Ola!

Utsikt från balkongen, Nordeste by

Tuvas första dopp

Två stekare, en fläskkotlett och en mörbiff!

Agnes på promenad i Nordeste

Efter Nordostkusten

Efter vägen mot Furnas

Vulkaniska källor, Furnas

Tuva och Agnes i ungdomens källa, Furnas

De sju pelarnas bro, Nordeste

Tredje dagens morgon pa Azorerna... Vi har det absolut kanonfint, har spenderat de tva forsta dagarna pa serpentinvagar upp och ner for vulkaniska berg, badat i ungdomens kalla, sett underbara utsikter och pittoreska byar. Vi landade i Ponta delgada efter en ganska behaglig flygning och fick ut var hyrbil utan storre problem. Trasslade oss sedan fram till Nordeste som verkligen ar remote... En liten livsmedelsaffar, ett hotell, tuppar och kossor utanfor rummet. Lackert! Nu ska vi ga och ata frukost och sedan far vi se vad dagen har i sitt skote!

Agnes och Tuva sager hej till de som eventuellt laser. Ma sa gott!

Packat och klart, tror jag...

Allt som är glömt får stanna hemma, så är det inte mer med det. Katten är hos mina föräldrar, blomvattning och postintag är ordnat, ungarna sover och jag ska försöka få mig ett par tre timmars vila också, innan vi beger oss mot Arlanda. Jag hoppas så att det här blir en bra resa. Jag tror det.

Må så gott alla läsare! Vi hörs snart igen.

Nu börjar det så smått närma sig,

sån där magpirrig resfeber har jag inte haft på många år, men jag ser fram mot Azorernaresan riktigt ordentligt och hoppas och tror att det ska bli en riktig höjdare. Vi har påbörjat packningsbestyren så smått och dividerar som bäst om hur många bärbara datorer man måste ha med sig. Jag tycker det räcker med en men flickorna vill ha varsin och tycker att jag kan ta med en egen också för att inte störa dem. Jag försöker förklara att vi kommer att göra så mycket annat att de inte kommer att ha tid att sitta och stirra på en dator särskilt mycket. Snacka I-landsproblem.

Jag ska som vanligt försöka uppdatera blogen emellanåt i alla fall - så gott det nu går.

Nå, än är vi inte iväg. Jag återkommer.

Stor dramatik i huset idag

Vaknar fem på morgonen av att katten hoppar in genom sovrumsfönstret och gnyr på ett märkligt sätt. Tror först att hon är pilsk men inser snart att hon knappast kan vara det, fixad som hon är. Tror kanske att hon fått stryk och tänder lampan för att se om hon är skadad. Icke då. Hon har jagat. På husses sovrumsgolv ligger offergåvan, en söt liten gråsparv... Fy vad äckligt. Jag fick gå upp och hämta hushållspapper att ta ut fågelkraken med, sen skällde jag på katten och gick och lade mig igen.

På eftermiddagen var det dags igen, men den här gången hörde jag ett jäkla liv från köket, gick dit och fick se kattskrället leka med en i allra högsta grad levande liten fågel som önsom spelade död och ömsom flaxade hysteriskt med vingarna. Blod och fågelskit på golvet, jag försöker få ut katten men fågeln flaxar till och flyger in i Tuvas rum och katten far efter. Jag lyckas inte fånga någon av dem. Ut i garaget för att hämta arbetshandskar, jag tror jag ska få bära ut ett fågellik till, ett massakrerat sådant den här gången. Men som ett mirakel får jag tag på fågeln. Jag tittar på den och den ser inte våldsamt skadad ut, bara tilltufsad. Går ut på trappan och kastar fågeln upp i luften och den flyger bort mot Nessirs trädgård. Tack och lov. Katten har inte förlåtit mig än.

Efter ett barnfritt dygn har ungarna återinvaderat huset igen. Vi hade en bra söndagskväll. Nu ska vi umgås intensivt i tre veckor i princip. Får väl se om vi går varann på nerverna... Men på resande fot brukar det gå bra. hoppas på det även denna gång...

Jag förstår fortfarande ingenting

Satt och snyftade framför teven mest hela dagen igår, särskilt när överlevande ungdomar berättade om vad de varit med om. Nu är det minnesgudstjänst från Oslo klockan 11 och jag lär väl titta på den också.

Det som skett i Norge...

Jag vet inte vad jag ska säga, det är bara så... Sinnessjukt. Bombandet av Osla är vidrigt i sig och en fruktansvärd händelse, men det som skedde på Utöya är bortom allt man ens kan tänka sig. Hur kan en människa göra så? Hur kan en? Människa?

Dagens Janne...

Jag vet att det var längesen det kom en "dagens Janne", men det finns ännu en outsinlig skatt att ösa ur. Den här gången har Janne vaknat upp och bestämt sig för att se ut som... ... ... OZZY.

Han klarade det rätt bra. Själv hade jag problem med min ögon just den dagen. De rann så väldigt.

Scannar vidare...

Börjar nog närma mig botten av diabildsarkiven snart... Kan inte undanhålla er den här emellertid. Sluskblues.... Eller vad man nu ska säga... Mikael Madsen, gå och dö... Jag kunde varit en tusen gånger bättre exjugoslavisk filmskurk. Danmark, 1995.

Fredagkväll

Elvis (Agnes) has left the building, temporärt... Hon ska vara hos sin mor över helgen, sen börjar Lise jobba och då kommer hon väl tillbaka, antar jag. Vi ska ju förresten snart åka iväg, så nog hinner vi umgås alltid.

Konstig känsla att ha en trött tonåring härhemma, nu börjar hon komma i en ålder jag själv kan minnas och relatera till. Sova till tolv, kompisar är viktigast i världen, inte gå till soptunnan utan att ha makeup, ja, ni fattar nog. Nå, livet har sina faser och i det stora hela är hon (som alltid) en väldigt trevlig tjej. Jag kan också känna mig lite stolt för att hon gärna tar med sig sina kompisar hit, det måste väl betyda att hon tycker jag är okej som pappa också.

Den här dagen har gått åt till att halvt desperat leta pass... Stora byrån är rensad, kökslådorna, databordet, källare är genomkollad... Vi hittade ingenting och jag förstod ingenting. Kollade - mest på chans - med Lise sen och det visade sig att de låg hos henne. Jag tror att Agnes bar passen när vi åkte hem från Gran Canaria förra året, de följde säkert med i någon handväska till Baldergatan... Strunt samma, återfunna är de i alla fall.

Trädgårdsarbete...

Herremingud så vansinngt tråkigt. Vad ska man med en trädgård till? (Två trädgårdar...) Men vi har klippt häcken i dag i alla fall. Och gräset som var kvar sen det började regna i går. Tuktat äppelträdet som växte över gångplattorna så man fick huka varje gång. Tråkigt, men duktigt. Nu blir det lammkotletter bara för det. Som belöning.

Filip ringde och vi fick oss en semesterpratstund.

Om du vill kan du lyssna här.

Fikabesök på förmidagen

Min kära mor kom och hälsade på och ville ha förmiddagskaffe. Hon hade också med sig lite semesterpengar till barnen och nu känns det som om vi börjar räkna ner. Vi har kollat på google earth en lång stund, letat utflyktsmål, och är det bara hälften så vackert som det ser ut så kommer jag att vara nöjd.

Ojdå, två veckors semester har redan gått...

Det är naturligtvis bara stressande att räkna dagar på det sättet, så det ska jag omedelbart sluta med. Vi har ju fortfarande mycket kvar att göra, åka till Azorerna inte minst...

Jag såg Sveriges damer spöa Frankrike igår kväll, det var roligt. Messade Roland och gratulerade till vinsten, han har ju trots allt tränat både Lisa Dahlqvist och systrarna Hammarström. Han konstaterade förnöjt att "jag har lärt dem allt". Typiskt Roland. Sen visade det sig att han inte ens sett matchen. Han var ute på hurtigrutten.

Agnes kom farande med tre kompisar och ville se på film sedan på kvällen. Det gick förstås bra, även om jag var tvungen att ha fem minuter att göra mig presentabel på först. Jag satt i bara sarongen när de kom.

Att göra ingenting är kanske precis vad semester ska vara...

Det blir ju lite bakvänt i år med resan inplanerad på slutet av semestern, men att göra precis ingenting kan vara ganska avkopplande det också. Regnmolnen har hängt tunga över mig idag, så jag är snart färdig med Ozzys biografi. Trevlig läsning. Tänk vad normal jag känner mig, i jämförelse...

Japanskor, Japanskor, Japanskor...

Ja vad ska man säga. Förnedring. Jag hade nog trott att det skulle bli match i alla fall. Det här var inte ens kul.

Vi trivs på i stugan

Mycket bättre väder idag och när vi jobbat en stund med olika sysslor - gräsklippning, rensning av trädfällning och målning av stupränna - så hade vi alla gjort oss förtjänta av ett dopp. I dag var det riktigt skönt i Tjugestasjön, ljummet rent av...

Alla bilder ser säkert likadana ut för den som inte kommer med regelbundenhet. Men på bild fyra kan man se hur fint och ljust det blivit vid infarten. Tack Henry för att du äntligen gjort något för att förtjäna arrendeavgiften... Och sen syns också våra nymålade stuprör... Bara det...

Nyss tillbakakomna till stugan

efter en tur till Fellingsbro där vi käkade pizza och efter ett bad i Tjugestasjön. Vi hann precis bli blöta innan regnet kom. Då blev vi i och för sig också blöta. Ett riktigt slagregn var det. Nu ska vi ta oss en eftermiddagsfika. Vi stannar ett tag till känns det som. Det är lugnt och skönt härute. Leif har också varit här och satt upp fungerande läslampor i sovalkoverna. Äntligen! Yippie! Nu är snart de flesta "stugmål" jag satte upp inför den här sommaren klara.

The longest day...

Upp i ottan för att färdigställa grytan till konfirmationslunchen, 08.00 stod jag och stekte sidfläsk och champinjoner... Sedan in i duschen och iväg till kyrkan. Två timmars konfirmationsmässa och en lång fotograferings-session efteråt sedan hem och hämta gryta, sallad och potatis och iväg till Lise. Presentutdelning, en lunch som var som hämtad ur Dantes inferno, med förvirrade människor som pratade förbi varann. Vad säger man om det? Hoppas Agnes tyckte det var okej i alla fall, det var ju liksom för hennes skull vi var där...

Skönt att komma hem till ett tyst hem sedan, ungarna följde med hit också. Vi var trötta alla tre, rundade av kvällen med en riktigt bra film - the adjustment bureau - med Matt Damon och Emily Blunt. Romantisk sci-fi med en hel del twister... 3 och en halv förflyttningshatt av 5.

Agnes konfaredovisning

Agnes och Julia rockar loss i en ballad och jag tycker de var jätteduktiga.

Nu ska vi åka och käka i Örebro. Fler bilder och referat senare. Det var en trevlig tillställning i alla fall.

Fredagskväll

Tuva har slocknat i min säng efter tältövernattning hos hedvig igår, det är skit på teven och det är fruktansvärt varmt. Lika bra att gå och lägga sig kanske, i morgon startar ju den stora konfirmationshelgen... Redovisning på Hult klockan 4, sedan är bord beställt på Efesos klockan 19.30. Det blir nog bra. Agnes messade att hon var trött på det mesta nu så hon kanske tycker att det blir skönt att komma hem...

Värmen...

Tre gånger har jag duschat idag men jag är lika varm ändå... Det går liksom inte att coola ner sig mer än för en kvart i taget. Tuva och jag har haft trädgårdsdag, eller, ja, typ klippt gräset i alla fall. Hon svor ve och förbannelse över sin lilla del, men den stränge fadern var obeveklig. Ska man ha ett hus så måste man hjälpas åt. Sen åt vi spagge med kerre och körre och så såg vi på tillbaka till framtiden 2. Den där trilogin tål att ses om med jämna mellanrum. Stor humor. 1:an och 3:an är lite bättre än 2:an fakiskt, men det är bara marginellt.

Sedan ringde Hedvig och bjöd in Tuva till tältövernattning så nu är jag solokvist igen. Men bara till i morgon.

Den förlorade dottern är tillbaka.

Tuva har återvänt till fadershuset efter en tiodagarsvistelse hos mormor i Skåne. (Och en utflykt till Legoland i Danmark.) Det var så himla kul att se henne igen. Jag tyckte nog hon hade växt en decimeter eller så, men det tror jag mer var dåligt ögonmått än "på riktigt".

Vad annat? Min mamma och jag åkte och hälsade på Agnes på konfalägret. Jag hade med mig två fioler och en systemkamera och nu är jag livrädd för att något ska gå sönder innan söndag. Men det kommer såklart att gå bra. Jag kände mig som en riktig relobabb när jag plötsligt fick en gitarr i handen och fann mig själv sjunga "den blomstertid". Jag kanske ska åka på egen konfirmation nästa år...

Sent ska syndaren vakna...

Idiomet stämmer emellertid inte så bra eftersom jag vaknade vid halvåtta och hade jättesvårt att somna om... Men; det var baluns i går kväll. Bertil, Ylva, Helena, Annelie och Peter förgyllde min kväll. Tagliatelle med oxfile, grönmögelost och parmesan gick bra ner.

Slösöndag

Det kan man ju tillåta sig när man går in i semesterfirandet. Men vi hann en tur till skogs i alla fall, en liten, för att se om ryktet om kantarellernas ankomst/uppväxt stämde. Om det gjorde det? Njaoe... Vet inte vad jag ska säga, vi hittade väl en näve ungefär, sen gick vi tillbaka till bilen. Det kändes inte som det var värt att fortsätta traska...

Nu har vi kommit hem från Askersund

Vi har varit och hälsat på Johan och Katarina, Olof och Sofi, fått god kyckling, fänkålsgratäng med mozzarella, jordgubbs- och rabarberpaj. Mumsi mumsi. En trevlig pratstund också, och en reprisvisning av "Life of Brian", med anledning av Agnes konfirmationsundervisning kanske. Skön kväll.

Dan-Åke och Lennart försvarar lönebildningen i Kumla Kommun.

Lasse Litzén är en oerhört duktig journalist och det jobb han gör med kumlanytt.se är makalöst, speciellt med tanke på att karln är pensionär och jobbar ideellt. Den här intervjun med våra två ledande socialdemokratiska politiker är så avslöjande för hur hela det politiska systemet fungerar och fungerat i vår kommun i allt för många år.

Näringslivsdirektören Thage Arvidsson får en löneökning på 10.000/månad för att Dan-Åke tyckte det skulle vara så. Inte för att han skulle flytta på sig annars, inte ens för att han begärt det om man ska tro Dan-Åke, utan för att (...) ja för att vad då?

Dan-Åke säger att det är för att Thage är ovärderlig för kommunen. Jag tänker att de är gamla kompisar som jobbat sida vid sida i många år och som delar den socialdemokratiska ideologin fast Thage blev tjänsteman och D-Å politiker. Klart killen ska ha en liten löneökning. Vi säger väl tiotusen jämt, det blir ju enkelt för personalavdelningen också, bara att ändra från 80.000 till 90.000. Det blir nog inget rabalder om det, märks nog knappast....

I vår skolledargrupp var vi i år 15 stycken som fick dela på ungefär det som Thage bystade in själv. Då fick vi ändå förhandla en del för att få upp summan med någon tusenlapp. Men det är klart att det är skillnad på folk och folk, även om nu till och med personalavdelningen medger att rektorerna i Kumla tjänar betydligt lägre än i andra jämförbara kommuner. (Ska väl också tillägga att många andra kommunalanställda fick ännu mindre, så det är inte "mest synd om oss".) Ska man ha bra chefer måste man vara beredd att betala säger Lennart Eriksson i intervjun. Gäller tydligen inte rektorer. Eller också är vi inte bra nog, enligt Lennart i alla fall.

Söndagen den 11/3 skrev Dan-Åke ett rätt ilsket inlägg i sin egen blog, betitlat "Svenskar allt rikare". I det inlägget ger han sig på regeringens politik och konstaterar att hushållens (ökade, min tolkning) sammanlagda förmögenhet endast drabbat de som har och har haft det bra". Kastas det inte lite sten i glashus där? Om man själv drar in en dryg mille om året i lön och pension? Och delar ut löneökningar i tiotusenkronorsklassen till redan väl bemedlade?

Förr kom man undan med sånt där utan att människor förstod, men idag syns det och pratas det om det och för varje plump som Sossarna i Kumla lyckas med så närmar de sig sin egen undergång.

Skickade just hem Per B och Roland i en taxi.

Vi har ätit blandade charkuterier, oxfilé med rostade rotsaker och rödvinssky och en liten ostbricka. Det var så gott så gott. Och trevligt. Värmen är fortfarande tryckande på gränsen till tropisk. Det är lite häftigt faktiskt. Vad ska vi med utlandssemestrar till? Eller förresten, det kan man ju också ha...

I dag åt min dotter en läskburksring

Sista halvåret vet jag inte hur många gånger jag tjatat och förmanat. "Ta ut den där ringen ur munnen, en vacker dag kommer du att svälja en och få åka plingelingtaxi till plåstergården för magpumpning..."
"Kommer aldrig att hända..."

Idag hände det. På konfalägret. När jag kom dit med stödförband som behövdes efter en cykelolycka möttes jag av en orolig präst och en generad Agnes. "Vi var och badade och så blev jag puttad och den bara åkte ner..."

Sjukvårdsupplysningen ringdes och det var en millimeter ifrån att hon skulle föras till sjukhus och gastroskoperas...

Ojojoj, man har dem för sina synders skull...

Vi hade manligt nätverk igår,

Per H, Kent A och jag. Det är en mångårig tradition, det brukar vara hur trevligt som helst och det var det också igår. Tropisk värme också, så vi satt ute på verandan länge länge, pratade om ditt och datt och hade det mycket gott. Jonas L var också inviterad, men han dök inte upp.

Christer Åberg har en mission att fylla.

Därom råder inget tvivel. Kolla in hans rockvideo här. Kolla förresten in hans hemsida också.

Om inte Christers levnadshistoria vore så förskräckligt tragisk så skulle jag skratta hejdlöst och tro att allt var ett stort skämt. Nu vet jag inte om jag ska gråta i stället... Jag är alldeles matt.

Svinalängorna, the movie

Såg jag i går, lagom festligt på midsommaraftonen. Jag blev inte ens måttligt imponerad. Boken var ohygglig och gripande men filmen bet inte alls på samma sätt, dessutom var orginalhandlingen i det närmaste obefintlig, fragmentariserad, det här var liksom en helt ny historia. Bra skådespelare och helt okej regi, men ändå inte så bra som det skulle ha kunnat bli. Två Vino Tinto av fem. Och en nerkissad finsk kalsong.

Midsommar 2011

ZZ-Top iz in da houz!

Vi besökte Sannahed. Det var lagom trevligt. Sen åkte vi hem och åt modsommarlunch... Mikki var inte med till Sannahed men Tuva var ute och smög på henne efteråt...

Min vackra dotter! (Self portrait!)

Hur lyckas hon?

Vad man oanat kan upptäcka i sin filmkamera...

En åttaårings grymma humor. Jag tycker hon är ap-cool!

I väntan på Agnes - Sucker Punch...

Zack Snyder som gjorde sig känd för "300" - den extremt fåniga våldsvideofilmen från Sparta - har överträffat sig själv. Tror jag. I dumhet. Det här var en av de dummaste filmer jag sett på mycket länge. Historien är obegriplig, kontextet håller inte alls ihop. Men det är mycket visuellt godis och mycket bra musik

2,5 japanska skolflicksuniformer av fem. Kanske ett samurajsvärd därtill...

Nu är det väldigt nära ledighet...

Nästa vecka kommer att bli lite fram och tillbaka med jobb tror jag, ungarna är borta och det väntas regn och då kan jag lika gärna hinna ikapp lite gammalt som ligger och väntar, men tittar solen fram så stannar jag gärna hemma. Det blir långledigt i vilket fall som helst och det ska bli jätteskönt.

Oplanerad midsommarafton i morgon, men det kan mycket väl hända att vi åker till stugan och dansar runt stången i Tjugesta.

Min dotter är dopad!

Det man gör/inte gör i sitt tidigare liv kommer tillbaka till en så småningom... I går kväll kristnades min tidigare hedniska dotter och upptogs i kyrkans gemenskap. Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska säga, men det var, ja vad var det... Värdigt...

Look what the cat dragged in....

En stor jäkla skata... Lika stor som henne själv. Husse är jätteglad, Not.

Gjäva med en gjävaje

Dagens jadio.

´nough said. Listen.

Klippte håret idag,

hos en invandrarkille på Köpmangatan. Först trimmade han bort ett kilo gråhår och sedan finlirade han med saxen. Det blev fint. Han putsade ögonbrynen också och pillade bort hår från öronen. Dessutom var han jättetrevlig. Det kostade 120:- Jag kom som i chock. Det brukar kosta 300:- att klippa sig. En hommage till Salong Diem. Rekommenderas.

Clarence är död

och jag sitter här och lyssnar på "Darkness on the Edge of Town" och känner mig alldeles genuint sorgsen. The big man var en makalös rocker och den ultimata sidekicken till Bruce och nu finns sannolikt inte E street band mer. Max Weinberg gick att ersätta - med sin egen son, det var väl ungefär den coolaste lösningen som gick att hitta - men vem skulle kunna ta Clarence Clemons plats? Ingen...

Johanneshov 1981 glömmer jag aldrig. Bästa konsert jag sett i hela mitt liv.

Vad trevligt det var att ha Johan & Katarina på besök,

klockan är ett ungefär och jag ska avsluta en fin kväll med att skriva de här raderna. Vi har ätit och druckit gott - säger kocken och sommelieren självbelåtet - och vi har pratat om det ena och det andra och det tredje, sett på bilder från Rom och suttit ute på verandan länge. Johan var i det närmaste haltfri trots sin knäskada och det fanns egentligen inget att klaga på - utom möjligtvis att vi missade Tommy Körberg på kvarntorpshögen, det hade jag inte riktigt koll på...

På utbildning i Fjugesta igår,

Pedagogiskt ledarskap i fokus tillsammans med sydnärkesrektorerna. Det blev en otroligt lång dag - lite för lång. Man har liksom inte tid just så här dags på året...

I kväll kommer Johan och Katarina på besök. Det ska bli trevligt. Får se vad jag kan laga till dem.

Home sweet home...

Vi stack ut till stugan i går kväll, barnen, jag och Julia och Ida, hade en trevlig kväll fast vädret inte var superduper, grillade i alla fall, barnen gick och badade, jag lade mig i vilstolen och läste i en bok.

Nu är vi tillbaka igen, jag har duschat och känner mig behagligt trött.

Fick samtal från Fredrik på P4 frukost idag...

Och en stilla förfrågan om jag kunde tänka mig att vara korre även under sommarperioden, bara berätta lite grann om livets fröjder under ledigheten... Självklart, svarade jag, jag ser det som ett hedersuppdrag...

I och med detta kanske ni kan få en liverapportering från Azorerna till och med. Funkade det från Island så borde det funka därifrån också.

Och den andra...

En familjetradition är bruten, men ändå inte. Agnes har följt med mig till Hardemos skolavslutning i hur många år som helst, hjälpt till att dela ut blommor, käkat lite tårta... Någon slags kompensation för att jag inte kunnat vara med på hennes skolavslutning kanske. Men i år ville hon inte.

Förra året följde både hon och Tuva med, Tuva fick se och lära vad gällde ceremonielet och i år var det Tuvas tur att ensam sköta ritualierna. Det gjorde hon med den äran. Jag saknade ändå Agnes lite, men nu valde hon att ligga hemma och sova i stället och det fick jag respektera.

Skolbarnen i Hardemo var lika duktiga som de brukar vara. Frejdig sång, glada miner, fullsatt kyrka. Prästen höll också samma standard som han brukar göra och nu måste jag prata med kyrkan till nästa år, annars får vi börja med utomhusavslutningar i stället...

Lite tårta på det och så fick Tuva skjuts hem igen. Jag åkte tillbaka till Stene för matematikprojektsutvärdering och andra lustigheter och avslutade kvällen med en ap-träff vid Åbytorps förskola.

I morgon ska vi prata om den nya läroplanen och sedan hoppas jag innerligt att det lugnar ner sig lite grann...

Första skolavslutningsdagen avklarad.

I kväll var det Stene skola som firade sin skolavslutning, i morgon blir det Hardemos tur.

Vi tågade från skolgården till Betaniakyrkan, fanor först, Lisa O´Leary och jag därpå, spelandes Äppelbolåten, sen alla fina barn. Det var vackert som alltid på en skolavslutning, lite högtidligt men mest oförfalskad glädje.

Missade såklart (som vanligt) Tuvas avslutning av ovanstående anledning, men vi gick ut och åt en bit mat efteråt, Tuva, Lise, min mamma och jag.

Nu ska jag åka in till Örebro och hämta Agnes och hennes kompisar som är på skolavslutningsbio.

Gräsklippning och besök från Skåne...

Eller jag vet inte hur man ska säga, det var väl inte jag som fick besök direkt, Else och Uffe kom och hälsade på Lise och jag fick en fråga om jag ville komma och äta kvällsmat. Det ville jag ju såklart, roligt att se dem... Ungarna stannade kvar över natten för att hinna prata lite mer med sin mormor men jag åkte hem och klippte färdigt gräset. Den här gången var det inte lika långt som sist och jag klarade mig på 1½ laddning sisådär... Tyst och fint går den i alla fall, klipparen. Jag tror inte jag störde någon granne fast klockan blev halvnio.

Electric banana band på turne.

Leoparden spelar Oasis "Wonderwall".

Regn och rusk hade vädermannen förutspått

men när det ändå var hyfsat väder vid halvtvåtiden packade vi med oss en kycklingsallad och körde ut till stugan. Vi fick några stänk på oss men inte värre än att vi hann med att måla färdigt två stuprännor, olja in verandagolv och fixa med lite annat. En skön eftermiddag på det stora hela.

Lugn och stilla hemmakväll...

Talangfinal på tv:n och två trevliga barn hemma, vi käkade ryggbiff och bakad potatis och det var nog i stort sett allt. Inte tyckte jag att det var rätt kille som vann men jag var ändå ohyggligt imponerad. Hur kan man lösa en rubisk kub med förbundna ögon?

Sista mötet inför Agnes konfaläger...

Plikten kallar, dock icke dottern...

Smspip: "Du behöver inte komma, det är nog inga andra vuxna där"...
Smspip: "Men det står ju att det är bra om föräldrar är med."
Smspip: "Men vi ska ju vara i flygeln, det är ett jättelitet rum..."
Smspip: "Menar du att jag inte får plats eller???"
Smspip: "Nä meh..."
Smspip "Jag kommer."

Jag var inte alls pinsam. Men jag hade inte behövt gå dit. Allt man gjorde var att läsa innantill från lappen som konfirmanderna fick med sig därifrån. Sen skojade man internt i ledargruppen också. Ingen utanförstående förstod vad det handlade om.

Nå, min dotter ska konfimeras. Och döpas. Bara att gilla läget.

Torsdagskväll...

Varmt och "nästanåskigt" ute, jag har tagit mig en kalldusch och efter det kändes allting mycket skönare.

På jobbet har vi pratat budget och ekonomi idag och det är klart att de tillförda miljonerna gör skillnad. Nu slipper jag göra en massa dåliga besparingar och kan i alla fall bibehålla dagens standard. Den är inte på något sätt för hög, men det är i alla fall något att utgå ifrån.

Gammal, grå, bortglömd, en föredetting på dekis...

Så kände jag mig igår när jag blev bortglömd av mina kamrater på radion. Dumt egentligen, de tänkte väl som jag, att det var måndag, så var det inte mer med det... Men sitter man där och liksom är "på gång" så blir det lite antiklimax.

Vi pratades vid i morse i stället. Du kan lyssna här. 12 minuter in i klippet sisådär.

I love you ich liebe dich Zlatan Ibrahimovic

Bara att buga sig djupt inför denne man. Jag är ingen fanatisk fotbollssupporter, brukar tycka det blir lite långtråkigt ibland, men idag var det roligt att se på fotboll. Jag menar, 5-0, det är ju hockeysiffror...

Annars går väl dagen till historien för sin tryckande värme och för den fantastiska åskvädersurladdning som kom på kvällen. Imponerande slagregn och blixtar och dunder. Jag är inte åskrädd av mig, men jag har full respekt för naturens krafter. Det var häftigt att se.

6/6 Sveriges nationaldag

Jag har inte firat på något särskilt märkvärdigt sätt - om man undantar att jag genomfört årets första utomhusdopp. Jag och Tuva. I badbrottet. Lise skulle städa inför visningen av huset så hon ville gärna att jag skulle ta hand om barnen ett tag. Det måste vara världens mest välstädade hus snart.

I vilket fall som helst så var det apkallt. Men eftersom värmen i luften nästan var kvävande så var det skönt i alla fall. Uppfriskande.

Vad mer kan jag berätta? Katten har kommit på att hon är katt och "jägare" och har nu burit in sitt tredje byte på en vecka. En hyfsat stor brun fågel, en snöskata kanske. Jag ville i vilket fall som helst inte ha den. Hon var mycket förnärmad.

Lördag var en tvätt-dag,

i dag var en stug-dag. Agnes följde med mig till stugan och vi både jobbade och latade oss, fortsatte grundmåla stuprännor, krattta gamla löv, pula med lite av varje. Det var riktigt skönt. Nu nyser jag sådär obehärskat igen, jag tror det är gräspollen som är på gång och inte ens den av Ingela rekommenderade cortison-nässprayen hjälper riktigt. Men man dör ju inte av att nysa.

Men vad i hela friden...

Zebban har dött. James Arness, Zebulah Macahan, min barndoms stora hjälte. Han kan väl inte dö? Det är ju alldeles förskräckligt.

Jag försökte tvinga Agnes att se Macahans med mig för något år sedan, men det sket sig i böjen. Alldeles för uråldrigt, alldeles för blurriga färger, alldeles för teatraliskt.

"Men vänta bara lite till så blir det jättespännande när Zebbans kompis nästan blir torterad av indianerna..."

"Men pappa, kan vi inte se på True Blood i stället, det här är ju bara så 80-tal..."

Jag får väl säga som mr Zimmerman, the times they are a-changing.

Hemma igen, efter övernattning i stugan...

Årets varmaste dag, tror jag, ungarna tappade humöret och blev griniga och då blev jag det också, jag tycker på något sätt att man kan hjälpas åt lite grann om man ska ha en sommarstuga, jag kan liksom inte bara springa runt och serva en åttaåring, en trettonåring och deras två kompisar... Nå, det var inte så farligt och Tuva bar faktiskt ut soppåsen till bilen till slut, om än under hot...

Annars var det jättemysigt, vi har ju köpt lite nya möbler i all enkelhet och det har blivit riktigt fint i både lillstugan och "the grand mansion".

Ja det var en kväll i Juni...

Jag kan nästan inte låta bli. "Na-na-na-na-na-na-na".... Ni vet...

Solen kom när eftermiddagen blev till kväll, barnen var trötta och fadern likaså, men detta till trots plockade vi i ordning lite saker som ska med ut till stugan i morgon.

Hoppas på lite väder bara, men annars får vi huka inne.

Barnfattigdom - Sverige 2011

Aftonbladet belyser frågan genom att låta de fattiga själva" komma till tals. Jag läser och får en klump i halsen.

Det borde inte behöva vara på det här viset. Inte i vårt land. Men det är såklart en av konsekvenserna av en politik där vi som tjänar "medelbra" och över fått det så mycket bättre under de två sista mandatperioderna...

Mina barn behöver aldrig fundera på om det kan finnas pålägg till morgonmackan - om inte jag varit slarvig med inköpen... Det skulle de inte behöva vara om jag skattade en tusenlapp till i månaden heller. Det skulle jag gärna göra.