Föräldrar vet man inte hur länge man har, inser jag...

Min pappa och jag har inte varit världens bästa vänner genom åren, det kan vi bara konstatera. Jag vet inte om vi är det nu heller... Men någon slags ömhet känner jag ändå inför honom nuförtiden. Idag skrubbade jag honom på ryggen när vi var i Sannabadet. Och igår var vi på utflykt i Närke, Sörmland och Östergötland. Här kommer några bilder från igår.

Märklig semester den här,

den verkar liksom bara - poff - försvinna iväg...

Kan inte säga att jag fick något vettigt gjort idag. I morgon ska vi emellertid ta ut min pappa på hans "80-årsdags-resa", till Rejmyre glasbruk och till Regna - bortåt Finspång Katrineholm till. Hoppas vi väl på något slags uppehåll i värderleken i alla fall.

Trevligt med besök!

En höjdarkväll, natt, förmiddag med Johan och Katarina och barnen. Gott att grilla, gott vin, vacker (?) musik... Musik? Musik! Nu pustar vi ut härhemma, skönt att få duscha av sig.

Fredagsförmiddag i timmerkojan...

Börjar känna mig rörlig igen, tur det. I eftermiddag ska vi åka till stugan. Det känns jättemysigt, för solen skiner och Johan och Katarina kommer på besök. Det ser vi fram emot.

Jomen nu börjar jag kunna röra på mig igen.

Kortisonet gör så sakteliga sin verkan tror jag, och även om jag inte precis skutteliskuttar fram så går jag ändå relativt obehindrat. Igår lyckades jag till och med klippa gräsmattan. Solen skiner så där lite halvt och jag tänker mig att jag och barnen kan ta en tur till stugan framåt eftermiddagen. Skönt att slippa det här huset i alla fall.

Man ska inte slå på den som ligger heter det ju...

Och det finns liksom ingen anledning heller. Det är bara att konstatera att min arbetsgivare gjort bort sig igen, genom att försöka få bort en smårolig och alldeles oförarglig film om Kumla camping från youtube. Det funkade naturligtvis inte, och nu är tittarsiffrorna större än de någonsin skulle ha varit annars. Dessutom har man lyckats få sig en skrapa av yttrandefrihetsexperten Nils Funcke och fått bannor av Nerikes Allehandas ledarsida. Yttrandefrihet ska man inte ta lätt på, det är en sak som är säkert!

Sune och Dilan får filma campingen hur mycket de vill, och lägga ut vad de vill på youtube. Enda anledningen till att kommunen skulle kunnat reagera vore väl om det gjorts på Dilans betalda arbetstid. Men om det förtäljer historien intet.

Man skulle kunna garva åt alltihop. Jag skulle kunna göra det. Men så minns jag att det inte var mer än fyra-fem är sedan jag själv utsattes för påtryckningar om att sluta blogga. Det passade inte heller i Kumla Kommun. Det var alldeles förskräckligt obehagligt. När jag tänker på det så skrattar jag inte längre.

Filmen då? Den hittar ni här.

Man ska inte tycka synd om sig själv

Men inte var det väl så kul att få börja semestern med en obrukbar fot, det kan man inte direkt påstå. Nu har jag haltat/hoppat runt i tre dagar, haft så ont att jag nästan grinat ibland, knappt tagit mig mellan soffan och toan ens en gång. Fick träffa en läkare igår, men han var inte heller riktigt klok på vad det kunde vara. Fick ta lite prover för att se om det kunde vara borrelia, ledinflammation eller gikt, annars bir det till att åka in och röntga foten så småningom. Fick i alla fall lite värktabletter som tog udden av det allra värsta och det var naturligtvis skönt det.

Nå, som tur är är vädret halvrisigt i alla fall, så jag missar inte långa baddagar någonstans.

Fruktansvärt tröttsamt...

Så kom då äntligen ledigheten, och med den återvände fot-ondheten och nu sitter jag här och kan knappt inte röra på mig. Helvetes jävla skit! Har ringt sjukgymnasterna, så får vi se om de ringer tillbaka. Och förstås, om de kan göra något...

Sista dagens sista morgon...

Det lät väl dramatiskt så det förslog. Som en niklas-strömstedt-låt nästan. Men det är sant. När jag jobbat färdigt i dag så ska jag inte jobba på fem veckor. Det blir 37 lediga dagar det, om man räknar med första helgen. Det ska bli så skönt att bara få vara. Batterierna behöver laddas.

Man blir sittande uppe och glor...

När det bara är en dag kvar till semester och när det är otillständigt varmt ute. Bägge barnen var borta, Tuva sovande hos en kompis för andra dagen i rad, hon messade mig och sade att hon längtade efter mig men när jag erbjöd henne att komma hem sade hon att det inte var så farligt. :)

Agnes var med sina kompisar och planerade för Justin Bieber på Globen, april 2013. Herregud..

Läste ut Zlatanboken idag, gillade den. En annan fin biografi är Kajsa Grytts "Boken om mig själv". Rekommenderas varmt. Spännade människa, spännande läsning, spännande liv. Och ett stycke svensk rockhistoria!

Sommaren är här

och det är naturligtvis underbart, men hur inspirerande är det då att sortera upp papper på kontoret? Inte särskilt kan jag säga. Elva års samlingar... Ich!

Nå, arbetsdagen tog slut och vi grillade gott därhemma och det var trevligt.

Där försvann en dag till, tre kvar till ledigheten

Jag brukar inte räkna ner på det här viset, det beror sannolikt på att jag brukar ha semester innan vecka 28 - och att våren varit turbulent och trist. Men nu är det inte långt kvar.

Ungarna kom hem vid halvsju, Agnes var ute ur huset 10 minuter senare. Speedwayen drog visst, och Wilma, och... Who knows?

Nå, då fick jag ju tid att umgås med Tuva i alla fall. vi käkade och snackade och såg gamla fina "offside" och läste Kamratposten och ja - det var mysigt bara.

Fyra dagar kvar då...

Till den efterlängtade semestern, och det ska såklart gå bra... Hälsade på de olika sommarverksamheterna, satte mig sedan och skrev ett hej-då-brev till de jag inte längre kommer att vara chef för. Det blev så sorgligt så jag bara sparade det i datorn, får fila lite på det i morgon.

Pratade med Agnes i telefon, de kommer hem efter sex i morgon, ska bli så roligt att de dem. Nu blir det säkert clash of the titans när de varit snälla hos mormor i en vecka, men det får vi ta då.

Så Spanien blev mästare. Jaha.

Bäst var de också. Inte mycket att säga om. Men nu är fotbolls-em-slut-slut-slut, fotbollen ska jagas ut-ut-ut, men till nästa år igen. kommer han vår gamle vän, för det har han lovat. Jag är lika glad för det. Hockey är roligare.

Det roligaste idag var annars att träffa Bosse Johansson Freire ett par timmar, gammal god vän som alltsom oftast bor i Brasilien, men som emellanåt letar sig hem igen. Mycket trevlig kille. Mycket intressant liv.

På tisdag kommer Agnes och Tuva hem. Längtar lite efter dem. Och sen är det snart sommarledigt.

Har jag blivit en tråknisse?

Ja det har jag nog, inser jag. För fem-sex år sedan skrev jag rätt intelligenta saker på den här bloggen ibland, men nu blir mest dagavrapporteringar. Jag har lite ångest för det, men jag kämpar på i alla fall. FB är ju bättre om man snabbt ska ut med något till någon man känner, men blogspot har den stora fördelen att den lätt är sökbar och att man inte måste låta sig begränsas av en liten ruta.

Förresten har jag ju sagt från början att jag mest skriver för mig själv. det blir någon slags kronomali i alla fall.

5 dagar kvar till semester - det ser jag fram emot. Och i dag fick jag mina beryktade fotinlägg. Ser fram mot att kunna gå som folk igen.

6 days to go and counting

Herreminje vad jag längtar efter semester just nu, måtte den komma snart. (Det ska den ju. Jag ska bara klara av i morgon och nästa vecka först.)

I morgon ska jag förresten åka till ortopeden och få mina plattfotsinlägg. Jag fantiserar om att slippa alla kramper och allt elände jag haft med fötterna det sista året, men vi får väl se...

Nästa vecka är det sommarverksamheten som gäller, och lite utstädning av kontor. Om jag vill, jag kanske vägrar... Det kändes verkligen jätteskumt att inse att mitt kontor snart inte är mitt längre. Men någon nyckel får hon baske mig inte förrän efter semestern.

Nä, jag begriper mig inte på fotboll...

Två timmars väntan på straffar och sen är allt över på en tåfjutt. Meningslöst. Och dessutom hejade jag på Portugal. Tacka vet jag hockey! Eljest bidas tiden i väntan på ledighet. Jag är så sliten nu, men snart är det bara en vecka kvar...

Hamnade i en liten "Anja-debatt" med G-O.

Och hade jättesvårt för att bestämma mig för vad jag egentligen tyckte. Bestämde mig för att inte tycka något alls. Det är ju trots allt hennes beslut.

Nu du Hanna, nu är jag redo att gå till beslut... Min "måste-ses-film-lista".

Det här blev en verklig kamp kan jag säga. Usch vad jag har tänkt under det senaste dygnet. Men nu är jag i alla fall klar. Skulle du fråga mig i morgon skulle det kunna bli annorlunda.

Den här listan gör inga anspråk på att benämna världens tio bästa filmer. Det gör den sannolikt inte. Men det är tio filmer (eller filmserier) som betytt mycket för mig och som fått mig att vilja se dem igen.

Ingen inbördes ordning alls, bara rakt upp och ner. Du kan ha sett alla, eller de flesta. Men de du inte sett kan du komma och låna hos mig. Jag kan packa ihop dem i en snygg trave.

The Commitments - Alan Parkers underbara film om ett rockbands tillkomst och bortkomst i Dublin i början av 90-talet.

Missisippi brinner - Alan Parker igen tror jag. Gene Hackman i sin kanske finaste roll någonsin. En thriller om rasismen och medborgarrättsrörelsens framväxt i 60-talets USA.

Sekreteraren - Maggie Gyllenhaal och James Spader i den mest erotiska, neurotiska, romantiska film jag sett. Kärlek, tvångstankar, masochism och sensualism i en och samma film. Jag låter väl som en gammal snuskgubbe kan jag tänka, men flera av mina närstående kvinnliga rektorskollegor håller med mig. Om nu det ska vara ett försvar.

Gudfaderntrilogin - Coppolas mästerverk. Det går liksom inte att vara mer kriminal-episk än så. Som en parentes kan jag väl säga att jag nog gillar tvåan bäst - om man nu måste välja... Och vilka skådisar... Men Al Pacino är bäst!

Breaking the wawes - en dogmafilm måste vi ha med... Jag kan inte minnas att jag gråtit så högt och så hårt i en bioslaong någonsin som när jag såg Breaking the wawes första gången. Allt efter det kommer jag att älska Emily Watson.

Thelma & Louise - världens bästa roadmovie. Jag minns debatten om det eventuella "uberfeministiska" budskapet i filmen när den kom och det struntar jag blankt i. Geena Davis och Susan Sarandon är bara så jäkla bra. Och slutet. Fabbelofenomenalt!

Ringentrilogin - 10,5 timmars fantasy på toppnivå. Kanske har filmerna tappat något av sin glans efter att jag sett dem 30 gånger sisådär, men det är fortfarande toppklass. Och det feministiska inslaget? När Eowyn slaktat häxmästaren av Angmar som inte kan dödas av någon man och väser fram "I aint no man".

En långvarig förlovning - måste ju bara ha en Audrey Tatou och Jeunet-film med. Det här är den bästa, den vackraste, den mest färgstämda. Amelie från Montmarte kunde ha varit där, men nådde inte riktigt ända fram i konkurrensen.

Något av bröderna Coen... Och efter långt funderande och med hjälp av Tolle fick det bli The Big Lebowski. Störtskön, helt enkelt.

När lammen tystnar - thrillernas thriller nummer ett. Jodie Foster. Anthony Hopkins. "Jag åt hans lever tillsammans med ett gott Chiantivin". Bara det.

Tio upplevelser. Inga nyheter. Allt var bättre förr. Eller; det här är sånt man vet står sig...

Konkurrensen var mördande kan jag säga. Jag får gå och lägga mig nu.

Kämpar med listan

Men det är ren ångest att välja - och välja bort...

Utmanad...

Hanna har bett mig göra en "måste-ses-filmlista" för regniga sommardagar. "hah, enkelt", tänkte jag. Men det blev hundra stycken minst när jag började fundera. Håller på och sållar och återkommer...

Regn-slö-söndag

Det blev inte mycket gjort idag. Lite disk, lite plock, lite film. Orkar inte hålla entusiasmen för fotbollen uppe längre, så nu ska jag knäppa en rulle till innan jag somnar. Eva Lovén rekommenderade "My blueberry nights" - så den får det bli.

Så blev det midsommarafton

Arnes 80-års-dag dessutom. Vi var i Tjugesta, det blev en fin dag. Han var nöjd, jag tror att alla var nöjda.

Personalmöte med sommarverksamhetspersonalen igår

Sommarverksamheten är ett sammelsurium av logistik som ska lösas och att det blir något bra av det varje år är egentligen inget annat än ett mirakel. Tur man har god hjälp av de duktiga människorna i gruppen.

Jag var alldeles jättetrött i huvudet när jag kom hem, det kanske inte var så konstigt.

Hos Lise på 45-års-mat sedan. Det var trevligt.

En helg går så himla fort...

Redan söndagskväll och dags att jobba i morgon igen. Jag längtar verkligen efter semester nu, att bara få vara ledig och inte tänka på jobbet på ett bra tag. Men än är det ett par veckor kvar.

Tuva har haft sin kompis Johanna här hela dagen i princip. Det tror jag att hon tyckte om. De bakade bullar tillsammans med Agnes och sysselsatte sig med allt från cykling till studsmatta till...

Agnes och jag kollade en film - Safe House med Denzel Washington. En rätt bra agentthriller, filmad i Sydafrika. tre och en halv handboja av fem. Också Daniel Espinosas internationella regidebut

Överlevt två helvetesdagar...

Det låter säkert drastiskt och överdrivet, men så känns det i alla fall. Det är inte kul att stå och önska alla en trevlig sommar och allt det där när man vet att det är för sista gången och man själv inte mår särskilt bra. Det känns lite som DiLevas "vem ska jag tro på" med clownen som alltid ler. Men nu har jag i alla fall gjort det och jag tror inte att något enda barn blev lidande och det kanske i alla fall var det viktigaste.

Utvärdering och smörgåstårta på Stene på eftermiddagen och vi höll oss ifrån tunga tankar och skjöt upp dem till hösten. Agnes och jag såg Sverige förlora sig ut ur EM på kvällen sen och så var fiaskot kapitalt.

I dag har jag mest vilat mig i form, snutit ett par lite snor ur näsan tror jag. Så typiskt att det kommer när värsta anspänningen är över. Då kan man kosta på sig att bli lite risig...

Tuva har slocknat och Agnes är med kompisar i Örebro. Jag tror egentligen inte att jag behöver vänta uppe på henne, men det kan ju vara skönt att veta att hon är hemma...

Evangeline blev det

Och jag höll ihop och blev inte för känslosam - tycker jag själv i alla fall. Det kändes bara inte särskilt roligt utan mest tomt bara. Nå, det är bara att kämpa på. Hardemo i morgon och sen får vi se vad livet har att erbjuda.

Färdigtänkt på avslutningslåten...

Ska man lämna så ska man lämna med flaggan i topp var det någon som skrev till mig på Facebook. Och absolut. Jag har ingenting att skämmas för (inget jag tänker skämmas för i alla fall) så nog sjutton ska det spelas en trudelutt eller två i morgon och på fredag.

Titanic funderade jag på ett tag - "Vi går till botten där vi står men flaggan den går i topp". Hello Goodbye av Beatles också. Något ljushuvud föreslog "I did it Mait´s way" och det var visserligen roligt, men riktigt så enkelt ska jag inte göra det för mig. Nä. Det blir en Lundell. Mer säger jag inte.

Nedräkning, känns det som.

Till vad vet jag inte riktigt. Semester, nytt jobb, nytt liv... Äh, jag räknar bara.

Blev med Tuva på eftermiddagen - kvällen. Det var mysigt. Hon har mycket att berätta om man vill lyssna bara. Just nu rör det sig många tankar runt kamratrelationer i hennes huvud. Det är inte så lätt att vara snart tioårig flicka alla gånger. Skönt med sommarlov för hennes del tror jag.

Nä. Jag önskar jag vore någon helt annanstans

På Maldiverna till exempel. Gud så man kan längta bort ibland... (1990)

Direkt rutten avslutning på en trevlig kväll...

Personalpartaj i grillkåtan i Hardemo - sista kvällen med "hela gänget". Sång, musik, god mat, trevligt sällskap, frågesport, värme. Så åker man hem tidigt för att, ja för att, för att se Sverige förnedras av Ukraina. Jag trodde vi hade uppfunnit Ukraina, att svenska vikingar färdats utefter Dnjepr och liksom "startat" Ukraina. Att det mer eller mindre var en avverkningsbar koloni som vi skulle spöa med 2-0. Så fel jag hade. Och vad gjorde Lustig på plan? Överhuvudtaget?

Nu ska man behöva somna sur över att ha gjort en total felprioritering. Damn it!

Den helgen gick fort över

Lite fotboll och lite trädgårdarbete, och så var den över. Märkligt. Gräsklipparen går som den ska, men trimmern får jag inte att snurra. Antagligen för att jag lämnade batteriet i garaget i vintras. Det tålde nog inte kylan. Får ta mig in till K-Rauta och köpa ett nytt och se om den funkar då. Jag handklippte lite buskar i stället, så brevbäraren kan lägga posten i lådan.

Fick besök av Agnes på eftermiddagen, hon ville ha lite gitarrplocksövningar att bita i, så jag visade henne en liten "spansk" melodi och hur man fingerpickar "Sj-Sj gamle vän". Det blev lite att bita i men hon är verkligen jätteduktig på gitarr.

Irländarna kämpade tappert mot Kroatien men räckte inte riktigt till. Läktarmatchen vann de i alla fall. Och i morgon ska Sverige in i elden. Ska bli spännande att se hur det går. Ukraina blir ingen lätt match - när dehar hemmaplan och allt.

Den lilla butiken "Vardagslyx" - alldes bredvid systemet

har verkligen en oerhört trevlig och serviceinriktad ägare. Dessutom har de hur mycket godsaker som helst. Jag kom hem med en bit Granhammarsbrie idag, och en röd kittost. Dessa bägge godbitar har jag nu avnjutit till första halvleken av Portugal-Tyskland. Det var mumma det, med ett glas rödvin till. Gnarly head som nu också kommit i box. Lika gott, lite billigare. Så nu rapar jag belåtet och väntar på andra halvlek.

Eightees...

Hur stavade jag nu då? Blev det tokigt? Känns i alla fall mycket märkligt att se ett tv- program som ser tillbaka på 80-talets musik. Det var ju alldeles nyss och inte alls något man kan se nostalgiskt tillbaka på. Herregud, jag var ju där. Men okej då, det var en livstid sen. 30 år sedan i år sen vi i bandet började spela tillsammans. Sen dess har det fötts generationer. Och efter syntens ankomst - som vi knappt trodde var på riktigt - har så mycket hänt. I'm outdated. Bara att inse. Men i alla fall, det gjordes en del rätt schysst musik förr också. För flera hundra år sen såklart, men också på 50-60- och 70-talet. Basta!

Känslan av att vara på väg...

Har jag nästan alltid gillat, men alla resor är inte lika roliga. Jag skrev mitt tack för mig-brev till eleverna och föräldrarna i Stene och Hardemo idag. Märklig känsla att lämna en arbetsplats när man inte själv har valt det. Måttligt roligt faktiskt.

Tuva har sovit över hos en kompis

Och jag försöker få tag på henne så vi kan ägna oss åt någon form av nationaldagsfirande. Men det går inte så bra. Eller jo, nu ringde hon. Bra det. Halv tre ska hon hämtas.

Vänsterpolitik och sjissenje fission.

Så var man soffliggare hemma igen, efter att ha varit på vänsterpartimöte och diskuterat framtid. Nog borde det vara möjligt att plocka fler mandat än två i Kumla - om vi för en egen politik och inte associeras med socialdemokratin? Det behövs en vänster i kumla som ställer sig på de små människornas sida, prioriterar sociala värden framför projektledare och husbyggen.

I bakvattnet efter Phrometeus skulle vi sedan se "aliens" - för att få lite historiska referenser... "Vilken ful frilla" sa Agnes och somnade, fast jag laddat med kaffe och allt. Till hennes försvar ska sägas att hon varit på stockholmsresa i typ 14 timmar. Jag kan bara hålla med. Sigourney är mycket snyggare i "avatar", trots att den är filmad 30 år efter. The times they are a changing. No further your honor. Dags att sova.

Men vad som in i bomben håller datorn på med?

Alltså, värre har jag nog sällan varit med om. Nyfindatorn började konstra nu på eftermiddagen, något så bedrövligt. Flik efter flik med aftonbladets hemsida kom farande upp på skärmen, fortare än jag någonsin hann släcka dem, tog all processorkraft och allt hängde sig. Sen började tangentbordet skriva baklänges och ge ifrån sig massor med nior utan att jag ens tryckte på knappen. Detta tangentbord följde med datorn och sattes i igår när det gamla trådlösa vägrade skriva mer. Antagligen är det något som hänger sig och konfliktar. Just nu går det som synes att skriva, men det är nog bäst att snabba sig innan det börjar trassla igen.
Agnes och jag skulle gå på Phrometeus på Folkan i Kumla men kom dit en timme för sent, så det blev till att boka biljetter till 21.20-föreställningen i Örebro i stället. I dag är det lite oflyt med andra ord.

Fotbollscup i tusen timmar, dyngförkyld...

Tuva och jag har varit på fotbollscup i Sköllersta. Samling 07.15, hemma 16.30, svinkallt ute, ett par timmars väntan mellan de 2 x 12 minuter långa matcherna. Men seriöst, hur roligt är det? För någon? Jag har aldrig frusit så mycket i hela mitt liv. Klart jag ville att flickorna skulle gå så långt som möjligt, men inte grät jag när de åkte ut i semifinalen mot Hallsberg. Det får ju liksom vara någon måtta...

Ingen bra dag

Jag anade det ju, att tjänstemannaförslaget till ny ledningsorganisation i barn- och utbildningsförvaltningen i Kumla skulle tas av nämnden. Så blev det också. Nu ska det bli förskolechefer och grundskolerektorer i Kumla, alldeles oavsett om enheterna ligger "på landet" eller inte. För mitt område innebär det att Stene och Hardemo som hängt ihop i urminnes tider komer att splittras. Det känns ogenomtänkt och obra. Nu ska fyra chefer åka mellan Kumla och "landsbygden"... Jag har argumenterat och gjort så gott jag kunnat och om sanningen ska fram så känner jag väl att jag inte kunnat göra så mycket mer. Nu får vi göra det bästa av situationen.

Jag ska så klart göra mitt allra bästa i mitt jobb där jag hamnar, men just i dag känner jag att det bästa nog vore om jag kunde få ett jobb hos en annan arbetgivare. Vi får väl se vad som händer.

Iron sky - så dumt att det blev bra

Iron sky. Finsk nazi-science fiction som tar sin utgångspunkt den halsbrytande tanken att nazisterna byggde sig en månbas på månens baksida och har bidat sin tid där sedan dess. Men nu är de på väg tillbaka - i nazihjälmsformade rymdskepp...

Ni hör ju själva hur det låter. Genialiskt. Dumt. Genialiskt dumt. 4 rymdraketshakkors av fem.

Rymdraketshakkors - det var ett svårt ord. Undrar vad det ger i Rumble?

I dag fick jag tillbaka gamla Bettan från Jam

Banden filade, halsen rätad, det glappande jacket fixat, nya strängar...

Det kostade mig en tusenlapp men det var det värt. Det var som en helt ny gitarr att spela på, om man nu kan kalla en 34 år gammal strata för ny, det kan man förstås inte, men ni förstår vad jag menar. Kanske. Om ni är lite intresserade av musik och av instrument...

"Jag undrar vad det är för trä", sa Simon och skakade på huvudet. "Den är tung som en gammal Les Paul"... Så ropade han på en väldigt hårdrocksattirerad kille i butiken. "Kom och känn på den här"...

Jag vet inte vad för slags trä gamla Bettan är gjord av, bara att hon är av bästa virke, men hon är min och hon är "a true love of mine". Det bästa av allt? Att hon bara gör väsen av sig om jag vill det.

En riktig tråkmåndag.

Det fina vädret var som bortblåst och arbetslusten vill liksom inte riktigt infinna sig. Kanske inte är så konstigt i dessa omorganisationstider... Sommarverksamhetsmöte på förmiddagen i alla fall och så ut till Hardemo.

Lyckades få igång diapositivscannern i kväll, efter att ha hämtat hem uppdaterade drivrutiner, så den senaste timmen har jag befunnit mig i Skottland - fast 1986 då. På och vid Loch Ness bland annat. Kul att försöka minnas hur det var.

Varm varm, jättivarm!

Alldeles otroligt jättivarm! Men varför beklaga sig? Det är ju sånt här väder man brukar betala dyra pengar för att söka upp utomlands. Fast där slipper man ju klippa gräs förstås, och man kan ta en pilsner till frukost om man vill det. (Det kan man ju förstås i Sverige också, men det känne mer... ...omoraliskt...)

Nå, mamman är högtidliggjord, 4 maskiner har jag tvättat, gräsklipparbatteriet står på laddning till kvällen blir lite ljummare...

Sånt är livet. På en pinne.

Euphoria!

Vilken värdig vinnare! Bara att gratulera Loreen. En fantastisk låt. Ett fantastiskt nummer. Och hr Sandberg plockade 4 av de 5 i topp. Om det tyder på musikalitet eller inte låter jag vara osagt.

Hr Reinfeldt, i Loreen har du i alla fall en oetnisk svensk av fel kön som inte kommer att ha problem med att få jobb i framtiden...

I love Europe!

Christer Sjögren och jag utbrister i samma hyllning till detta fantastiska band som upplever en sann rennäsans nu 2012. Agnes och jag var och tittade på dem på Metallsvenskan i går kväll/natt (ihop med Mathz Lagerberg och Robban Rosander) och jag måste säga att jag tyckte att det var en riktig höjdarkonsert, lite nytt, lite gammalt, bra ljud, ljus, bra show.

Jag har bara sett Europe en gång tidigare och det är 25 år sedan eller så och det här var milsvitt mycket bättre. Joey Tempest sjunger som en gud och John Norum skulle ha platsat i Thin Lizzy hur lätt som helst om han varit född då... Cry Baby! (Är en wah-wah-pedal som han använder lika frekvent som Scott Gorham.)

Euphoria!

Sitter ute på altanen och njuter av den ljumma kvällen. Det är snart dags att gå och sova, men först ska jag hylla Loreen som jag tyckte var fullständigt outstanding i kväll. Bara att hoppas att det går bra i finalen också. Det kommer en del rätt bra låtar från de där direktkvalificerade länderna, men visst är hon coolast, vackrast, mest dramatisk. Jag får en lätt Mangafeeling av henne.

Det är allt ett riktigt spektakel den där mellon. En del låtar är så svaga att klockorna stannar. Men att tio finallåtar har svenska kompositörer säger kanske något om att "vi kan". Vi kan mello. Om nu det ska vara något att vara stolt över...

I morgon ska Agnes och jag och Mathz gå på metallsvenskan och se Europe. Det ska bli riktigt kul.

Photoshop elements 10

Gillar jag stenskarpt! Massa lättarbetade coola funktioner. Nya headern blev väl riktigt fin? Och vad sägs om min vackra dotter:

Eller den här lomo-modifierade bilden av mig och mina hjältar:

Fullmäktigefiasko

Hr Sandberg var inkallad som ersättare till ett Kommunfullmäktige som för kvällen var utlokaliserat till en filmstudio utanför Hällabrottet. Jag gav mig av i god tid tyckte jag, kollat på kartan hade jag också gjort. Men så tokigt det blev. Jag körde och körde och kom liksom aldrig fram... Konstiga skogsvägar över Närkesslätten, stigar som slutade i intet. Till sist kom jag fram men då var mötet i princip över. Nå, jag fick mig en pratstund med Stefan Svensson i alla fall, och Elisabeth Berglund. Fick väl vara bra så. Så kan det gå när inte gps:en är på. (Eller ens inköpt.)

Att lägga in hela musikbiblioteket i I-tunes igen kräver sin man

Det är ett flerdagarsprojekt. Ett par hundra gigabyte av musik som ska hamna i rätt mappar, alla jäkla omslagsbilder jag letat rätt på som bara försvann... Suck. Men, a man´s gotta do what a man´s gotta do. Förhoppningsvis ska det väl ta fyra-fem år innan det är dags nästa gång.

Vaknar till vilt fågeltjatter

Vad skriker dom om, egentligen? Obegripligt. Men inget att beklaga sig över. Första stugövernattningen för året är avklarad. Vi har precis ätit frukost. Tuva och Tuva befinner sig på studsmattan, Agnes ligger på taket och solar, jag dricker snabbkaffe från Lidl på verandan och livet är ganska härligt. Får se om jag får igång gräsklipparen sedan. Det skulle behöva klippas en del gräs. Men om jag inte hinner eller vill så finns det ju kvar till nästa gång.

I mina svagaste stunder brukar jag fundera på om jag verkligen ska ha stugan kvar. Det kostar ju en del och vi är här så sällan och det är en del pysslande. Men det är himla mysigt här ute.

Premiärbloggande med ny dator

Det kanske man ska vara glad för, fast jag tycker det är syndapengar...

Nå, nu står den här i allafall, och konfigurerar sig. Må den leva i många år.

Nej det här var då verkligen inte roligt...

Respass mot Chek-ien, datorn slut, dåligt med pengar veckan innan lön, halvrisigt väder... Lika bra att gå och lägga sig igen.

Vilken hockeytorsdag...

Självklart väntar jag mest på Sverige-Tjeckien ikväll, men det är roligt att kolla de andra kvartsfinalerna också. Canada ut mot Slovakien - skräll. Norge gjorde en kanonmatch mot Ryssarna men räckte inte riktigt till. Finland-USA 0-0 i skrivande stund. Men som sagt, ikväll är det på riktigt. Jag har lite pirr i magen. Agnes kommer hit och hejar med mig. Kanske bäst att inte göra några svenska flaggor. Minns när jag var liten och gjorde svenska flaggor till hela familjen. Ryssarna slog oss med 8-0. Jag grät av skam.

Mathz ringde

Och frågade om jag ville följa med och titta på Europe på metallsvenskan - och det ville jag ju. Jag tycker sista skivan är riktigt bra faktiskt. Bluesig. Zeppelinish... 25/5 redan. Paul DiAnno är också där. Har inte han sjungit i Iron Maiden ett tag? Agnes ville också hänga på.

Nu dör verkligen datorn...

Tre gånger fick jag starta om den för att kunna skriva detta lilla enkla. Usch! Jag har verkligen ingen lust att bli ännu fattigare.

I dag haver jag trädgårdsarbetat

Och fastän jag egentligen inte tycker sådant är särskilt roligt så känner jag mig ändå mycket nöjd med mig själv. Nu har jag dessutom duschat och tänker mig att runda av kvällen med "Sherlock Holmes, A game of shadows". Kan nog vara lagom spännande.

Förlust igår och vinst idag

Antagligen som det ska vara, när Ryssland var gårdagens motståndare och Italien dagens... Inte mycket till lördagsunderhållning egentligen, men har man inget bättre för sig så...

Jag var inne på vardagslyx och köpte mig en god salami och den har jag njutit av ikväll, liksom en härlig chevré - själva hjärtbiten liksom, den gottigaste av det gottiga. Mums!

Min mamma fyllde sjuttiofem

Det får väl betraktas som en hedervärd ålder. Vi var där och käkade lite smörgåstårta och presenterade med en blomma och med en hemkörd skiva med "Sandbergs orkester". Den blev hon glad för.

Regntunga skyar

Över Närkesslätten idag. Igår var det däremot riktigt skönt ute. Då firades fritidshemmens dag nere vid Kumlasjön. Det var riktigt mysigt. Den här dagen går väl däremot inte till historien som särskilt mysig. Den var blöt och kall bara. Tuva och jag åkte ut till Hardemo för att vara jury på fritids talangtävling. Tänk att det var så jämnt att ALLA vann!

Dödens måndag

Kan man ha en svartare rubrik? Fullt så illa var det såklart inte men jag var extremt trött när klockan ringde och det är ingen bra början på en dag. Jag har sovit oroligt i flera nätter i rad, jag vet inte om det har med jobbet att göra eller om det är något annat som stör mig. (Fullmånen kanske?)

Vi kom i alla fall upp och iväg och jag var på nätverksträff med förskolan på förmiddagen. Träff med medarbetare från Hardemo efter lunch och så konferens på Stene efter det.

Tuva och Agnes kom hem efter farmorsbesök och cellospelande (för Tuvas del i alla fall). Vi tog kvällsmaten på korvmojjen. De kan man kosta på sig när de skickar ut rabattkuponger, annars är det SVINDYRT med hamburgare från Sibylla.

Sverige-Danmark på teven sen och så var den dagen över. Hoppas på lite bättre ork och humör i morgon.

Söndag med Hallsbergsbesök och dansuppvisning

Min lilla dotter skakade rumpa så det stod härliga till när Lenas dansstudio hade terminsavslutningsuppvisning. Jag blev riktigt imponerad. Visste inte att jag hade fört vidare mina starka dansgener så tydligt.

Nä. Jag skojade. Den äran kan jag inte ta åt mig. Duktiga var de i vilket fall som helst.

Tuva åkte på övernattningskalas

och Agnes och jag fick huset för oss själva. Vi såg tre kronor göra en bra match mot Tjeckien och efter diverse rotande bland filmerna beslöt vi oss för att titta på Kill Bill del 1. Det var några år sedan jag såg den sist - och jag blev lika full i skratt och småäcklad den här gången. Tarantino är ett geni. Det bara är så.

Annars var det precis så där blåsigt och kallt ute idag som jag fått för mig att det skulle vara och lusten att påta i trädgården uteblev fullständigt.

Tredje Majdagen var också fin

Sen kommer helgen och då ska det visst bli regn och rusk i stället. Vi hade i alla fall en upplyftande arbetsplatsträff på jobbet (not) och på kvällen sökte jag ett jobb i Lekeberg. Jag känner att jag är i behov av miljöombyte.

En lika solig andra maj

Fast idag blev det till att arbeta förstås, så riktigt lika njutbart var vädret kanske ändå inte. Men äh, varför ska man tänka så? Det ska ju bli snö till helgen förutspår metereologerna.

Diverse samtal med olika människor, ap-träff med Stene på seneftermiddagen/kvällen. Hem till "the finishing touch" på den städade verandan sedan. Nu är den nyskurad och fin. Jag hoppas det blir lite sol i helgen i alla fall, så vi kan premiärgrilla.

En solig första maj

Något annat kan man faktiskt inte säga. Och på torget samlades tusentals människor för att fira den nalkande ankomsten av den socialistiska revolutionen. (Hrm, ja eller 75 i alla fall, om man räknar med sossarna som satt och bevakade sin valstuga så att den inte skulle vandaliseras av vänsterradikalerna.) Jan Hammarlund sjöng så vackert med sin späda stämma och Bengt Berg talade om glesbygdsproblematik i Värmland och om barnfattigdom. (Jag har inte läst mycket av Bengt Berg, men han skriver bättre än han talar.) Sen åt vi Lajlas äppelkaka och så gick vi hem.

Ja herregud, vad ska man säga? Kanske som Rolf Ö sa, att första maj är vår motsvarighet till kyrkobesök. Man går dit och så har man fått syndernas förlåtelse. En stund i alla fall. Sorgligast av allt var nog att jag - mina snart femtio år till trots - tillhörde de yngre på torget. Det är nog inte särskilt inne med solidaritet, feminism och internationalism bland ungdomarna nuförtiden.