

Platsen var huvudstad i nationen mellan 1785 och 1790. Nu är den landets största och folktätaste, men ändå inte huvudstad. Över 800 olika språk talas på stadens gator. 36% av invånarna är födda i "ett annat land". Uppskattningsvis 17.000 till 20.000 svenskar bor här.

4 poäng

Leonard Cohen kommer inte härifrån. Däremot har han sjungit om Staden. Det har Frank Sinatra också. Liksom Sting. Och Kirsty och Shawn. (God jul, You maggot!)

Woody Allen och Sofia Coppola har gjort filmer som har staden i namnet.

2 poäng

Henrik är Kung här, liksom Robert De Niro en gång var. Henrik är så dum att han bara klarar hälften av barnsången. Vilken sång? En rörelsesång. Hans brorsa försöker så gott han kan, men är ändå en B-figur.

1 poäng

2001 hände det en del jobbiga grejjer här. Tur vi inte var där. Jag lovar och svär.

Kunde du? Från 4:an börjar det bli lätt.

Jomen det var ju inte så dumt

Sov till halvnio. Bara det. Käkade sedan en skinkmacka med grovkornig senap. Bara det. Kom också till skott med julklapp till flickorna. Bara det. Det blir bara en, och den får de dela, men jag har en känsla av att de kommer att bli nöjda. Jag kan naturligtvis inte avslöja något så här, men det kan ju ha något att göra med Super Mario. Eller inte. :) Återkommer efter jul.

Nu är det mycket snart julledigt

Man ställer ju in sig och då går det bra, men om någon skulle säga till mig att "du ska jobba på torsdag" tror jag att jag skulle bryta ihop och börja grina. Jag är så trött just nu.

Men vad är det som händer?

Halvtio är klockan och både Agnes och Tuva har gått och lagt sig. Det blev nog sent för dem bägge i natt. Jag ska i alla fall försöka hålla mig vaken en stund till. Lär inte vara något bekymmer med den här ryggen som just nu håller på att ta livet av mig.

Allettan efter jul

Lindlöven nedkämpades med 4-3 till slut. Gud så skönt! Roliga matcher väntar mot söderlagen Troja, Kristianstad, Vimmerby, Nybro och Kallinge-Ronneby. Både nya och gamla bekantskaper i Hallen.

Borlänge, Mariestad, Lindlöven och Skövde gör Kumla sällskap från västra ettan.

Bredbandsbolaget -Sveriges RUTTNASTE bredbandstjänst

Nu har uppkopplingen lagt av - IGEN.

Ringer kundtjänst. Får prata med en lappjävel i ett callcenter i Kukasjärvi nånstans.

"Ssshoo... Hä' riktigt. Hä' trasigt. Men du kan som vara lugn. Felet sitt int hos dä."

"Som om jag skulle bli ett enda dugg lugnare av det?"

"Män vi skick' ut tekniker."

Det där har jag hört förut och det lugnar mig inte alls. Det kan betyda vad som helst nämligen. Allt från nån dag till månader. Därför frågar jag, så lugnt jag kan: "Vart skickar du dem ifrån?"

"Ja förschto int' frågan riktigt..."

"Släpper du ut dem från huvudteknikerlagret i Kukasjärvi och räknar med att de ska åka hundspann hit till Kumla? Eller har du nån på närmare håll du kan skicka?"

"Ja kan skick' sms när hä'klart."

"Jamen tack då. För INGET!!!"

Vilken tur att jag beställt fiber. Jag kommer att slippa vara beroende av Bredbandsbolaget i vår. Får se om teknikern hunnit komma innan dess.

I brist på Netflix ser jag nu en Holländsk dokumentär om klimakteriet. Spännande grejjer!

Nu är det stiltje på bloggfronten

Jag är för trött för att orka vara spirituell och stringent. Jag vill bara ta mig igenom den här veckan och nästa så det blir julledigt sen.

I går hade vi julbord med jobbet - på Goda rum. Det var väldigt gott faktiskt. Och Agnes och Alex och Hanna var där och underhöll oss. Riktigt fint.

I morgon kommer nästa julbordsprövning. Då blir skolledarna bjudna av kommunen. Det blir säkert också gott. Men man kan bara äta så mycket skinka...

Köping förlorade mot Arboga ikväll

Det var ett bra resultat för Kumla hockey. Det ska mycket till för att missa allettan nu. Kul med nya motståndare i år igen. Om det nu inte blir ett totalt sammanbrott. Vi får se.

Några tankar efter ett möte

Fredag eftermiddag. Nyss hemkommen efter återföring av utredning av barn. BUP. Habilitering. Specialpedagog. Diverse andra. Mamma. Tolk.

Tolkade möten är speciella. Jag blir alltid nervös när jag säger något kort och koncist och tolken tar 3 minuter på sig för att översätta det jag sagt. Tvärtom också förstås.

Jag har en teori om att en del språk är längre än andra. Urdu till exempel är väldigt långt, för där måste varje mening innehålla kofta och mufti. Då tar det en väldig tid. Det blir som fikonspråk nästan, där varje ord ska delas på två efter första vokal, vändas på och paras ihop med Fikon/2. Kulspruta blir exempelvis Filspruta Kukon. 

Finska är mycket kortare. Där kan jag exempelvis säga "jag förstår att det är jättejobbigt att få höra att ditt barn har fått diagnosen Asperger, men du ska veta att det finns ljus i mörkret och hjälp att få". Då säger tolken "Miksi Vittu Asperger taskolampo Koskenkorva". Sen är det klart. Imponerande.

Dagens samtal var varken på Urdu eller Finska utan på ett mittemellanlångt språk. Allt gick bra. Men efteråt blev jag förvånad, när specialpedagogerna från BUP och habilitering började komplimentera tolken för att hon tolkade så bra. Jag sa inget då, men efteråt. Jag bara "Och HUR vet ni det??? Kan ni Tjetjenska*? (*Obs, fingerat språk.) Fan vad coolt. Vad ska vi då med tolk till?"

"Äh, nä, men mamman förstod ju."

"Hur vet ni det?"

Tolken var säkert jättebra, kofta mufti, men det vet egentligen bara Filken Tokon själv. Kofta mufti. Fifta Kokon fifti mukon. 

Jaja, alla var nöjda. Jag älskar språk. God helg.

Snart så är det fredag då försöker vi igen

Som Nationalteatern sjöng 1973. Två veckor kvar till jul. Inte utan att man börjar känna sig lite sliten nu. Men det finns lite kvar att beta av innan ledigheten. Anställningsintervjuer idag till exempel. Återföring från BUP. Sen blir det rast vila. :)

Skickat från min iPad

Söndag - dansuppvisningsdag

Jodå, idag var det dags för den årliga juluppvisningen. Jag gillar förstås att kolla på Tuva när hon dansar, men annars tycker jag nog faktiskt att det blir lite för tradigt med dessa disco- och hiphopdansare. Eller konceptet i sig, när man ska sitta och gäspa sig igenom alla dessa tyckanden och fyfanvadviärbra och tack till lärare och tack till styrelse och tack till Dermott och tack till...

Men som sagt, ens egen lilla vill man ju se. Och det fick jag ju. :)

December är här - snön är här

Mjuka vita flingor började falla vid tretiden. Nu är det fullt av snö ute. Det kanske är som det ska vara? Jag längtar i alla fall efter ljus och värme.

Maud har precis kommit tillbaka från Sri Lanka. Hon berättade så levande och glädjefyllt om allt de sett och varit med om. Jag fick en längtan. Men det blir inte nu. Det finns ju så många platser att åka till. Vi får se vart vi tar oss nästa år.

Favoritcitat från en favoritfilm

Frodo och Sam, om ondska och hopp...

FRODO: I can't do this, Sam. 

SAM: I know. It's all wrong. By rights we shouldn't even be here. But we are. It's like in the great stories, Mr. Frodo. The ones that really mattered. Full of darkness and danger they were. And sometimes you didn't want to know the end. Because how could the end be happy. How could the world go back to the way it was when so much bad had happened. 

But in the end, it's only a passing thing, this shadow. Even darkness must pass. A new day will come. And when the sun shines it will shine out the clearer. Those were the stories that stayed with you. That meant something. Even if you were too small to understand why. But I think, Mr. Frodo, I do understand. I know now. Folk in those stories had lots of chances of turning back only they didn't. Because they were holding on to something. 

FRODO: What are we holding on to, Sam?

SAM: That there's some good in this world, Mr. Frodo. And it's worth fighting for.

Sista kvällen i November

Gitarren lyser upp så fint i mörkret. Jag sitter här och längtar till jul. Det är ju faktiskt bara tre och en halv vecka kvar till det blir julledigt. Det ska vi väl fixa? Med lite vilja och jäklaranamma...

Det blev inga mer pengar till Indianerna

Tur det. Jag får i alla fall lov att erkänna att jag blev förvånad över vad som kommunicerades på förmiddagens presskonferens. Jag trodde nog att det skulle skjutas till pengar "en sista gång", villkorat eller inte. Nu blev det inte så, lyckligtvis. Inte för att jag har något emot speedway, men för att det inte ska köras speedway med hjälp av kommunala skattemedel i mångmiljonklassen.

Jag hoppas att debatten som föregått beslutet kan påverka beslutsfattandet i kommunen i en mer etiskt korrekt riktning fortsättningsvis. Då är i alla fall något vunnet.

Frågor finns såklart fortfarande. Hur kan man få för sig att köra speedway på kredit? Vad får kommunen för andra kostnader i slutändan? Hur var det med Anderssons anställningsförhållanden i kommunen? Men det kan vi orda vidare om en annan dag.

1:a advent

Jag fick mest fara runt och leta efter saker i morse. Otroligt vad slarviga vi är i den här familjen. Men till sist hade jag ändå hittat adventsljusstaken och fyra stearinljus, en led-slinga att hänga runt gitarren och den fina adventsstjärnan till köksfönstret.

Stjärnan fick jag upp, staken fick jag fyr på, men led-slingan gick jag bet på, temporärt i alla fall. Den krävde en stjärnmejsel till batterifacket och när jag väl hittat den och fått upp det så hade jag inga batterier. Suck. Åkte och köpte. Fel storlek. Alltså får det anstå till i morgon, värre är det inte.

Dessutom har jag varit på adventshockey och sett Kumla göra en skön vändning mot Skövde. Seger med 5-4 efter straffar, trots underläge 1-4 med åtta minuter kvar. God känsla efter det. :)

Redan fredag och bara en månad kvar till jul

Vart tog den här hösten vägen kan man fråga sig. Det måste ha med tilltagande ålder att göra att det känns som om tiden går så fort. Snart är jag 55, sen 60, sen... Jag vill knappt inte tänka på det.

Veckan har fyllts av en del "annorlunda" jobb. Som skolledare vet man aldrig riktigt vad man får vara med om. Det är för all del spännande, men man får. Tänka en del. Ska bli skönt med lite helg nu.

Novemberhelg

Nu är det riktigt mörkt och kulet ute. Man vill bara krypa under filten, tända ljus och kura skymning.

Det har varit en lugn helg. Tuva och jag har umgåtts, Agnes har inte varit hemma så mycket. Vi har lagat mat och kollat på film, jag har läst ut "den frystorkade brudgummen" som är vår nästa litteraturklubbsbok. Den var väl sådär, om jag ska vara snäll. Margaret Atwood. Fattar inte hennes storhet.

Idag var jag på hockey. Kumla slog Enköping med 4-1. Det var en rätt bra match. Fast Enköping var inte värst faktiskt.

Speedway, igen... Tyvärr

Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Det är så dumt så det inte borde få vara sant. Indianernas ordförande (tillika ordförande i Kommunfullmäktige) ber kommunstyrelsen om ännu mer pengar till Indianerna. Den här gången 600.000 extra för att trygga den "stora" ungdomsverksamheten.

Men vänta nu. 600.000. Extra. Förutom de andra miljonerna. Till ungdomsverksamheten. Som består av vad? Att 68 ungdomar prövade på speedway 2015. Okänt hur många 2016. Fyra fick "guldhjälmar", vad nu det är... Jag tar fram miniräknaren. 600.000/68. Det blir 8823 kronor och 52 öre per ungdom. Är inte det lite dyrt för att "pröva på"? Är det inte rent förbaskat dyrt till och med? Är det inte komplett vansinne? Är det inte på gränsen till megalomani?

Nån ordning får det väl ändå lov att vara, även i en kommunstyrelse. En kommunstyrelse som är så full av speedway-jäv att den inte ens borde ta i frågan om extrabidrag med tång.

En ledamot är (möjligtvis avhoppad) vice ordförande i Indianerna.

En annan ledamot är gift med ordföranden i Indianerna.

KS-Ordföranden har åkt till Polen med klubben för att "undersöka möjligheterna till speedwayturism" och köpt in en marknadsföringsfilm för 183.000

Ni deltar väl inte i beredningen av ärendet hoppas jag. Eller i beslutet. I så fall, Uppdrag granskning, kom snälla!

I dag fyller min lilla höna 19 år.

Det är ju inte klokt vad åren rasar iväg. Jag blir nästan lite rädd. Jaja, lika söt då som nu. Grattis lilla stora Agnes.

Ibland behöver man verkligen fixas till.

Det här var en sådan dag. Vilken make-over! Tack Linda!

John i kyrkan

Hemma igen efter en fin konsert med John Holm. Finstämt. Skört. Vackert. Till stora delar likt konserten i Nora i augusti, men med några variationer i sånger och prat. Den här gången fick vi Sommaräng, en vanlig dag, hon säger - Le mot mig. Jag är nöjd. Och glad.

Alex Holm på bilden.

Leonard är död

Oh Leonard, My Leonard. Dina sånger och din röst skall inte glömmas.

En gång fick jag se Cohen live, i Göteborgs konserthus på 80-talet. Det var en fin upplevelse.

Nu blev världen fattigare.

Nä nu går jag och lägger mig

Snön har fallit i två dagar, jag kom hem sent efter ap-träff på jobbet och idag går Amerika till val. Får gå upp tidigt i morgon och se om Hillary Clinton klarat sig eller om Trump-katastrofen är ett faktum.

Ikväll lekte vi mästerkockar

Rådjursmedaljonger, hasselbackspotatis, lingonsås med timjan och schalottenlök, kantarellmousse. Jodå, så att... :) #foodporn

Livstecken

Ja, inte är jag pigg, det vore väl synd att säga. Men jag lever! :) Det är ju bra.

I morgon kommer tjejerna. Skönt. Det har varit en ensam vecka. Ibland känns det dom om jag blivit en sån där gammal kattgubbe, jag går här och resonerar med katterna. Pratar om viktiga saker. Men jag får just inga svar.

Hur lång tid är tio år för dig?

För mig är det både lång och kort tid. Det är nästan en femtedel av mitt liv, det är födslar och dödslar, det är små och stora ting, dagar som bara försvann, dagar som stannar, lycka, gråt, livsavgöranden, soluppgångar, resor, barn som växer upp från småparvlar till nästan vuxna, politik, smärta, sjukdom, kärlek, hat, trivialiteter, viktiga saker.

Det är livet helt enkelt. Idag är det tio år sedan jag skrev mitt första inlägg på den här bloggen. Det har blivit ett antal tusen till sedan dess. Jag är glad för det, för det hjälper mig att minnas. Och att se hur fort livet går. Det känns lite märkligt.

När blodvite uppstår när man snyter sig

Är det inte särskilt roligt. Det skvätter näsblod från mig. Feber har jag också. Det är manligt synd om mig. Och jag som sett fram mot att få se Sara Lund i morgon. :(

Vinterdäck

Vinterdäck och fälgar 11.500
Kvarskatt 6.600
Utbyte av element i garaget ?.000
Lagning av lossad tandkrona 2.000

Den här månaden blir det till att suga på ramarna. :( Bara att konstatera. Pengar är bara roligt att prata om när man har överskott.

Nu var dom här och ringde på dörren, Telia

Fiber. 20.000. Kan det verkligen vara något? Säkert. Jag är SÅ trött på Bredbandsbolagets mediokra tjänst. Den funkar en dag, inte den andra... Men det är i alla fall syndapengar.

Om Speedway och Socialdemokratin i Kumla och om lite allt möjligt

Speedwayklubben Indianerna har fått 3,6 miljoner kronor i sponsorpengar av Kumla kommun under de senaste två åren. Det skulle vara intressant att veta hur många fler miljoner det skulle handla om ifall man skulle redovisa ytterligare 5 år bakåt eller så.

Vän av ordning ställer sig givetvis frågan "varför". Svaret är ganska enkelt. För att Socialdemokraterna regerar och nästan alltid har regerat i Kumla. För att Socialdemokraterna gillar Speedway. En del av dem i alla fall. Och när man gillar någonting så hjälper man gärna till. Om man kan. Och om man är Socialdemokrat i Maktposition i Kumla så kan man.

För mig är det så upprörande och störande att det kunnat bli så här. I Kumla. Jag skulle rent ideologiskt kunna vara socialdemokrat, vänstersosse visserligen, men ändå. Jag skulle kunna vara det, om det inte vore så att jag är svårt allergisk mot korruption och maktmissbruk.

Men när jag ser hur representanter för den lokala Socialdemokratin gång efter annan tar sig själva så för givna, då blir jag mörkrädd. Den här gången var det Speedwaysponsring. En annan gång (många gånger) har det varit kräftfiske i kommunens vatten, kräftfiske vars fångst sedan avnjutits vid den lokala socialdemokratiska kräftskivan. En tredje gång åker man till Ryssland och lämnar bistånd från LO-distriktet men låter kommunen stå för biljetterna, en fjärde gång (många gånger) väljer man att köpa in konst för miljonbelopp från ett och samma galleri för att det ägs av en kompis till den tydligt S-märkte tidigare kommundirektören. En femte gång tycker man inte att det är något konstigt att man åker iväg och internrepresenterar med lite vin och öl fast det är helt emot de egna kommunala riktlinjerna.

Jag skulle kunna fortsätta räkna upp exempel. Jag skulle kunna skriva om ensidigt politiskt styrda chefstillsättningar och avsättningar i kommunen, om kommunalråd som ringer upp tjänstemän och har åsikter om hur deras släktingar bör behandlas, om...

Jag orkar inte. Jag känner mig bara så frustrerad och besviken. Besviken över att makt korrumperar på det här sättet. Vad jag önskar att det vore tvärtom.

Hockey- Höst- Husmanskostshelg

I går gjorde jag dillkött, och det blev precis så gott som jag tänkt mig. Hemligheten är att få balans mellan syra och sötma i såsen. Lagom mycket ättika, lagom mycket socker. Och så en rejäl skvätt grädde förstås. :)

I dag var Tuva och jag bjudna till mina föräldrar på kvarngården. Där serverades det älgkalops. Det var inte dumt det heller, fast någon viltsmak vet jag inte om jag kände.

Kumla spöade Arboga med 4-3 i en bra hockeymatch och när jag kom hem hade Tuva bakat äppelpaj. Mums!

Så kollade vi "Husdjurens hemliga liv". Fick mig några goda skratt.

Det har regnat precis hela helgen. Nu är det verkligen oktobermörker och höstrusk. Man (jag) vill liksom någon annanstans. Men det får nog bli lite senare. I vår hoppas jag.

Doris höstfryser-myser

En del saker är sig lika i vilken kommun man än arbetar i

Ekonomers dragningar av budgetförutsättningar för kommande år. Det ser alltid illa ut i horisonten. Men på något sätt kommer vi alltid igenom eländet.

Jag känner mig lätt luttrad faktiskt. Och det är rätt skönt.

Jag har en vattenläcka i huset

Roger var här och tittade i förra veckan och konstaterade att det måste vara en läcka eftersom vattnet försvinner ur ett slutet system. Så fyllde han på vatten i pannan och det blev varmt igen.
Men nu är det kallt och jag ser att det runnit vatten på golvet i garaget. Helvete också. Min ekonomi gillar inte inköp av vinterdäck, kvarskatt och rördragning samtidigt. Får väl hoppas och tro att husförsäkringen gäller.

Jag hatar att bo i hus.

Lördag, 19:43

Ibland är det skönt att göra precis ingenting. Jag har badat, ätit pasta och nu blir det klassikerkväll på tv:n. Tack Netflix för alla gamla godingar som kommit på sista tiden. Riddarfalken från Malta kanske. Eller Casablanca. Eller Dirty Harry... Vi får se vad det blir. Doris durrar i knät. Bara det. :)

Äntligen

2016 års Nobelpristagare i litteratur; Mr Bob Dylan. Känn på den. Jag är faktiskt lite chockad. Men glad. Dylan är så mycket för mig.

Onsdag i oktober

Samtal med chefen på eftermiddagen. Det var konstruktivt.

Hockey på kvällen. Kumla - Mariestad. Det slutade med 2-1-vinst. Det var konstruktivt. Sjätte raka för Kumla. Bra med positiva serier.

Nu har hösten kommit "på riktigt"

Blött och kallt och mulet hela helgen. Det blev ett biobesök igår - flickan med gåvorna - inte alls dum för att vara en SF/zombie-rulle.

Idag har vi fikat med mina föräldrar. Det är svårt att prata med dem vid kaffebordet, för de lyssnar inte på varandra och pratar om helt olika saker. Jaja.

Tänk vad fort det går att ändra sig :)

AW med några gamla Åbytorpare

Jättetrevligt. Och jag tar det som en hedersbetygelse att de vill träffa mig än. Men vi har ju kamperat ihop länge. 12 år var jag i Åbytorp. Jag är den ende som blivit gråhårig... Mycket skolfolk på Indigo ikväll. Linda, Lena och Caroline. Marina, Caroline och Maria. Gott med bekanta ansikten.

Arg och upprörd

Ibland tappar jag (nästan) tron på mänskligheten.

Får ett telefonsamtal från min gamla mamma. Hon är ledsen. För andra gången på mindre än en månad har hon blivit bestulen - på plånbok, pengar, bankkort, körkort - när hon varit och handlat på ICA där hon bor. Första gången vet hon inte riktigt vad som hände. Den här gången hade tre "snälla" (blonda blåögda bör jag tillägga för säkerhets skull) tonårspojkar erbjudit henne hjälp med att packa varorna. När hon kom hem var handväskan borta. Tjipp tjopp så där bara.

Hon ser inte på ena ögat. Hon har svårt att gå och använder permobil. Hon har syrgas 24/7. Hon är lite skröplig. Ett "lätt byte" för den som vill.

Jag fattar bara inte ATT NÅGON VILL. Bara för att det är lätt. För att man kan. Vem vill stjäla pengar av en gammal tant?

Hon har den lägsta pension man kan ha, trots att hon har jobbat i hela sitt liv. Hon ska inte behöva bli bestulen i mataffären. Hon behöver de där kronorna själv. Det är hennes pengar.

"Dom tycker väl att jag ser dum ut", sa hon, "lätt att lura". Hon kanske har rätt, det kanske är så, fast hon inte alls är dum. Men jag fattar fortfarande inte. Vem vill stjäla pengar av en gammal tant? Bara för att det är lätt? Vems barn gör så?
Och varför...

Såg just första avsnittet av Westworld

Vill ha mer på en gång och fick känslan av att det här kan bli den bästa tv-serie jag sett i hela mitt liv. Wow!

Åkte en tur till stugan i min ensamhet

Det var tyst och stilla. Och varmt. Satt där och lyssnade på fågelkvitter. Sen åkte jag hem och köpte söndagspizza. Och badade.

Nu har vi firat Susanne på A Mano

Trevligt och gott förstås, och jag tror hon var nöjd och glad. Fast jag kan ändå vara liiite besviken över maten. Ska man betala 300 kronor för en varmrätt så tycker jag att man kan förvänta sig något RIKTIGT bra. Kalvfilen var bra, Karl-Johan-risotton på gränsen till underkokt. Desserten var bäst.

Onsdag mitt i veckan

Jag tror hösten har kommit på riktigt. I morse var det slagregn när jag skulle åka. Men det är väl inte mycket att bråka om, det är ju faktiskt snart oktober.

Vi är lika trötta alla tre här tror jag. Agnes somnade vid halvnio, Tuva gick och lade sig vid halvtio. Och nu är det min tur. Gäsp.

Sverige - Europa 2-3

Jaha. Nähä. Vi får väl ödmjukt be om att få tre-fyra platser i lag Europa till nästa gång. Jag blir deptrimiterad. Så här skulle det ju inte gå.

Vi tog oss en tur till mysiga Rönne kapell

Och käkade lunch där. Så fint ställe.

Här sitter jag och resdrömmer

Peru. Machu Piccu. Titicacasjön. Wow! Husbil på Nya Zeeland. Wow! Australien, Singapore och Bali. Wow! Canada med bil. Wow! Mycket härligt att välja på. Bara att börja spara.

Svenska är svårt

Nu är hon en "riktig" fjortis, min lilla unge

Vederbörligen firad också. Tänk vad fort åren går. Livet går. Grattis, lilla Tuva

Här sitter jag på elevhälsans forumdag

Det är ju intressant, men lite rastlös känner jag mig. Det gäller att komma "in the mood" antar jag. Det blir nog en bra dag. Är demokrati och mänskliga rättigheter samma sak?

Fikade med Love idag

Min vän från gymnasiet. Det betyder väl att vi känt varann i 37 år då. Det är ett tag det. Mycket liv som levts. Alltid gott att träffas.

Måndagkväll

Kanske håller det på att släppa lite i näsan. Hoppas verkligen det. Det har varit två långa veckor.

World cup fortsätter. Har sett Europa borsta av Tjeckien ikväll. Det trodde man ju inte om hopplocklaget från början.

Katten (Scar) fick in ett byte idag. Jag vet inte vad det var, för hon försvann bakom soffan och sen var den (det) uppäten.

Sverige slår Ryssarna!

2-1 till slut, kanonmatch, första segern mot Ryssarna (i tävlingssammanhang) på tolv år! Härligt slut på veckan

Vad är det för hockeydag idag?

Kumla får stryk av Köping med 3-6. Europa leder premiärmatchen i World cup med 3-0 mot USA med 6 minuter kvar? Det känns märkligt. Mycket märkligt.

Nämen va f...

Nu orkar jag inte mer. Kumla-Köping 1-5 efter två perioder. Det är på gränsen till skandal. Pinsamt. 

Trevligt besök

Hasse kom till Hallsbergs bibliotek för att prata om sin senaste bok. Spännande. Sen åkte vi till Indigo och plockade i oss en tabla mixta. Gött.

Så här kan det se ut när MÄN pratar böcker

Eller bok. 11.22.1963 av Stephen King i det här fallet.

Tandläkaren skulle fixa en trasig fyllning

på stackars lilla sjuka förkylda mig. 1260 kronor kostade det. Okej. Men när han bedövade i överkäken så imploderade min vänstra näsborre. Och halva munnen. Det var vid tio över fyra. Nu är klockan snart 23 och jag har inte återfått känseln än riktigt. JAG ORKAR INTE!!!

På besök hos Mait i Viala

Vilka fina tomater vi fick. Och så trevligt det var.

Tao enligt Puh

Skitvecka

Jag har jobbat, sen har jag åkt hem och hostat och fräst. Och den där jäkla halsen bara gör ont. Och näsan täpper. Och det värker i ögonen. Och haltar fram gör jag. Usch!!!

Ikväll ska jag bara ligga i den gamla soffan och se om Sverige kan bli något att ha i World cup. Finland står för motståndet. Sen är det bara en arbetsdag kvar.

I dag har jag sålt gamla Bettan

Hon har tjänat mig väl och jag önskar henne en fin ålderdom i Mjölbytrakten. Kanske kan hon få puttra fram likt Bärgarn i "Bilar" och skrämma slag på de Östgötska traktorerna.

Bläddrade bakåt, lite random...

Det är ju i alla fall snart tio års anteckningar här, mer eller mindre välstrukturerade. Betydligt fylligare innan Facebook och Instagram, men det blir ändå någon slags berättelse. Det har hänt en hel del på tio år, så mycket kan jag väl konstatera. Roligheter, ledsamheter, trivialiteter... Jag tror inte jag skulle minnas allt utan det jag skrivit, så någon nytta är det väl med det hela. Kanske. Eller också är allt bara förgänglighet.

Vaknar upp en lördag morgon

Det brukar vara en trevlig upplevelse. Men i morse? Huvudvärk, klappförkyld, gult snor, jätteont i halsen. Nej det här var inte kul.

Får ligga i soffan och hoppas på bättre tider.

Har "Dödsdömd: Melvin Mars" att uppehålla mig vid. David Baldacci. Kanske kan vara något.

Lyssnar på Toni Holgerson och Håkan Hellström lite om vartannat. Toni är nog bäst känns det som. Så väntar jag på Dan Hylanders platta där han gör remakes av sig själv.

Fredagskväll i timmerkojan

Skönt att arbetsveckan är över. Det är inte roligt att hoppa fram i tillvaron som jag gjort nu. Ont har det gjort, irriterad har jag blivit, kallsvettig ibland.

Fast nu är det värsta över hoppas jag. Jag kan i alla fall stödja hjälpligt på foten. Käppen behöver jag inte ha på måndag.

Jag har kollat på American Odyssey på Netflix. Lite Homeland-ripoff-varning, men ändå sevärt. Bra skådisar. Anna Friel särskilt, hon som också är Marcella i serien med samma namn.

http://www.imdb.com/title/tt3551796/?ref_=nv_sr_1 för den som vill kolla in.

Nu är den hämtad

Och nyare än så här blir den inte. Det är en skön känsla att få köra en bil som både luktar ny och är ny. Det har jag bara gjort en gång tidigare. Kanske kommer det aldrig att hända igen. Jag är numera en Daciaägare. Må det ha varit ett klokt beslut. 180.000 är visserligen "billigt" för en ny bil, men det är fortfarande väldigt mycket pengar. För mig i alla fall.