Sent ska syndaren vakna...

Idiomet stämmer emellertid inte så bra eftersom jag vaknade vid halvåtta och hade jättesvårt att somna om... Men; det var baluns i går kväll. Bertil, Ylva, Helena, Annelie och Peter förgyllde min kväll. Tagliatelle med oxfile, grönmögelost och parmesan gick bra ner.

Slösöndag

Det kan man ju tillåta sig när man går in i semesterfirandet. Men vi hann en tur till skogs i alla fall, en liten, för att se om ryktet om kantarellernas ankomst/uppväxt stämde. Om det gjorde det? Njaoe... Vet inte vad jag ska säga, vi hittade väl en näve ungefär, sen gick vi tillbaka till bilen. Det kändes inte som det var värt att fortsätta traska...

Nu har vi kommit hem från Askersund

Vi har varit och hälsat på Johan och Katarina, Olof och Sofi, fått god kyckling, fänkålsgratäng med mozzarella, jordgubbs- och rabarberpaj. Mumsi mumsi. En trevlig pratstund också, och en reprisvisning av "Life of Brian", med anledning av Agnes konfirmationsundervisning kanske. Skön kväll.

Dan-Åke och Lennart försvarar lönebildningen i Kumla Kommun.

Lasse Litzén är en oerhört duktig journalist och det jobb han gör med kumlanytt.se är makalöst, speciellt med tanke på att karln är pensionär och jobbar ideellt. Den här intervjun med våra två ledande socialdemokratiska politiker är så avslöjande för hur hela det politiska systemet fungerar och fungerat i vår kommun i allt för många år.

Näringslivsdirektören Thage Arvidsson får en löneökning på 10.000/månad för att Dan-Åke tyckte det skulle vara så. Inte för att han skulle flytta på sig annars, inte ens för att han begärt det om man ska tro Dan-Åke, utan för att (...) ja för att vad då?

Dan-Åke säger att det är för att Thage är ovärderlig för kommunen. Jag tänker att de är gamla kompisar som jobbat sida vid sida i många år och som delar den socialdemokratiska ideologin fast Thage blev tjänsteman och D-Å politiker. Klart killen ska ha en liten löneökning. Vi säger väl tiotusen jämt, det blir ju enkelt för personalavdelningen också, bara att ändra från 80.000 till 90.000. Det blir nog inget rabalder om det, märks nog knappast....

I vår skolledargrupp var vi i år 15 stycken som fick dela på ungefär det som Thage bystade in själv. Då fick vi ändå förhandla en del för att få upp summan med någon tusenlapp. Men det är klart att det är skillnad på folk och folk, även om nu till och med personalavdelningen medger att rektorerna i Kumla tjänar betydligt lägre än i andra jämförbara kommuner. (Ska väl också tillägga att många andra kommunalanställda fick ännu mindre, så det är inte "mest synd om oss".) Ska man ha bra chefer måste man vara beredd att betala säger Lennart Eriksson i intervjun. Gäller tydligen inte rektorer. Eller också är vi inte bra nog, enligt Lennart i alla fall.

Söndagen den 11/3 skrev Dan-Åke ett rätt ilsket inlägg i sin egen blog, betitlat "Svenskar allt rikare". I det inlägget ger han sig på regeringens politik och konstaterar att hushållens (ökade, min tolkning) sammanlagda förmögenhet endast drabbat de som har och har haft det bra". Kastas det inte lite sten i glashus där? Om man själv drar in en dryg mille om året i lön och pension? Och delar ut löneökningar i tiotusenkronorsklassen till redan väl bemedlade?

Förr kom man undan med sånt där utan att människor förstod, men idag syns det och pratas det om det och för varje plump som Sossarna i Kumla lyckas med så närmar de sig sin egen undergång.

Skickade just hem Per B och Roland i en taxi.

Vi har ätit blandade charkuterier, oxfilé med rostade rotsaker och rödvinssky och en liten ostbricka. Det var så gott så gott. Och trevligt. Värmen är fortfarande tryckande på gränsen till tropisk. Det är lite häftigt faktiskt. Vad ska vi med utlandssemestrar till? Eller förresten, det kan man ju också ha...

I dag åt min dotter en läskburksring

Sista halvåret vet jag inte hur många gånger jag tjatat och förmanat. "Ta ut den där ringen ur munnen, en vacker dag kommer du att svälja en och få åka plingelingtaxi till plåstergården för magpumpning..."
"Kommer aldrig att hända..."

Idag hände det. På konfalägret. När jag kom dit med stödförband som behövdes efter en cykelolycka möttes jag av en orolig präst och en generad Agnes. "Vi var och badade och så blev jag puttad och den bara åkte ner..."

Sjukvårdsupplysningen ringdes och det var en millimeter ifrån att hon skulle föras till sjukhus och gastroskoperas...

Ojojoj, man har dem för sina synders skull...

Vi hade manligt nätverk igår,

Per H, Kent A och jag. Det är en mångårig tradition, det brukar vara hur trevligt som helst och det var det också igår. Tropisk värme också, så vi satt ute på verandan länge länge, pratade om ditt och datt och hade det mycket gott. Jonas L var också inviterad, men han dök inte upp.

Christer Åberg har en mission att fylla.

Därom råder inget tvivel. Kolla in hans rockvideo här. Kolla förresten in hans hemsida också.

Om inte Christers levnadshistoria vore så förskräckligt tragisk så skulle jag skratta hejdlöst och tro att allt var ett stort skämt. Nu vet jag inte om jag ska gråta i stället... Jag är alldeles matt.

Svinalängorna, the movie

Såg jag i går, lagom festligt på midsommaraftonen. Jag blev inte ens måttligt imponerad. Boken var ohygglig och gripande men filmen bet inte alls på samma sätt, dessutom var orginalhandlingen i det närmaste obefintlig, fragmentariserad, det här var liksom en helt ny historia. Bra skådespelare och helt okej regi, men ändå inte så bra som det skulle ha kunnat bli. Två Vino Tinto av fem. Och en nerkissad finsk kalsong.

Midsommar 2011

ZZ-Top iz in da houz!

Vi besökte Sannahed. Det var lagom trevligt. Sen åkte vi hem och åt modsommarlunch... Mikki var inte med till Sannahed men Tuva var ute och smög på henne efteråt...

Min vackra dotter! (Self portrait!)

Hur lyckas hon?

Vad man oanat kan upptäcka i sin filmkamera...

En åttaårings grymma humor. Jag tycker hon är ap-cool!

I väntan på Agnes - Sucker Punch...

Zack Snyder som gjorde sig känd för "300" - den extremt fåniga våldsvideofilmen från Sparta - har överträffat sig själv. Tror jag. I dumhet. Det här var en av de dummaste filmer jag sett på mycket länge. Historien är obegriplig, kontextet håller inte alls ihop. Men det är mycket visuellt godis och mycket bra musik

2,5 japanska skolflicksuniformer av fem. Kanske ett samurajsvärd därtill...

Nu är det väldigt nära ledighet...

Nästa vecka kommer att bli lite fram och tillbaka med jobb tror jag, ungarna är borta och det väntas regn och då kan jag lika gärna hinna ikapp lite gammalt som ligger och väntar, men tittar solen fram så stannar jag gärna hemma. Det blir långledigt i vilket fall som helst och det ska bli jätteskönt.

Oplanerad midsommarafton i morgon, men det kan mycket väl hända att vi åker till stugan och dansar runt stången i Tjugesta.

Min dotter är dopad!

Det man gör/inte gör i sitt tidigare liv kommer tillbaka till en så småningom... I går kväll kristnades min tidigare hedniska dotter och upptogs i kyrkans gemenskap. Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska säga, men det var, ja vad var det... Värdigt...

Look what the cat dragged in....

En stor jäkla skata... Lika stor som henne själv. Husse är jätteglad, Not.

Gjäva med en gjävaje

Dagens jadio.

´nough said. Listen.

Klippte håret idag,

hos en invandrarkille på Köpmangatan. Först trimmade han bort ett kilo gråhår och sedan finlirade han med saxen. Det blev fint. Han putsade ögonbrynen också och pillade bort hår från öronen. Dessutom var han jättetrevlig. Det kostade 120:- Jag kom som i chock. Det brukar kosta 300:- att klippa sig. En hommage till Salong Diem. Rekommenderas.

Clarence är död

och jag sitter här och lyssnar på "Darkness on the Edge of Town" och känner mig alldeles genuint sorgsen. The big man var en makalös rocker och den ultimata sidekicken till Bruce och nu finns sannolikt inte E street band mer. Max Weinberg gick att ersätta - med sin egen son, det var väl ungefär den coolaste lösningen som gick att hitta - men vem skulle kunna ta Clarence Clemons plats? Ingen...

Johanneshov 1981 glömmer jag aldrig. Bästa konsert jag sett i hela mitt liv.

Vad trevligt det var att ha Johan & Katarina på besök,

klockan är ett ungefär och jag ska avsluta en fin kväll med att skriva de här raderna. Vi har ätit och druckit gott - säger kocken och sommelieren självbelåtet - och vi har pratat om det ena och det andra och det tredje, sett på bilder från Rom och suttit ute på verandan länge. Johan var i det närmaste haltfri trots sin knäskada och det fanns egentligen inget att klaga på - utom möjligtvis att vi missade Tommy Körberg på kvarntorpshögen, det hade jag inte riktigt koll på...

På utbildning i Fjugesta igår,

Pedagogiskt ledarskap i fokus tillsammans med sydnärkesrektorerna. Det blev en otroligt lång dag - lite för lång. Man har liksom inte tid just så här dags på året...

I kväll kommer Johan och Katarina på besök. Det ska bli trevligt. Får se vad jag kan laga till dem.

Home sweet home...

Vi stack ut till stugan i går kväll, barnen, jag och Julia och Ida, hade en trevlig kväll fast vädret inte var superduper, grillade i alla fall, barnen gick och badade, jag lade mig i vilstolen och läste i en bok.

Nu är vi tillbaka igen, jag har duschat och känner mig behagligt trött.

Fick samtal från Fredrik på P4 frukost idag...

Och en stilla förfrågan om jag kunde tänka mig att vara korre även under sommarperioden, bara berätta lite grann om livets fröjder under ledigheten... Självklart, svarade jag, jag ser det som ett hedersuppdrag...

I och med detta kanske ni kan få en liverapportering från Azorerna till och med. Funkade det från Island så borde det funka därifrån också.

Och den andra...

En familjetradition är bruten, men ändå inte. Agnes har följt med mig till Hardemos skolavslutning i hur många år som helst, hjälpt till att dela ut blommor, käkat lite tårta... Någon slags kompensation för att jag inte kunnat vara med på hennes skolavslutning kanske. Men i år ville hon inte.

Förra året följde både hon och Tuva med, Tuva fick se och lära vad gällde ceremonielet och i år var det Tuvas tur att ensam sköta ritualierna. Det gjorde hon med den äran. Jag saknade ändå Agnes lite, men nu valde hon att ligga hemma och sova i stället och det fick jag respektera.

Skolbarnen i Hardemo var lika duktiga som de brukar vara. Frejdig sång, glada miner, fullsatt kyrka. Prästen höll också samma standard som han brukar göra och nu måste jag prata med kyrkan till nästa år, annars får vi börja med utomhusavslutningar i stället...

Lite tårta på det och så fick Tuva skjuts hem igen. Jag åkte tillbaka till Stene för matematikprojektsutvärdering och andra lustigheter och avslutade kvällen med en ap-träff vid Åbytorps förskola.

I morgon ska vi prata om den nya läroplanen och sedan hoppas jag innerligt att det lugnar ner sig lite grann...

Första skolavslutningsdagen avklarad.

I kväll var det Stene skola som firade sin skolavslutning, i morgon blir det Hardemos tur.

Vi tågade från skolgården till Betaniakyrkan, fanor först, Lisa O´Leary och jag därpå, spelandes Äppelbolåten, sen alla fina barn. Det var vackert som alltid på en skolavslutning, lite högtidligt men mest oförfalskad glädje.

Missade såklart (som vanligt) Tuvas avslutning av ovanstående anledning, men vi gick ut och åt en bit mat efteråt, Tuva, Lise, min mamma och jag.

Nu ska jag åka in till Örebro och hämta Agnes och hennes kompisar som är på skolavslutningsbio.

Gräsklippning och besök från Skåne...

Eller jag vet inte hur man ska säga, det var väl inte jag som fick besök direkt, Else och Uffe kom och hälsade på Lise och jag fick en fråga om jag ville komma och äta kvällsmat. Det ville jag ju såklart, roligt att se dem... Ungarna stannade kvar över natten för att hinna prata lite mer med sin mormor men jag åkte hem och klippte färdigt gräset. Den här gången var det inte lika långt som sist och jag klarade mig på 1½ laddning sisådär... Tyst och fint går den i alla fall, klipparen. Jag tror inte jag störde någon granne fast klockan blev halvnio.

Electric banana band på turne.

Leoparden spelar Oasis "Wonderwall".

Regn och rusk hade vädermannen förutspått

men när det ändå var hyfsat väder vid halvtvåtiden packade vi med oss en kycklingsallad och körde ut till stugan. Vi fick några stänk på oss men inte värre än att vi hann med att måla färdigt två stuprännor, olja in verandagolv och fixa med lite annat. En skön eftermiddag på det stora hela.

Lugn och stilla hemmakväll...

Talangfinal på tv:n och två trevliga barn hemma, vi käkade ryggbiff och bakad potatis och det var nog i stort sett allt. Inte tyckte jag att det var rätt kille som vann men jag var ändå ohyggligt imponerad. Hur kan man lösa en rubisk kub med förbundna ögon?

Sista mötet inför Agnes konfaläger...

Plikten kallar, dock icke dottern...

Smspip: "Du behöver inte komma, det är nog inga andra vuxna där"...
Smspip: "Men det står ju att det är bra om föräldrar är med."
Smspip: "Men vi ska ju vara i flygeln, det är ett jättelitet rum..."
Smspip: "Menar du att jag inte får plats eller???"
Smspip: "Nä meh..."
Smspip "Jag kommer."

Jag var inte alls pinsam. Men jag hade inte behövt gå dit. Allt man gjorde var att läsa innantill från lappen som konfirmanderna fick med sig därifrån. Sen skojade man internt i ledargruppen också. Ingen utanförstående förstod vad det handlade om.

Nå, min dotter ska konfimeras. Och döpas. Bara att gilla läget.

Torsdagskväll...

Varmt och "nästanåskigt" ute, jag har tagit mig en kalldusch och efter det kändes allting mycket skönare.

På jobbet har vi pratat budget och ekonomi idag och det är klart att de tillförda miljonerna gör skillnad. Nu slipper jag göra en massa dåliga besparingar och kan i alla fall bibehålla dagens standard. Den är inte på något sätt för hög, men det är i alla fall något att utgå ifrån.

Gammal, grå, bortglömd, en föredetting på dekis...

Så kände jag mig igår när jag blev bortglömd av mina kamrater på radion. Dumt egentligen, de tänkte väl som jag, att det var måndag, så var det inte mer med det... Men sitter man där och liksom är "på gång" så blir det lite antiklimax.

Vi pratades vid i morse i stället. Du kan lyssna här. 12 minuter in i klippet sisådär.

I love you ich liebe dich Zlatan Ibrahimovic

Bara att buga sig djupt inför denne man. Jag är ingen fanatisk fotbollssupporter, brukar tycka det blir lite långtråkigt ibland, men idag var det roligt att se på fotboll. Jag menar, 5-0, det är ju hockeysiffror...

Annars går väl dagen till historien för sin tryckande värme och för den fantastiska åskvädersurladdning som kom på kvällen. Imponerande slagregn och blixtar och dunder. Jag är inte åskrädd av mig, men jag har full respekt för naturens krafter. Det var häftigt att se.

6/6 Sveriges nationaldag

Jag har inte firat på något särskilt märkvärdigt sätt - om man undantar att jag genomfört årets första utomhusdopp. Jag och Tuva. I badbrottet. Lise skulle städa inför visningen av huset så hon ville gärna att jag skulle ta hand om barnen ett tag. Det måste vara världens mest välstädade hus snart.

I vilket fall som helst så var det apkallt. Men eftersom värmen i luften nästan var kvävande så var det skönt i alla fall. Uppfriskande.

Vad mer kan jag berätta? Katten har kommit på att hon är katt och "jägare" och har nu burit in sitt tredje byte på en vecka. En hyfsat stor brun fågel, en snöskata kanske. Jag ville i vilket fall som helst inte ha den. Hon var mycket förnärmad.

Lördag var en tvätt-dag,

i dag var en stug-dag. Agnes följde med mig till stugan och vi både jobbade och latade oss, fortsatte grundmåla stuprännor, krattta gamla löv, pula med lite av varje. Det var riktigt skönt. Nu nyser jag sådär obehärskat igen, jag tror det är gräspollen som är på gång och inte ens den av Ingela rekommenderade cortison-nässprayen hjälper riktigt. Men man dör ju inte av att nysa.

Men vad i hela friden...

Zebban har dött. James Arness, Zebulah Macahan, min barndoms stora hjälte. Han kan väl inte dö? Det är ju alldeles förskräckligt.

Jag försökte tvinga Agnes att se Macahans med mig för något år sedan, men det sket sig i böjen. Alldeles för uråldrigt, alldeles för blurriga färger, alldeles för teatraliskt.

"Men vänta bara lite till så blir det jättespännande när Zebbans kompis nästan blir torterad av indianerna..."

"Men pappa, kan vi inte se på True Blood i stället, det här är ju bara så 80-tal..."

Jag får väl säga som mr Zimmerman, the times they are a-changing.

Hemma igen, efter övernattning i stugan...

Årets varmaste dag, tror jag, ungarna tappade humöret och blev griniga och då blev jag det också, jag tycker på något sätt att man kan hjälpas åt lite grann om man ska ha en sommarstuga, jag kan liksom inte bara springa runt och serva en åttaåring, en trettonåring och deras två kompisar... Nå, det var inte så farligt och Tuva bar faktiskt ut soppåsen till bilen till slut, om än under hot...

Annars var det jättemysigt, vi har ju köpt lite nya möbler i all enkelhet och det har blivit riktigt fint i både lillstugan och "the grand mansion".

Ja det var en kväll i Juni...

Jag kan nästan inte låta bli. "Na-na-na-na-na-na-na".... Ni vet...

Solen kom när eftermiddagen blev till kväll, barnen var trötta och fadern likaså, men detta till trots plockade vi i ordning lite saker som ska med ut till stugan i morgon.

Hoppas på lite väder bara, men annars får vi huka inne.

Barnfattigdom - Sverige 2011

Aftonbladet belyser frågan genom att låta de fattiga själva" komma till tals. Jag läser och får en klump i halsen.

Det borde inte behöva vara på det här viset. Inte i vårt land. Men det är såklart en av konsekvenserna av en politik där vi som tjänar "medelbra" och över fått det så mycket bättre under de två sista mandatperioderna...

Mina barn behöver aldrig fundera på om det kan finnas pålägg till morgonmackan - om inte jag varit slarvig med inköpen... Det skulle de inte behöva vara om jag skattade en tusenlapp till i månaden heller. Det skulle jag gärna göra.

Redan Juni...

Och riktigt sommarväder denna sista majdag. Det kändes gott att få ljumma vindar, varma vindar, i ansiktet. Det är inte längesen det snöade ute...

Jag går omkring med en liten dosa runt halsen i ett par dagar, den mäter puls och sinusrytm och ska väl ge någon slags bild av "hur jag mår". När jag var inne på USÖ och fick den påsatt konstaterade sjuksköterskan att jag i alla fall för tillfället faktiskt hade jämn hjärtrytm. Härligt men lite märkligt, eftersom det bara tog någon vecka efter elkonverteringen innan det konstaterades att det börjat slå ojämnt igen. Undrens tid kanske ännu inte är förbi.

Absolut felläsning

Barndomshjälten Ricky Bruch har dött i cancer, sorgligt men sant. Men idag tyckte jag att Aftonbladets hemsida serverade en väl morbid berättelse från gravens rand, i vilken hans syster berättade om hur hon tagit med honom till "kastreringen" för en sista bild.

Aj fasen, tänkte jag, var han alltså någon sorts sadistisk zoofil som gillade att se djur snöpas, grisar kanske... Taskig syster han hade som dessutom hängde ut honom i media...

Sen läste jag en gång till. "Rickys avsked till Kastringen" stod det. Hoppsan...

Så kom då beskedet - "det har räknats fel"...

Socialdemokraterna tillstår att barn och utbildningsförvaltningens budget varit för snålt tilltagen och skickar in 8 miljoner till för att kompensera. Det glädjer mig mycket, för det innebär sannolikt att jag slipper exekvera några större personalneddragningar. Bra för personalen, bra för barnen, bra för mig. Nu hoppas jag att turbulensen är över och att vi kan få arbetsro.

Hårt jobb, men skönt ändå...

Vi åkte ut till stugan för att göra dagsverke, det var alla överens om. Kom lite i chock när vi våg att Henry avverkat en massa skog efter vägen in till oss, det såg inte så roligt ut. Men vår tomt hade han (nästan) låtit bli som tur var. Ungarna rensade stuprännor och sopade tak, jag klippte (långt) gräs. Så fortsatte vi möbleringen lite till och så dammades det böcker och byttes sängkläder. Det var inte jättevarmt ute, men det höll upp i alla fall. Hem till mästarnas mästare sedan, det blev en värdig vinnare i Ingemar Stenmark. Nu ska här nannas kudde. Jag är behagligt trött.

En lördagkväll med "Änglagård 3"

Jag blev inte särskilt imponerad måste jag dessvärre tillstå. Den inte speciellt nådiga kritiken var ganska rättvis, lite pekoralvarning. Två svensklärare av fem till Colin Nutley.

Curt Cobain är återuppstånden

Pekfingervalsen på skrivmaskin kan jag, men Tuva tar fenomenet till nya musikaliska höjder.

Tuva och jag har dagen för oss själva...

Agnes är med fritidsgården till Liseberg. Vi får se vad vi kan hitta på för trevligheter. Vädret är inte så vidare värst. dessvärre. Annars hade vi åkt till stugan.

Hem till Helena efter Steneshowen

Jättetrevlig after work med goda kollegor! Supergod pastasallad, smarrigt hembakt bröd, ett glas rosévin till detta, mycket skratt och fånerier. Också behövligt känns det som.

Ibland är det härligt att jobba!

Ikväll till exempel, när barnen i Stene fyrade av årets show i Åbytorp. Sång, dans, teater, bildspel, två fullsatta föreställningar. Alla var så duktiga. Det var så kul. Vi som jobbar på skolan fick också våra sekunder i rampljuset, i år med tema Afrika. Vi dansade in i bastkjolar och färglada saronger - till Shakiras "Wacka wacka". Sen sjöng vi om "Afrika" och genomförde allsång med den alldeles (o)äkta swahilisången "Mangwani pu-le-le". Grande succé! Tänk om man kunde göra sånt lite oftare...

Happy birthday mr Zimmerman!

Bob fyller 70 idag. Ingen ålder för en stor musiker och poet. Han har ju själv sjungit om det i "My back pages" - "But I was so much older then, I am younger then that now".

Han insåg redan då att det bara är i ungdomen som man tror sig vara allsmäktig och allvis. I takt med åldern inser man (i bästa fall) också hur mycket man inte vet om livet.

"At Budokan" är fortfarande en av de plattor jag regelbundet återkommer till. Tillsammans med Thin Lizzys "Live and dangerous" och UFO:s "Strangers in the night" återfinns den på min topp tre-lista över bästa liveplattorna någonsin...

Så vad säger man? "May God bless and keep you always"...

Dagens radio

lyssnar ni på här. Jordens undergång, skolan i Kumla, Marcus Ericsson exempelvis.

En månad kvar till semestern sisådär, och det är inte utan att jag börjat längta...

Jag ser fram mot att få en sammanhängande ledighet som ger möjlighet att få ladda batterierna ordentligt och jag ser såklart fram mot resan till Azorerna. Människor jag pratat med som varit där eller känner någon som varit säger att det är ett fantastiskt landskap och att det är en riktigt häftig upplevelse. Vi får väl hoppas att askmolnet försvunnit till dess bara.

Vad annat? En snålblåsig dag som inte alls var så skön att vara ute i. Det ska bli storm säger dom. Klass-ett-varning utfärdad till i morgon.

Jorden gick inte under förresten...

...om nu någon missat detta faktum... Inte ens lite grann. Pastor Camping sitter och surar på sitt kontor och vägrar kommentera den uteblivna apokalypsen.

Stupränneskrapning är inte särskilt roligt,

men eftersom färgen flagnat av och det ser jättetråkigt ut var det ett nödvändigt ont denna majsöndag, min pappa följde med till stugan och höll mig sällskap. Han varnade innan att han passerat bäst-före-datum och inte skulle orka jobba särskilt mycket och något låg det väl i det, men han kom med glada tillrop i alla fall. Dessutom körde vi in på K-rauta och köpte en ny och batteridriven trimmer och den fungerade alldeles utmärkt när jag väl fått den laddad.

Lördagsfilmen

World invasion: Battle Los Angeles.

En ganska dum film. Temat "Aliens invaderar" har vi ju sett förut, men den här gången försökte man dessutom göra konventionell krigsfim av det hela. Inte så lyckat fast Ana-Lucia från Lost dök upp mitt i alltihop. 2,5 nukleära stridsspetsar av 5.

Det blev en arbetskväll i stugan

Agnes vill gärna göra om lillstugan till tonårshak och det går alldeles utmärkt för min del, huvudsaken är att hon (och Tuva såklart, men det är inget problem än) fortfarande vill följa med dit. Annars försvinner rätt mycket av meningen med att ha kvar den överhuvudtaget.

Vi körde förbi IKEA och köpte lite nya saker och sen städades det och skruvades mest hela kvällen. Vi var inte hemma förrän vid halvtio. Nu slängde vi ut den gamla skruttiga soffan och ställde in ett par fåtöljer i stället, exempelvis.

1700 gånger har jag skrivit ett inlägg i den här bloggen i och med detta.

Det är några stycken kan jag konstatera. Jag är inne på femte året. Nästan lite häftigt, i alla fall för mig själv.

Denna dag har jag efter förrättat värv på mitt arbete farit till Skyllberg tillsammans med min dotter Tuva. Hon och hennes lag spelade fotboll mot IFK Skyllberg och gjorde det med den äran. Ledde med 4-0 efter första halvlek (och Tuva passade till tre av dessa fyra mål). Sen trodde de nog att det var klart och Skyllberg närmade sig till 4-3. Men längre kom man aldrig, lyckligtvis.

Skyllbergsvallen är kulturmärkt och utsedd till en av världens vackraste fotbollsarenor, den gamla träläktaren är verkligen fullständigt unik. Det hjälpte föga denna dag när snålvinden blåste genom märg och ben. Jag höll på att frysa ihjäl och då är det inte roligt att se på fotboll, hur vackra omgivningarna än är. Men nu är det gjort i alla fall.

En olycka kommer sällan ensam.

Gräsklipparen blev "skum" förra hösten, jag lämnade in den till en mirakelman och glömde bort den. Nu var gräset emellertid så pass långt att jag inte längre kunde inbilla mig att jag inte hade något behov av en gräsklippare... Vi åkte och skulle hämta den och "the lawnmoverman" skulle bara visa hur fint den startade. Han ryckte och ryckte i snöret till han blev blå i ansiktet. Inte startade maskinen. Han gav upp till slut och sade "den är körd, du kan ta hem den eller lämna den, vilket som". Han fick ha kvar den och plocka delar och vi for till K-Rauta för att spendera surt förvärvade medel på en ny gräsklippare. Kom hem med en batterideriven elektrisk för fyratusen. Snacka syndapengar.

Sen 1-6 mot Finland i VM-finalen. Vilken förnedring. Men grattis Finland, ni visade vad sisu är.

Hedrande tredjeplacering...

Och det var väl för väl att han inte vann, Saade, för så bra var han definitivt inte... Men det var kul att följa röstningen i alla fall. Spännande ganska länge.

Jag tycker Azerbadjan var värdiga vinnare, höll lite på Ukraina också, men det spelade liksom ingen roll.

I morgon är det final i hockey-vm. Då blir vi i alla fall inte trea.

Lördag förmiddag...

En skön slapp sådan. Bara Tuva och jag i huset, Agnes tältade med kamrater i natt och har inte kommit hem än. Vi har tagit oss lite frukost och det är jättetrevligt att ha sällskap i huset. Tuva är ju 8 år på sitt nionde och en ganska pratglad och kvicktänkt unge nuförtiden, så jag får intellektuellt motstånd på min egen nivå.

VM-final

Också något att glädja sig åt denna kväll. Tre kronor spelar vm-final på söndag. Mot Finland. Kan det bli bättre? Hakapelle Ruotsin poikka!

Wow - Lady Gaga - vilken show...

Det är säkert ett tecken på att inte mycket annat har hänt att jag ger mig in på tv-recensioner, men jag måste ändå skriva något om Lady Gagas konsert från Madison Square Garden som vår public service-tv så vänligt sände ut ikväll...

Jag är helt tagen. Vilken show, vilken intensitet, vilket snyggt budskap som levereras av denna kvinna. Du är. Du duger. Vem än du är. Madonna kan liksom´ba gå hem....

5 gummikorsetter av 5.

Eurovisions-semifinal i kväll...

Jag tittade, men varför vet jag inte riktigt. Det var ju bara så erbarmligt dåligt. Det fanns inte tio låtar som var värda att gå till final. De som var värda en finalplats (som Norge och Turkiet) gick inte dit. En domarskandal!

Riktigt massiv mediakritik av Kumlas socialdemokrati i NA idag.

Tänkte länka, men nu var hela artikeln borta. Har NA fått kalla fötter månntro? Här är radio Örebros referat i alla fall. Det var en riktig salva som avlossades emellertid, med inlägg från min förre chef Leif Lindström, förre Kultur och frtidschefen Lennart Mehle och förra Socialchefen Yvonne Nilsson. Maria Haglund moderat dessutom...

74 år fyllde hon idag, min mor...

Ingen extremt hög ålder nuförtiden, men det är klart att det märks att åren går. Jag klarar någon timme eller så tillsammans med mina föräldrar utan att klättra på väggarna, men sen håller jag på att få panik. Samtalen går runt runt, den ene hör inte vad den andra säger, den andra hör men bryr sig inte om det...

Nå, det var god smörgåstårta och jag tror hon uppskattade besöket. Det var ju huvudsaken...

Offentligt bekänner jag min hopplösa opraktiskhet.

Dumt kanske, men nu är det ju som det är. Du kan lyssna här.

Queen Alice!

Riktigt bra kulturskole-show såg jag i går. Agnes var inte glad, tyckte hon fick spela för lite och för enkelt fast jag måste säga att den månghundrahövdade orkestern var hur bra som helst. Jag grät flera gånger, det betyder inget i sig, Agnes benämner mig nuförtiden som både "filmbölare" och "musikbölare". Jag kan leva med bägge epiteten. Men "Crazy little thing called love", "Show must go on" och "We are the champions" var riktigt mäktiga att höra. Det tyckte förresten inte bara jag, utan också min gamla mamma. Och Magnus Bäcklund gjorde jättebra ifrån sig som Freddie-Mercury-stand-in. 4 mikrofonstativ av 5.

Kollegor försvinner...

Tre besked på en dag fick jag, något väntat, något oväntat, något däremellan...

Det känns såklart inte alldels okej, vi är ju en liten grupp och det är klart att de kommer att saknas, alldeles oavsett vem som kommer i stället. Något står det ju också för, såklart, och det borde min arbetsgivare fundera en del över...

Jag f-f-f-f-fryser!

Vart tog sommarvärmen vägen? Just nu är det värre än iskallt. Inte alls så där skönt och cozy och behagligt som man hunnit vänja sig vid. Nu är det långkalsonger på igen.

Mardrömssnuva

Något nytt har väckts till liv i den svenska naturen, jag har nyst helt obehärskat i två dagar, vartsomhelst, hursomhelst, närsomhelst. Pollenpiller hjälper inte alls, näsan täpper i alla fall.

Jag skulle verkligen vilja ha det på ett annat sätt just nu, men det är väl bara att behärska sig och ta det som en man.

Gäspade mig igenom Sverige-Österrike...

Slapp bli upprörd i alla fall, tur det. Men särskilt imponerad blev jag dessvärre inte heller.

Nu ska jag gå och lägga mig, denna dag i Maj då Usama Bin Ladin skjutits till döds och dumpats i havet av USA. Han var nog ingen hyvens kille i och för sig, men jag vet inte om jag gillar att Amerikanarna gör precis som dom vill, vart dom vill i världen.

1/5 2011

Som sagt, någon demonstration blev det inte. Jag var säkert inte särskilt saknad, men det var ett sätt att hålla stoltheten uppe för egen del i alla fall.

Vi åkte till stugan i stället, första gången i år. Det blåste småspik och regnade lite, men var trevligt i alla fall... Agnes, den blådåren, hoppade till och med i och badade. Dumdristigt modigt.

Elisabeth Berglund (V) uttalar sig i frågan om Kumlas skolors ekonomi.

Detta sker på Kumlanytts hemsida och jag är bedrövad över hur mitt eget parti så fullständigt sålt ut sig till majoriteten för några ynka ersättarplatser i nämnder. Gå i opposition säger jag bara. Som det är idag finns det ingen anledning att rösta på Vänstern i Kumla, det är ju bara en stödröst på Socialdemokratin.

Jag är ingen Sossehatare alls - ser hellre Socialdemokrater i ledning än en borgerlighet som tenderar att glömma bort den lilla människan - men det behövs ett tydligt alternativ till vänster om mittfåran, ett alternativ som vågar vara obekväma när det behövs.

Jag tänker inte gå fram till torget på första maj i år. Det känns inte rätt, helt enkelt.

Jag är bara en vanlig skattebetalare i Kumla kommun,

begriper säkert inte mycket... Men som sådan kan man i alla fall få vara dum nog att få ställa alla frågor...

Jag läser i NA att bostadsbolaget byter VD för att Leif Hallbergson ska gå i pension om två år. En man vid namn "Thomas H" kommer att inträda i tjänst för "lite drygt 60.000 i månaden" två år innan Hallbergson lämnar. Hallbergson ska i sin tur ha "andra arbetsuppgifter" - bland annat hjälpa Thage Arvidsson i kommunens fastighetsbolag...

Men hallå... Har inte Thage Arvidsson avgått som kommunchef för ett antal år sedan, men suttit kvar som "Näringslivsansvarig" och dessutom "stöttat" Annika Hallberg. (Med samma höga lön som förut.)

Ska back-upen ha en back-up nu? 60.000 x 24 + 35% i PO-kostnader är drygt 3 miljoner. Har vi råd med det i vår så ekonomiskt belastade kommun? Vi som måste spara och gneta? Räknar vi till den redan avgångne Thage så blir det etter värre. Men det törs man nog inte.

För mig låter det här som rent vansinne. Anställ karln den dag hans företrädare går i pension. Vill han inte ha jobbet då finns det säkert någon annan.

För mig blir det bara ännu ett bevis för oligarkin i den här kommunen. Ska prominensen få välja sina efterföjare så gör det inget om det kostar 3 miljoner. Vi kan ju alltid spara på något annat.

Jag räknar i och för sig inte med att få ett svar, men om jag nu skulle få ett så tror jag att det skulle urkundera att den nye mannens kompetens är så unik att man måste fånga "tillfället i flykten" och att alla höga strategiska ledningsfunktioner behövs när Kumla expanderar som kommun, på väg mot 25.000 2025. Det gäller att ha visioner.

Det är bara en gissning såklart. Jag har säkert fel, dum och skattebetalare som jag är.

Nerikes Allehanda tipsar om vilka "fordon" som kan framföras med alkohol i kroppen.

Stor artikel på hemsidan. Inte vet jag om det var så smart med rubriken "Drink and drive - men inte på dessa fordon". Tycker nog inte man ska framföra häst om man är packad, även om det är tillåtet enligt lag. Verkar livsfarligt. (Egentligen även utan alkohol, men det kan knappast bli bättre med...)

Tisdagkväll i pörtet...

Hamnade framför "Inför Eurovision song contest" och förvånades över hur mycket hemsk musik det görs i olika länder i Europa. Det borde inte vara något nytt, men det var änså slående. Jag menar PORTUGAL??? Kanske ska avbeställa den där resan till Azorerna... Elller, nej förresten.

Annat då? Lite radio i morse. Ditt & datt, chitt & tjatt...

Jaha, så gick en måndag i april....

Jag fick lite besök under dagen, min pappa kom rullande med permobilen och ville sitta på verandan en stund. Så småningom kom även Agnes över en stund, gott att se henne fast hon bara varit borta tre-fyra dagar.

Kvällen spenderade jag sedan i sällskap av Ridley Scott, Kate Blanchette och Russel Crowe. Robin Hood - den var väl sådär får jag säga... Gladiator 2 på nåt sätt, den kändes rentav lite onödig? Kan man säga så? Jomen det kan man nog. 2,5 eldpilar av 5.

Bredbandet har packat ihop.

Modemet lyser inte ens. Får försöka få tag på bredbandsbolaget snarast. Tur att telefonen funkar som modem.

Långfredagsmorgon...

Jag skriver inte så mycket, av respekt för den kristna världen. I kväll ser jag "Passion of the Christ" och försöker begripa, sannolikt går det väl inte bättre än förut, men vi får se...

Nah, det gick inte så bra...

Var på check-up idag, efter hjärtkonverteringen för ett par veckor sedan. Dessvärre ingen jämn sinusrytm idag, det hade redan slagit tillbaka till 5/4-dels-takt eller vad det nu är för något. Jag hade det nästan på känn, för jag har inte varit fysiskt på topp på senaste tiden, haft lite läskig hosta och en del ansatser till yrsel, inte alls som innan jag blev sjuk, men nu vet jag ju vilka symtom jag ska leta efter och gör det självklart också...

Blodtrycket var bra emellertid och kondisen är ju hundra gånger bättre än i höstas, så det kanske bara är att gilla läget.

Hem till ungarna sen, lite spagge med körre och kerre och så tog vi det bara lugnt tillsammans. Veckan har varit full av aktiviteter och umgänge och i morgon ska de ner till intensiva Skåne så det var nog ganska skönt att få en dag hemma... Agnes blev emellertid inkallad till obligatorisk gudstjänst och var nog inte allt för ledsen för det. Hon kanske fick både gudsmöte och kompisträff samtidigt.

Vad vi såg vid Öby Kulle...

Jag gillar Öby Kulle i April. Tänk att kunna få sådana naturupplevelser alldeles "nästgårds".

Vad vi såg på teven...

"Fyra år till", en utmärkt film om den folkpartistiske partiledaren och baptistsonen David Holst (Björn Kjellman) som en dag inser att han blivit förälskad i den blivande socialdemokratiske partisekreteraren Martin Kovacs (Eric Ericson).

En bra film, helt enkelt. Jag tyckte mycket om den. 4 Homofobkråkskrämmor av 5.

Liten fotoexposé över skolmanifestation i Kumla...

700 människor deltog stod det på NA:s hemsida. Jag tror det var fler. Struntsamma. Det var en värdig och faktiskt lite "häftig" manifestation som genomfördes. Det är härligt när människor visar att de bryr sig.

Nattgäster...

Snacka om att man blivit med tonåring... Agnes var inte alls intresserad av att bli upplockad av mig igår, hon skulle hänga på gården, dessutom ha Julia med sig hem efteråt. Så kom det sms. "Kan N också sova?" "Vem är N?" "En kompis bara." "Men räcker det inte med Julia?" "Nä." "Vet hans föräldrar om det då" "Ja då, han har redan frågat." "Okej då."

Halvelva kom de hem, Agnes Julia och N, redan lite trötta och fnitriga men på gott humör. Vi såg en film tillsammans och när jag gick och lade mig vid ett eller så hördes det fortfarande röster från Agnes rum.

De pratade nog halva natten för det var halvt omöjligt att få upp dem på förmiddagen sen...

Vi åt en riktig brakfrukost och när Julia och N försvunnit gjorde vi oss i ordning för att åka åt Marieberg till, vi skulle ha lite blommor till altanen. Mariebergs handelsträdgård hade emellertid stängt när vi kom dit, så det får vi fixa i morgon.

Vi har i alla fall städat altanen och rensat upp i trädgården och det kommer att bli riktigt fint.

Körslaget ikväll, jag är fruktansvärt besviken över att Lisa Miskovskys kör åkte ut, de var ju helt och hållet bäst. Den där fruktansvärt glättige mannen från Katrineholm och hans falskjungande kör kunde ha åkt ut i stället...

Stackars stackars Johan...

I morgon skulle det vara femtioårsfest var det tänkt, min gamle vän och kumpan Johan har uppnått den där högaktningsvärda åldern ni vet... Men så kom beskedet. Det blir ingen fest. Just nu i alla fall. Femtioåringen hade utmanat åtta fritidsbarn på fotboll. Han ledde med 4-2 när han föll ihop och pajade knät totalt. Tre veckors sjukskrivning, minst, inte ens ordentligt undersökt eftersom smärtan var för stor... Det är så strongt att ge sig in i den där fotbollsmatchen. Du hade förtjänat att vinna. Bli nu frisk och kry så fort som möjligt så vi får chansen att fira dig ordentligt!

Uppstigen ur badet, där jag kontemplerat över tingens tillstånd,

reflekterat över föräldraforumet i Åbytorp och den frustration så många känner nu, undrar hur den ska kunna kanaliseras till något positivt.

Jag är ju inte bara rektor och tjänsteman utan också boende och skattebetalande i Kumla, pappa till två skolbarn dessutom och till yttermera visso också något lite engagerad i den lokala politiken. Där gör det nästan mest ont, för mitt V har sålt sin själ för några ersättarplatser och går i majoritetens ledband. Gå i opposition säger jag bara, det är inte värt det!

I kväll tyckte jag synd om Skellefteå,

de spelade ju så bra, men vad hjälpte det... 1-3 i matcher nu och Färjestad tar nog SM-guld på torsdag...

Vad annat för dagen? En spännande eftermiddag om "CODA-barn" på jobbet, hörande barn till döva eller hörselskadade föräldrar, en biltvätt och så lite radio förstås...

Luften bär en föraning om vår...

Det var till och med riktigt varmt ute, så idag har jag krattat äppelrester efter jobbet. Skönt att bara få vara ute ett tag. Nu återstår bara att få ner eländet i säckar och köra det till skogs. Typ. Jag längtar till nästa vecka faktiskt, när det blir några dagars sammanhängande ledighet. Då blir det stugbesök. Har ju inte varit där i år.

Kan tänka mig ett par timmar i trädgården...

Solen skiner och det blåser inte så farligt, kanske läge att gå ut och ta rätt på lite skräp från i höstas... Kanske kan be min pappa rulla över med permobilen också. Han lär väl inte vara till mycket hjälp, men för hans egen skull om inte annat...

Nu så, bokat och klart, 28/7 far vi till Azorerna.

Jag längtar redan kan jag säga... Det ska bli både spännande och roligt att komma dit. Hoppas nu det blir bra för resten av familjen också. Och det tror jag. När jag läser vad människor skrivit på nätet så känns det helt okej.

Men Herregud! Vi ska väl inte ha några Black-Hawk-helikoptrar...

Snälla nån, i ett samhälle där vi tvingar cancersjuka människor att gå på arbetspraktik, där vi inte har arbeten till alla och inte heller försörjningsstöd som täcker det mest nödvändiga för dessa arbetslösa, vad i hela friden ska vi med attackhelikoptrar till? Det är ju så dumt så det finns inte. 4.7 miljarder kronor dumt.

"Du minns inte ett jäkla dugg va?" - sjukvård i genusperspektiv...

Sist jag var inne på "hjärt-rebooting" var både läkaren som skulle stöta och narkosläkaren kvinnor. Narkosläkaren var från ett odefinierat fd öststatsland. Hon var vänlig och korrekt och förklarade precis hur allt skulle gå till innan jag försvann in i dimman. Av henne kände jag mig omhändertagen.

I dag träffade jag på ett manligt arbetslag. Jag hade rullats ut i korridoren, låg i sängen och väntade på att det skulle bli min tur. Jag hann höra en massa obehagliga ljud från defibrillatorrummet, det var sirener som tjöt och pistolljud som skjöt och än det ena med det andra, kanske var det därför jag inte var helt bekväm med situationen när min sjuksäng rullades in till de väntande männen i grönt.

"Nämen tjenare, hur är det med dig då?" En tunnhårig kille i 30-års-åldern ler vänligt mot mig.

"Jo tack, det är väl hyfsat, fast meningen är väl att det ska bli ännu bättre om en liten stund... "

"Ja precis!" Han bläddrar i mina papper och säger "Du har visst varit med om det här förut, hur var det?"

"Jo, det var helt okej, fast det funkade ju liksom inte..."

"Säg som det är, du minns inte ett jäkla dugg va, för du somnade på en gång... Jag heter xx och är narkosdoktor här. I´m gonna take you to heaven..."

"Okej. Vad bra. Om jag bara kan få komma tillbaka sen."

"U bet! Nu kör vi!"

Masken på och tre djupa andetag ska jag ta fast jag hinner bara räkna två av dem innan världen försvinner och så - poff - är allt klart och jag ligger på salen och svävar mellan vakenhet och sömn. Härtat slår så jämt och fint och allt känns mycket behagligt. Kaffe och macka en stund senare och värre än så är det inte...

Märkligt egentligen, allt går som på löpande band, trevliga schyssta människor gör sina jobb och det känns inte alls som om det skulle handla om mitt liv, vilket det ju egentligen gör eftersom hjärtats väl och ve har en avgörande betydelse för hur det ska bli i fortsättningen...

Jag har inga synpunkter på någon av de här narkosläkarna, de var trevliga bägge två, jag kände mig trygg med bägge. Konstaterar bara att bemötandet var väldigt "olika".

Långhockey och stor dramatik...

Men Skellefteå fick in pucken i slutet av 5:e (!!!) perioden och nu är det 1-1 i matcher. Spännande var det.

Tänderna borstade och sista vattenslurken drucken...

Dags för elkonvertering nummer två i morgon och då får man lite sådana där förhållningsorder innan, antagligen för att man är sövd under själva stöten... Vi får hoppas det funkar bättre den här gången än förra. Då tickade hjärtat visserligen rätt från början, men redan vid första kontrollen så hade det hoppat tillbaka i valstakt igen. Ja ja, det där kan jag ju inte påverka så det är inget att oroa sig över. Går det så går det.

Nu tror jag att vi funnit sommarens resmål.

Vad sägs om: pa-bam-bam-bam: AZORERNA?

Inte så mycket kanske, jag vet faktiskt ingen som varit där, det ligger ju typ "mitt i Atlanten". Men nu hittade jag en "Fly & Drive-resa" som jag blev riktigt sugen på. Kolla här. Kan förlängas med en veckas sol och bad och en och annan valsafari om jag fattat det hela rätt... Jag måste säga att jag tycker det ser supermysigt ut.

Här är en annan trevlig adress.

Vi får se, men jag tror det kan bli av.

Laddar upp inför final 1.

Sympatierna ligger nog mest hos Skellefteå i alla fall, trots Kåberg i Färjestad... Färjestad har så många guld redan... Hursomhelst ska det bli riktigt skoj att följa finalserien...

KUP-dag idag - kompetensutveckling-utvärdering-planering

Först date för Kumlas alla grundskollärare på Vialundskolan och därefter fortsatta diskussioner på respektive skola. Nya läroplanen, nya kursplaner... En ganska bra dag tycker jag. Tuva var hos mina föräldrar eftersom fritids hade stängt. I morgon ska hon vara tillsammans med barnen Borg (där hon också övernattar). Vi får hoppas och tro att det förlöper friktionsfritt.

Och en nästan lika lång söndag...

Agnes och jag hade huset för oss själva när Tuva var på fotboll, vi käkade utdragen frukost och kikade lite på tv. När Tuva kom tillbaka - tre segrar i poolspelet senare - gjorde vi oss i ordning och for in till Ikea där vi köpte ett nytt soffbord och lite annat "småplock". Jag lyckades ju slå stortån i det andra i förra veckan och snubbla till och sätta mig på det och det vek sig i benen så det inte ens var mening att försöka laga det. Shit happens. In på Marieberg sedan och sen hem för diverse städning och möbelihopskruvning. Vi hann med en hel del...

Långlördag...

Agnes fick skjuts till Hult så jag behövde bara köra henne bort Ida på morgonen. Däremot ska jag snart ge mig iväg och hämta hem dem och då har de konfirmerat sig i tolv timmar eller så...

Tuva och jag hade dagen för oss själva, vi körde till Odensbacken och handlade ett par badbyxor och några tröjor till mig och sen åkte vi till Kumlahallen och badade. Mitt bad-års-kort hade precis gått ut så det blev till att betala cash. Får beställa ett nytt på måndag.

Vi fick besök av min far som tog sig en premiärtur med sin Permobil. Hoppas den ökar hans möjlighet att komma ut och se sig om lite.

Pizzarester till kvällsmat och nu bär det som sagt av till Hult snart.

Skönt att vara ledig!

Ibland behövs veckovilan lite mer än vanligt, det känns som om det här varit en sådan vecka.

Ungarna har kommit och vi har ätit pizza och tittat på "Talang" och skrattat i kör åt den supersköne jonglören/marodören mr Coco eller vad han nu hette. Dessutom har vi halvslumrat till Harry Potter och dödsrelikerna del 1. Den fångade verkligen inte mig som en del av de andra HP-filmerna har gjort. Inte Agnes heller tror jag. Och Tuva sov som en stock efter första kvarten...

I morgon ska den lilla konfirmanden till Hult så det blir till att gå upp hyfsat tidigt och köra iväg henne. Tuva har poolspel på söndag, men då skulle Lise åka med henne, så det blir en sovmorgon i helgen i alla fall...