Eurovisions-semifinal i kväll...

Jag tittade, men varför vet jag inte riktigt. Det var ju bara så erbarmligt dåligt. Det fanns inte tio låtar som var värda att gå till final. De som var värda en finalplats (som Norge och Turkiet) gick inte dit. En domarskandal!

Riktigt massiv mediakritik av Kumlas socialdemokrati i NA idag.

Tänkte länka, men nu var hela artikeln borta. Har NA fått kalla fötter månntro? Här är radio Örebros referat i alla fall. Det var en riktig salva som avlossades emellertid, med inlägg från min förre chef Leif Lindström, förre Kultur och frtidschefen Lennart Mehle och förra Socialchefen Yvonne Nilsson. Maria Haglund moderat dessutom...

74 år fyllde hon idag, min mor...

Ingen extremt hög ålder nuförtiden, men det är klart att det märks att åren går. Jag klarar någon timme eller så tillsammans med mina föräldrar utan att klättra på väggarna, men sen håller jag på att få panik. Samtalen går runt runt, den ene hör inte vad den andra säger, den andra hör men bryr sig inte om det...

Nå, det var god smörgåstårta och jag tror hon uppskattade besöket. Det var ju huvudsaken...

Offentligt bekänner jag min hopplösa opraktiskhet.

Dumt kanske, men nu är det ju som det är. Du kan lyssna här.

Queen Alice!

Riktigt bra kulturskole-show såg jag i går. Agnes var inte glad, tyckte hon fick spela för lite och för enkelt fast jag måste säga att den månghundrahövdade orkestern var hur bra som helst. Jag grät flera gånger, det betyder inget i sig, Agnes benämner mig nuförtiden som både "filmbölare" och "musikbölare". Jag kan leva med bägge epiteten. Men "Crazy little thing called love", "Show must go on" och "We are the champions" var riktigt mäktiga att höra. Det tyckte förresten inte bara jag, utan också min gamla mamma. Och Magnus Bäcklund gjorde jättebra ifrån sig som Freddie-Mercury-stand-in. 4 mikrofonstativ av 5.

Kollegor försvinner...

Tre besked på en dag fick jag, något väntat, något oväntat, något däremellan...

Det känns såklart inte alldels okej, vi är ju en liten grupp och det är klart att de kommer att saknas, alldeles oavsett vem som kommer i stället. Något står det ju också för, såklart, och det borde min arbetsgivare fundera en del över...

Jag f-f-f-f-fryser!

Vart tog sommarvärmen vägen? Just nu är det värre än iskallt. Inte alls så där skönt och cozy och behagligt som man hunnit vänja sig vid. Nu är det långkalsonger på igen.

Mardrömssnuva

Något nytt har väckts till liv i den svenska naturen, jag har nyst helt obehärskat i två dagar, vartsomhelst, hursomhelst, närsomhelst. Pollenpiller hjälper inte alls, näsan täpper i alla fall.

Jag skulle verkligen vilja ha det på ett annat sätt just nu, men det är väl bara att behärska sig och ta det som en man.

Gäspade mig igenom Sverige-Österrike...

Slapp bli upprörd i alla fall, tur det. Men särskilt imponerad blev jag dessvärre inte heller.

Nu ska jag gå och lägga mig, denna dag i Maj då Usama Bin Ladin skjutits till döds och dumpats i havet av USA. Han var nog ingen hyvens kille i och för sig, men jag vet inte om jag gillar att Amerikanarna gör precis som dom vill, vart dom vill i världen.

1/5 2011

Som sagt, någon demonstration blev det inte. Jag var säkert inte särskilt saknad, men det var ett sätt att hålla stoltheten uppe för egen del i alla fall.

Vi åkte till stugan i stället, första gången i år. Det blåste småspik och regnade lite, men var trevligt i alla fall... Agnes, den blådåren, hoppade till och med i och badade. Dumdristigt modigt.

Elisabeth Berglund (V) uttalar sig i frågan om Kumlas skolors ekonomi.

Detta sker på Kumlanytts hemsida och jag är bedrövad över hur mitt eget parti så fullständigt sålt ut sig till majoriteten för några ynka ersättarplatser i nämnder. Gå i opposition säger jag bara. Som det är idag finns det ingen anledning att rösta på Vänstern i Kumla, det är ju bara en stödröst på Socialdemokratin.

Jag är ingen Sossehatare alls - ser hellre Socialdemokrater i ledning än en borgerlighet som tenderar att glömma bort den lilla människan - men det behövs ett tydligt alternativ till vänster om mittfåran, ett alternativ som vågar vara obekväma när det behövs.

Jag tänker inte gå fram till torget på första maj i år. Det känns inte rätt, helt enkelt.

Jag är bara en vanlig skattebetalare i Kumla kommun,

begriper säkert inte mycket... Men som sådan kan man i alla fall få vara dum nog att få ställa alla frågor...

Jag läser i NA att bostadsbolaget byter VD för att Leif Hallbergson ska gå i pension om två år. En man vid namn "Thomas H" kommer att inträda i tjänst för "lite drygt 60.000 i månaden" två år innan Hallbergson lämnar. Hallbergson ska i sin tur ha "andra arbetsuppgifter" - bland annat hjälpa Thage Arvidsson i kommunens fastighetsbolag...

Men hallå... Har inte Thage Arvidsson avgått som kommunchef för ett antal år sedan, men suttit kvar som "Näringslivsansvarig" och dessutom "stöttat" Annika Hallberg. (Med samma höga lön som förut.)

Ska back-upen ha en back-up nu? 60.000 x 24 + 35% i PO-kostnader är drygt 3 miljoner. Har vi råd med det i vår så ekonomiskt belastade kommun? Vi som måste spara och gneta? Räknar vi till den redan avgångne Thage så blir det etter värre. Men det törs man nog inte.

För mig låter det här som rent vansinne. Anställ karln den dag hans företrädare går i pension. Vill han inte ha jobbet då finns det säkert någon annan.

För mig blir det bara ännu ett bevis för oligarkin i den här kommunen. Ska prominensen få välja sina efterföjare så gör det inget om det kostar 3 miljoner. Vi kan ju alltid spara på något annat.

Jag räknar i och för sig inte med att få ett svar, men om jag nu skulle få ett så tror jag att det skulle urkundera att den nye mannens kompetens är så unik att man måste fånga "tillfället i flykten" och att alla höga strategiska ledningsfunktioner behövs när Kumla expanderar som kommun, på väg mot 25.000 2025. Det gäller att ha visioner.

Det är bara en gissning såklart. Jag har säkert fel, dum och skattebetalare som jag är.

Nerikes Allehanda tipsar om vilka "fordon" som kan framföras med alkohol i kroppen.

Stor artikel på hemsidan. Inte vet jag om det var så smart med rubriken "Drink and drive - men inte på dessa fordon". Tycker nog inte man ska framföra häst om man är packad, även om det är tillåtet enligt lag. Verkar livsfarligt. (Egentligen även utan alkohol, men det kan knappast bli bättre med...)

Tisdagkväll i pörtet...

Hamnade framför "Inför Eurovision song contest" och förvånades över hur mycket hemsk musik det görs i olika länder i Europa. Det borde inte vara något nytt, men det var änså slående. Jag menar PORTUGAL??? Kanske ska avbeställa den där resan till Azorerna... Elller, nej förresten.

Annat då? Lite radio i morse. Ditt & datt, chitt & tjatt...

Jaha, så gick en måndag i april....

Jag fick lite besök under dagen, min pappa kom rullande med permobilen och ville sitta på verandan en stund. Så småningom kom även Agnes över en stund, gott att se henne fast hon bara varit borta tre-fyra dagar.

Kvällen spenderade jag sedan i sällskap av Ridley Scott, Kate Blanchette och Russel Crowe. Robin Hood - den var väl sådär får jag säga... Gladiator 2 på nåt sätt, den kändes rentav lite onödig? Kan man säga så? Jomen det kan man nog. 2,5 eldpilar av 5.

Bredbandet har packat ihop.

Modemet lyser inte ens. Får försöka få tag på bredbandsbolaget snarast. Tur att telefonen funkar som modem.

Långfredagsmorgon...

Jag skriver inte så mycket, av respekt för den kristna världen. I kväll ser jag "Passion of the Christ" och försöker begripa, sannolikt går det väl inte bättre än förut, men vi får se...

Nah, det gick inte så bra...

Var på check-up idag, efter hjärtkonverteringen för ett par veckor sedan. Dessvärre ingen jämn sinusrytm idag, det hade redan slagit tillbaka till 5/4-dels-takt eller vad det nu är för något. Jag hade det nästan på känn, för jag har inte varit fysiskt på topp på senaste tiden, haft lite läskig hosta och en del ansatser till yrsel, inte alls som innan jag blev sjuk, men nu vet jag ju vilka symtom jag ska leta efter och gör det självklart också...

Blodtrycket var bra emellertid och kondisen är ju hundra gånger bättre än i höstas, så det kanske bara är att gilla läget.

Hem till ungarna sen, lite spagge med körre och kerre och så tog vi det bara lugnt tillsammans. Veckan har varit full av aktiviteter och umgänge och i morgon ska de ner till intensiva Skåne så det var nog ganska skönt att få en dag hemma... Agnes blev emellertid inkallad till obligatorisk gudstjänst och var nog inte allt för ledsen för det. Hon kanske fick både gudsmöte och kompisträff samtidigt.

Vad vi såg vid Öby Kulle...

Jag gillar Öby Kulle i April. Tänk att kunna få sådana naturupplevelser alldeles "nästgårds".

Vad vi såg på teven...

"Fyra år till", en utmärkt film om den folkpartistiske partiledaren och baptistsonen David Holst (Björn Kjellman) som en dag inser att han blivit förälskad i den blivande socialdemokratiske partisekreteraren Martin Kovacs (Eric Ericson).

En bra film, helt enkelt. Jag tyckte mycket om den. 4 Homofobkråkskrämmor av 5.

Liten fotoexposé över skolmanifestation i Kumla...

700 människor deltog stod det på NA:s hemsida. Jag tror det var fler. Struntsamma. Det var en värdig och faktiskt lite "häftig" manifestation som genomfördes. Det är härligt när människor visar att de bryr sig.

Nattgäster...

Snacka om att man blivit med tonåring... Agnes var inte alls intresserad av att bli upplockad av mig igår, hon skulle hänga på gården, dessutom ha Julia med sig hem efteråt. Så kom det sms. "Kan N också sova?" "Vem är N?" "En kompis bara." "Men räcker det inte med Julia?" "Nä." "Vet hans föräldrar om det då" "Ja då, han har redan frågat." "Okej då."

Halvelva kom de hem, Agnes Julia och N, redan lite trötta och fnitriga men på gott humör. Vi såg en film tillsammans och när jag gick och lade mig vid ett eller så hördes det fortfarande röster från Agnes rum.

De pratade nog halva natten för det var halvt omöjligt att få upp dem på förmiddagen sen...

Vi åt en riktig brakfrukost och när Julia och N försvunnit gjorde vi oss i ordning för att åka åt Marieberg till, vi skulle ha lite blommor till altanen. Mariebergs handelsträdgård hade emellertid stängt när vi kom dit, så det får vi fixa i morgon.

Vi har i alla fall städat altanen och rensat upp i trädgården och det kommer att bli riktigt fint.

Körslaget ikväll, jag är fruktansvärt besviken över att Lisa Miskovskys kör åkte ut, de var ju helt och hållet bäst. Den där fruktansvärt glättige mannen från Katrineholm och hans falskjungande kör kunde ha åkt ut i stället...

Stackars stackars Johan...

I morgon skulle det vara femtioårsfest var det tänkt, min gamle vän och kumpan Johan har uppnått den där högaktningsvärda åldern ni vet... Men så kom beskedet. Det blir ingen fest. Just nu i alla fall. Femtioåringen hade utmanat åtta fritidsbarn på fotboll. Han ledde med 4-2 när han föll ihop och pajade knät totalt. Tre veckors sjukskrivning, minst, inte ens ordentligt undersökt eftersom smärtan var för stor... Det är så strongt att ge sig in i den där fotbollsmatchen. Du hade förtjänat att vinna. Bli nu frisk och kry så fort som möjligt så vi får chansen att fira dig ordentligt!

Uppstigen ur badet, där jag kontemplerat över tingens tillstånd,

reflekterat över föräldraforumet i Åbytorp och den frustration så många känner nu, undrar hur den ska kunna kanaliseras till något positivt.

Jag är ju inte bara rektor och tjänsteman utan också boende och skattebetalande i Kumla, pappa till två skolbarn dessutom och till yttermera visso också något lite engagerad i den lokala politiken. Där gör det nästan mest ont, för mitt V har sålt sin själ för några ersättarplatser och går i majoritetens ledband. Gå i opposition säger jag bara, det är inte värt det!

I kväll tyckte jag synd om Skellefteå,

de spelade ju så bra, men vad hjälpte det... 1-3 i matcher nu och Färjestad tar nog SM-guld på torsdag...

Vad annat för dagen? En spännande eftermiddag om "CODA-barn" på jobbet, hörande barn till döva eller hörselskadade föräldrar, en biltvätt och så lite radio förstås...

Luften bär en föraning om vår...

Det var till och med riktigt varmt ute, så idag har jag krattat äppelrester efter jobbet. Skönt att bara få vara ute ett tag. Nu återstår bara att få ner eländet i säckar och köra det till skogs. Typ. Jag längtar till nästa vecka faktiskt, när det blir några dagars sammanhängande ledighet. Då blir det stugbesök. Har ju inte varit där i år.

Kan tänka mig ett par timmar i trädgården...

Solen skiner och det blåser inte så farligt, kanske läge att gå ut och ta rätt på lite skräp från i höstas... Kanske kan be min pappa rulla över med permobilen också. Han lär väl inte vara till mycket hjälp, men för hans egen skull om inte annat...

Nu så, bokat och klart, 28/7 far vi till Azorerna.

Jag längtar redan kan jag säga... Det ska bli både spännande och roligt att komma dit. Hoppas nu det blir bra för resten av familjen också. Och det tror jag. När jag läser vad människor skrivit på nätet så känns det helt okej.

Men Herregud! Vi ska väl inte ha några Black-Hawk-helikoptrar...

Snälla nån, i ett samhälle där vi tvingar cancersjuka människor att gå på arbetspraktik, där vi inte har arbeten till alla och inte heller försörjningsstöd som täcker det mest nödvändiga för dessa arbetslösa, vad i hela friden ska vi med attackhelikoptrar till? Det är ju så dumt så det finns inte. 4.7 miljarder kronor dumt.

"Du minns inte ett jäkla dugg va?" - sjukvård i genusperspektiv...

Sist jag var inne på "hjärt-rebooting" var både läkaren som skulle stöta och narkosläkaren kvinnor. Narkosläkaren var från ett odefinierat fd öststatsland. Hon var vänlig och korrekt och förklarade precis hur allt skulle gå till innan jag försvann in i dimman. Av henne kände jag mig omhändertagen.

I dag träffade jag på ett manligt arbetslag. Jag hade rullats ut i korridoren, låg i sängen och väntade på att det skulle bli min tur. Jag hann höra en massa obehagliga ljud från defibrillatorrummet, det var sirener som tjöt och pistolljud som skjöt och än det ena med det andra, kanske var det därför jag inte var helt bekväm med situationen när min sjuksäng rullades in till de väntande männen i grönt.

"Nämen tjenare, hur är det med dig då?" En tunnhårig kille i 30-års-åldern ler vänligt mot mig.

"Jo tack, det är väl hyfsat, fast meningen är väl att det ska bli ännu bättre om en liten stund... "

"Ja precis!" Han bläddrar i mina papper och säger "Du har visst varit med om det här förut, hur var det?"

"Jo, det var helt okej, fast det funkade ju liksom inte..."

"Säg som det är, du minns inte ett jäkla dugg va, för du somnade på en gång... Jag heter xx och är narkosdoktor här. I´m gonna take you to heaven..."

"Okej. Vad bra. Om jag bara kan få komma tillbaka sen."

"U bet! Nu kör vi!"

Masken på och tre djupa andetag ska jag ta fast jag hinner bara räkna två av dem innan världen försvinner och så - poff - är allt klart och jag ligger på salen och svävar mellan vakenhet och sömn. Härtat slår så jämt och fint och allt känns mycket behagligt. Kaffe och macka en stund senare och värre än så är det inte...

Märkligt egentligen, allt går som på löpande band, trevliga schyssta människor gör sina jobb och det känns inte alls som om det skulle handla om mitt liv, vilket det ju egentligen gör eftersom hjärtats väl och ve har en avgörande betydelse för hur det ska bli i fortsättningen...

Jag har inga synpunkter på någon av de här narkosläkarna, de var trevliga bägge två, jag kände mig trygg med bägge. Konstaterar bara att bemötandet var väldigt "olika".

Långhockey och stor dramatik...

Men Skellefteå fick in pucken i slutet av 5:e (!!!) perioden och nu är det 1-1 i matcher. Spännande var det.

Tänderna borstade och sista vattenslurken drucken...

Dags för elkonvertering nummer två i morgon och då får man lite sådana där förhållningsorder innan, antagligen för att man är sövd under själva stöten... Vi får hoppas det funkar bättre den här gången än förra. Då tickade hjärtat visserligen rätt från början, men redan vid första kontrollen så hade det hoppat tillbaka i valstakt igen. Ja ja, det där kan jag ju inte påverka så det är inget att oroa sig över. Går det så går det.

Nu tror jag att vi funnit sommarens resmål.

Vad sägs om: pa-bam-bam-bam: AZORERNA?

Inte så mycket kanske, jag vet faktiskt ingen som varit där, det ligger ju typ "mitt i Atlanten". Men nu hittade jag en "Fly & Drive-resa" som jag blev riktigt sugen på. Kolla här. Kan förlängas med en veckas sol och bad och en och annan valsafari om jag fattat det hela rätt... Jag måste säga att jag tycker det ser supermysigt ut.

Här är en annan trevlig adress.

Vi får se, men jag tror det kan bli av.

Laddar upp inför final 1.

Sympatierna ligger nog mest hos Skellefteå i alla fall, trots Kåberg i Färjestad... Färjestad har så många guld redan... Hursomhelst ska det bli riktigt skoj att följa finalserien...

KUP-dag idag - kompetensutveckling-utvärdering-planering

Först date för Kumlas alla grundskollärare på Vialundskolan och därefter fortsatta diskussioner på respektive skola. Nya läroplanen, nya kursplaner... En ganska bra dag tycker jag. Tuva var hos mina föräldrar eftersom fritids hade stängt. I morgon ska hon vara tillsammans med barnen Borg (där hon också övernattar). Vi får hoppas och tro att det förlöper friktionsfritt.

Och en nästan lika lång söndag...

Agnes och jag hade huset för oss själva när Tuva var på fotboll, vi käkade utdragen frukost och kikade lite på tv. När Tuva kom tillbaka - tre segrar i poolspelet senare - gjorde vi oss i ordning och for in till Ikea där vi köpte ett nytt soffbord och lite annat "småplock". Jag lyckades ju slå stortån i det andra i förra veckan och snubbla till och sätta mig på det och det vek sig i benen så det inte ens var mening att försöka laga det. Shit happens. In på Marieberg sedan och sen hem för diverse städning och möbelihopskruvning. Vi hann med en hel del...

Långlördag...

Agnes fick skjuts till Hult så jag behövde bara köra henne bort Ida på morgonen. Däremot ska jag snart ge mig iväg och hämta hem dem och då har de konfirmerat sig i tolv timmar eller så...

Tuva och jag hade dagen för oss själva, vi körde till Odensbacken och handlade ett par badbyxor och några tröjor till mig och sen åkte vi till Kumlahallen och badade. Mitt bad-års-kort hade precis gått ut så det blev till att betala cash. Får beställa ett nytt på måndag.

Vi fick besök av min far som tog sig en premiärtur med sin Permobil. Hoppas den ökar hans möjlighet att komma ut och se sig om lite.

Pizzarester till kvällsmat och nu bär det som sagt av till Hult snart.

Skönt att vara ledig!

Ibland behövs veckovilan lite mer än vanligt, det känns som om det här varit en sådan vecka.

Ungarna har kommit och vi har ätit pizza och tittat på "Talang" och skrattat i kör åt den supersköne jonglören/marodören mr Coco eller vad han nu hette. Dessutom har vi halvslumrat till Harry Potter och dödsrelikerna del 1. Den fångade verkligen inte mig som en del av de andra HP-filmerna har gjort. Inte Agnes heller tror jag. Och Tuva sov som en stock efter första kvarten...

I morgon ska den lilla konfirmanden till Hult så det blir till att gå upp hyfsat tidigt och köra iväg henne. Tuva har poolspel på söndag, men då skulle Lise åka med henne, så det blir en sovmorgon i helgen i alla fall...

I-pod-slump-lycka...

Man stoppar sin I-pod full och så blir det mest de senaste plattorna som blir spelade... Ofta på slump. Men i går när jag åkte mot Askersund till, då kom det en Dylan-låt från "Live at Budokan" som fick mig att lyssna om hela plattan. Sicket ett mästerverk!

Solidaritet! Absolut. Men med vem?

Över vad begreppet solidaritet egentligen betyder funderar jag mycket just nu. Jag arbetar som rektor i offentlig sektor och i en politiskt styrd organisation. Som jag ser det betyder det anställningsförhållandet att jag har att rätta mig efter demokratiskt fattade beslut och försöka göra det för kommunens invånare allra bästa.

Men "ämbetet" rektor är lite större än så. Det innebär också att förhålla sig till skollagens tvingande skrivningar om alla barns rätt till undervisning på sina egna villkor och om att ge stöd när det faktiskt behövs. I vår kommun pågår just nu en intensiv debatt om hur mycket pengar skolan och förskolan ska ha, om vad som är rätt och rimligt och om hur en budget egentligen ska uttolkas. Vi pratar inte om småsummor för en medelstor svensk kommun. Det handlar om skillnader på upp mot nio miljoner i hur man uppfattar budgeten.

Vår kommunstyrelseordförande och vår chefsekonom har haft en presskonferens som ni kan se på kumlanytt.se Där hävdar de att vi fått felaktiga direktiv före beslut och att "tjänstemännen ska göra som politiken bestämmer". Vår förvaltningschef hävdar däremot att hon har ett stenhårt krav på sig att hämta hem en betydligt större summa pengar än vad politiken säger och att det är hennes tolkning som gäller... Det är en stor skillnad mellan 3 miljoner och 11 miljoner. Vi är alla undrande inför vad som ska bli av detta. Själv fick jag uttala mig om läget i NA och fann ingen anledning att mörka de direktiv jag fått.

Vi ska självklart inte använda mer pengar än de vi får oss tilldelade. Men när det inte finns en enda krona till barn i behov av särskilt stöd (som inte redan är intecknade) i budgeten, när hela "sparet" eller "ramminskningen" eller vad det nu kallas, fördelas ut på kärnverksamheten, ja då får vi problem.

Jag ska såklart förhålla mig solidarisk med mitt dubbla uppdrag så långt det är möjligt, men när jag tvingas välja så måste jag ändå hålla mig till gällande lagstiftning. Det gör mig möjligtvis till en "ekonomiskt dålig rektor" i vår kommun, men för det enskilda barnet kanske jag ändå kan innebära någon skillnad... Jag hoppas att tolkningarna ska redas ut så vi inte behöver hamna i det läget.

Lite väder-chit-chat...

från dagens radio... Jag fick ingen recension av mina föräldrar idag. De försov sig. Det gjorde nästan jag också.

Terrible headache

Superobehagligt jobbigt. Får nog lägga mig ner ett par timmar innan vm-kvalet. Har haft ett "ont-band" över pannan hela eftermiddagen.

Alice och Kristina kom och hälsade på idag.

Det var såklart trevligt att se dem, kändes som om det var längesen... Vi hann med lite lunch och en fika innan jag fick köra dem till tåget. Alice har verkligen blivit stora damen. Fort det går...

Tack Mona!

Måste säga det, partitillhörighet till trots... Du är en stark kvinna och jag önskar dig allt gott. Det finns ett liv utanför politiken.

Så tokigt det kan bli...

NA rapporterar om besparingarna inom Barn- och utbildningsförvaltningen på sin hemsida idag. Det är såklart bra att ämnet kommer upp men när fakta blir alldeles fel blir det bara förvirrande.

Stene skola ska inte halvera sin lärarkår. 0,5 tjänst av 6,5 har jag räknat med, vare sig mer eller mindre. Skolområdet behöver däremot reduceras med 4 tjänster om vi ska komma i ram, men då handlar det om all verksamhet. (Nog så bekymmersamt.)

The King´s speech

Kritiken till trots trodde jag nog inte att den här filmen skulle vara märkvärdig på något sätt, men min kollega Jörgen pratade så varmt om den och efter att ha gett den chansen sitter jag nu här och är alldeles betagen.

Fe-fe-fe-fe-fem stamningar av fe-fe-fe-fem....

Arbetsmiljöutbildning, dag 2...

Oj oj oj vad mycket regler och förordningar man ska hålla ordning på som chef, det blir man varse när man går på arbetsmiljöutbildning... Och det är säkert bra att det är så. Men vem tar hand om rektors arbetsmiljö? Den frågan ställde jag mig när jag gick hem idag.

Bergh till Bofors...

Är det början på en spelarflykt att vår lagkapten flyttar på sig? Klart grabben ska ta chansen att spela allsvenskt när han får den, men lite synd är det ju ändå...

Slakmåndag

Jag kände mig så rysligt trött igår, tyckte jag gick som i dimma ungefär. Kanske hade det något att göra med att blodvärdena var lite "förtunnade" som det visade sig när jag fick svar på pk-provet på eftermiddagen. Får låta bli att äta Varan ett par dagar så får vi se om det blir bättre...

Nå, det gick ju att jobba i alla fall, nätverksträff förskola på förmiddagen och konferens och lite annat smått och gott på eftermiddagen.

Det blev en söndag på Gustavsvik,

vi sprang på Hillevi och Hedvig på Innebandymatchen igår och fick en inbjudan attt följa med dem och Tomas till Gustavsvik. Vi hade inget inplanerat och inget bättre för oss, så idag åkte vi dit, vi stannade fem timmar ungefär och efter det var vi alldeles slut alla tre. Det blev till att åka hem och ta ryggläge i soffan.

Gustavsvik var lite mer "äventyr" förr i tiden, men barnen har fortfarande riktigt roligt där och jag har inget emot att blöta och glöta i lite vatten så det var en helt okej söndag.

I kväll var fadershjärtat stolt,

det var en upplevelse att få se "Bredbandet" i Lindesberg och jag får tillstå att jag hade tårar i ögonen flera gånger. Det var så bra, så coolt med så många musiker och så mycket god musik, och jag hörde ju inte Agnes "för sig" en enda gång men jag var ändå jättestolt över att hon satt med i den där häftiga orkestern, över att hon och hennes kompisar lirade Bach och Magnus Uggla med samma bravur, jag var liksom lika stolt över allihop. Det kändes riktigt bra. Lina Hedlund och Nassim Al Fakir skötte sig också med den äran.

Fick inte tag i Agnes förrän efter tio,

genrep på "bredbandskonserten" i Lindesberg i morgon var det och de hade nyss kommit till rummet som jag förstod det. Problemet de hade var hur tidigt de skulle behöva gå upp för att hinna städa innan frukost. Jag tror inte de kan ställa till så mycket, så det har nog mer med antalet lager foundation att göra. Nå. Det blir nog en höjdare i morgon, med 250-ungdomsorkester och Lina Hedlund och Nassim Al-Fakir. Ska bli riktigt kul att se.

Skulle vara roligt att vara hockeyintresserad Örebroare idag,

när Örebro HK möter MODO i kvalserien till Elitserien. Det är ju riktigt häftigt och så Kumling jag är, får jag väl ändå ta av mig kepsen och buga och gratulera. Något elitseriespel blir det väl knappast, men det här är ändå en stor framgång. 1-0 till MODO just nu, fem minuter in i första.

Olssons pastejer...

Jag har spenderat hela dagen tillsammans med trevliga människor från vår styrelse. (Barn- och utbildningsnämnden.) Det har varit bra diskussioner och jag tror inte att någon enda människa i sällskapet vill Kumlas barn något annat än gott. Men ändå kör vi fast. Det är svårt att prata samma språk ibland.

Gammal förskollärare som jag är vill jag komma med ett boktips. Jag ska be om att få påminna om den klassiska barnboken "Olssons pastejer" av Peter Cohen där det framgångsrika pastejföretagets bokhållare plötsligt sticker med hela kassan i väskan.

Pastejfabrikör Olsson får sedan mala ner både det ena och det andra i sina pastejer för att hålla produktionen uppe, men till slut går det inte. Människor upptäcker att det luktar unket och smakar surt om pastejerna. De fåtaliga "högstavinster" som finns i form av i pastejerna inblandade guldsmycken från fru Olssons egen kollektion räcker inte för att hålla alla nöjda.

Som tur är får bokhållaren dåligt samvete och återvänder med hela kassan intakt, minus 50 kronor som han förslösat på drinkar och dåliga flickor. Men därefter är "Olssons pastejer" återigen ett solvent företag som går att lita på och kunderna återvänder igen, pastejsugna som vanligt...

Vad ville jag nu ha sagt med det här? Att Olssons pastejer är en jättebra bok. Och att jag inte tänker gå på samma mina.

Det måste vara något allvarligt,

sade man på Stene skola, om Håkans bil står där kvart i åtta på morgonen och det dessutom finns en "Sveriges-radio-bil" där.

Nu var det ju inget allvarligt alls, utan bara ett arbetsplatsbesök av Filip Nyängen, men kanske värt att lyssna på ändå. Jag har inte sjungit offentligt sen jag blev dålig och var orolig för att ha tappat rösten, men den bar ju nästan hela vägen i alla fall.

Ny arbetsvecka,

den lär väl gå lika fort som den förra antar jag, dagarna bara rusar iväg när man är mitt uppe i dem, ibland undrar jag till vilken nytta... Idag har jag lämnat in sparförslag på ungefär 600 tusen kronor - det blir 1,2 miljoner med halvårseffekt... Jag fick spara bort en bit av mig själv för att få ihop det, det har jag nog inte råd med egentligen, men jag kanske kan extraknäcka om jag får en ledig dag emellanåt...

I morgon bitti kommer Filip Nyängen från radion till Stene ganska tidigt. Jag får stämma gitarren ikväll redan, för han ville visst ha en lektion...

Tröttsöndag

En del dagar försvinner liksom bara ut i ett stort intet... Söndagar utan barn exempelvis, det är lätt att sova länge och svårt att hitta något att ta sig för. Jag längtar riktigt mycket till våren nu.

06:39

Finns det någon som helst anledning att vakna då? Mer än att behöva gå på toaletten förstås... Nu går jag och sover igen och reser mig inte upp förrän tidigast 10.00.

Oh, nej!, inte Saaade...

Jag lade ju min röst på Swingfly och hoppades att han skulle komma till (finalen). Erik Saaade är en katastrof för melodifestivalen. Oj ojoj oj. Men han kanske älskas av Bucarestianerna.

Komparativa studier...

Jag såg en film som berörde mig mycket i veckan som gick, den hette "Brothers" och innehöll skådespelarnamn som Jake Gyllenhaal, Natalie Portman och Tobey Maguire. En riktigt stark berättelse om två bröder som gjort helt olika livsval och om konsekvenserna av dessa val. Portman var helt suverän och som vanligt fick jag tårar i ögonen vid flera tillfällen under filmen. Jag kan inte se film utan att gråta längre, inte ens barnfilmer som "Dumma mig".

Emellertid läste jag sedan i eftertexterna att "Brothers" var baserad på en dansk förlaga, skriven och regisserad av Susanne Bier (Hon som just fått en Oscar för "Hämnden" ni vet, "Efter bröllopet" har hon också gjort, och "Livet är en schlager".) Blev genast nyfiken och beställde "Brödre" på cdon.com. Såg den i går kväll och blev nästan lika rörd en andra gång.

Gjorde diverse komparativa studier och förstod bara av en enda anledning varför Hollywood valt att göra en remake. Bortsett från detta enda var filmerna nämligen i stort sett identiska, men i den Amerikanska varianten var Tobey Maguire aningen mer "hjältemodig" i sin roll som tillfångatagen soldat i Afghanistan. Han stod upp lite mer för land och fana. (Innan han tvingades till det otänkbara.)

Att (tvingas) mörda är okej i USA, men försvarshemligheter röjer man inte ostraffat...

Struntsamma, två riktigt bra filmer i alla fall och Susanne Bier är just nu min regissörshjältinna. Hon får 5 Tuborg och ett smörrebröd av mig.

Jag hejade ju på paret Haag,

damn it anamma. Varför kunde de inte ha fått vinna... Nej livet är förskräckligt orätttvist ibland. Dessutom läste jag någon slags "före-intervju" i DN i morse och den var hemskt partisk när den fokuserade på Benno/Apelgren. Nej usch och fy.

Unmentionable förstås, men i år har jag svarat mer rätt än alla finalister tillsammans, Så det så.

Fredrik Lindström var obetalbar i år i semifinalen mellan paret Haag och Bollibompa-Ylva och hennes kompis. En aning mer sånt så behöver vi inte ens svara på frågor. Suverän tv-underhållning. Södertäljevisan!

I år är det trettio år sedan jag slutade gymnasiet...

Holy Moses! Am I old or what am I?

Frågan ställd efter att ha spenderat dagen på Alléskolan i Hallsberg, Sydnärkesdag för skolledare och annat löst folk, en kvinna från SKL och en man från en stiftelse som hette sätesmuskelns fäste eller något annat, jag fattade inte riktigt... Men de ägnade sig åt världsförbättring genom positivt utvecklande av unga. Tror jag. Äh, han hade varit och hälsat på i Harlem i alla fall. Flera gånger. Och det var någon från Göteborgs energi som hade bjudit på resan så det var nog ett fall för Janne Josefsson.

Seriöst... Ett förskräckligt waste of time. Jag hade kunnat göra mycket mer nytta på hemmaplan. Det är inte roligt när det känns så, någon har naturligtvis tänkt något bra från början, men det här var inte ett dugg utvecklande.

Håkan Juholt...

Jag hade hört namnet men mycket mer var det inte. Kan inte bedöma honom utifrån några objektiva kriterier, men när han öppnade munnen tänkte jag, "wow, nu väljer sossarna en Carl-Bildt-imitatör till partiordförande, det här kan bli spännande i riksdagsdebatterna. R:en skorrade precis som Carls.

Jag gick på årsmöte med Lärarförbundet.

Det brukar vara en ganska välbesökt tillställning, i år var sannerligen inget undantag, folkets hus var knökfullt. Kanske berodde det till viss del på att det är bistra tider i kommunen, sånt tenderar att hänga ihop, men som sagt, det brukar komma mycket folk alldeles oavsett.

Per H berättade om den nya lärarlegitimationen (hello Janne B, går det ens att stava rätt till) och om hur det ser ut i de lokala löneförhandlingarna. Det kändes underligt att sitta där som skolledare och få informationen av honom, det hade varit trevligare att i alla fall ha ett hum om vad han pratade om innan, men vår sida av förhandlingsbordet har inte sagt ett knyst till oss, och då är det i alla fall vi som ska sätta dessa löner. Inte bra.

Annars blev det rena kramkalaset. Många tidigare arbetskamrater och medarbetare passade på att förhöra sig om läget på sjukdoms/friskhetsfronten och det värmde att inse att det faktiskt finns rätt många som bryr sig om hur man mår och hur det är. Sånt kanske man inte tänker på varje dag annars...

Var på ett överlämnande på barnneuropsykiatrin på eftermiddagen.

Det drog ut lite på tiden så jag fick bråttom att hämta Tuva till Cellon, hon är ju så obekväm med att komma försent kraken. Men vi hann, med flera minuters marginal.

Agnes hade ont i huvudet och hoppade innebandyträningen och jag tror att vi var ungefär lika trötta alla tre sen på kvällen. Inte mycket att bråka om, det är väl så det är när världen går för runt...

Fort går de förbi, dagarna...

Det är litet märkligt, dubbellivet, det kan jag tycka fast det snart gått tre år... Ena veckan är så lugn och stillsam så man riktigt går och längtar efter något som stör ordningen lite grann, andra veckan bara rinner dagarna iväg, då är det så mycket som ska hinnas, fixas, skjutsas, ordnas. (Och för all del också "varas tillsammans" - det är den bästa biten såklart.)

I går kväll var jag så trött att jag somnade vid nio. i kväll höll jag ut längre, men jag är inte riktigt säker på vad jag sett på tv sista timmen. Johan ringde och bjöd in till 50-årsfest, det minns jag. Trevligt! Men det blir inte förräns i april.

I dag var jag som en levande cover på gamla Dag Vag-hiten "Snorbloos"...

(Som i och för sig också var en cover på en gammal Dylan-låt, fast det kunde man inte ana när det begav sig....)

Jag fattar inte hur mycket "sånt där" det kan komma ur en näsa, det är inte så äckligt om vi nu ska prata konsistenser. utan nästan som vatten, alldeles genomskinligt och rinnande. Ett par deciliter har jag nog snutit ur mig under dagen, känns det som i alla fall. Nysningar till detta, ofta i serier om 3 x 3. Bortsett från detta är jag inte särskilt sjuk, men märkligt är det. Hoppas det ger sig till i morgon.

Annars har också söndagen förflutit lugnt. Vaknade vid halvnio, vi hann lagom med frukost innan den unga konfirmanden skulle till kyrkan och Kosovare Aslani-junior till sin träning. Hemlagad pytt till lunch och sedan hann vi se lite av femmilen från skid-vm innan vi åkte till Askersund där Agnes hade innebandymatch. Stryk med 2-1 men det gjorde inte så mycket.

Skönlördag med barnen...

Vaknade "lagom" sent, käkade frukost och såg lite skidskytte på tv. Så tog vi en promenad i det vackra vädret innan vi åkte in till Ikea och skaffade läslampor till barnen. Tog lunch där också.

Hillevi och Hedvig ringde och ville att Tuva och Agnes skulle komma en stund och jag körde dit dem och tog mig sedan ett skönt varmt bad.

De kom hem lagom till andra chansen som vi såg, samtidigt som vi åt lite plockmat. Cesarsallad, manchego, lite tunnskurna iberiska rökta fläskkotletter, korvslantar, kex, färskost.

Sen somnade vi allihop i diverse soffor och divaner.

"My name is Khan"

En bollywoodversion av "Forest Gump"? Eller "I am Sam" med Sean Penn? Eller "Pay it forward" kanske? Nej något alldeles eget, hjärtknipande och lite småmagiskt faktiskt. Se "My name is Khan" och ni får skratta och gråta. Eller, jag gjorde det i alla fall, flera gånger av varje.

Sagolik film, 5 aspergers av 5.

Radiodag igår,

länkade inte då så jag gör det nu i stället. Några minuter om de beryktade trädbeskärarhuliganerna. Börjar vid 11.30.

Annars var det lugnt. Åkte och simmade på kvällen. Skönt. Såg efter det oscarsvinnaren "Hämnden" - den danska. Mycket bra. 5 smörrebröd av 5.

Vad gjorde du för 25 år sedan?

Jag låg hemma i sängen på Solhemsgatan när telefonen ringde. "Palme är skjuten", grät min mor. "Du skojar", sade jag. Det var nog bland de underligaste dagarna i mitt liv. Så många människor var rädda, ingen visste riktigt vad som hände, skulle ryssarna invadera eller vad handlade det om...

Bra dokumentär på tv om ungdomars arbetsmiljö.

Jag ska nog inte gå på Jensen Böfhus någon mer gång. Knappt inte McDonalds heller...

Söndag, latdag, bad och rakdag...

Men mitt i skäggansningen så tog batteriet slut. Nu ligger trimmern på laddning och jag kan inte gå ut för jag ser inte klok ut. Nå, framåt kvällen så...

Trött, mätt och belåten.

Hemkommen från en väldigt trevlig kväll som först tillbringats hos Agneta & Per B och därefter (en stund) på Bishop Arms.

Allt var så bra. En brasa i kaminen. Lite ost och knäckebröd, en sån där randig blandgorgonzola/mascarpone, en supergod mezekorv och lite oliver, en Maredsous till detta. Så pepparstekt oxfile med sötpotatis och en smaskig sallad, en god Valpolicella. Därefter créme caramel och ett glas sydafrikanskt dessertvin - Nederburg Late Harvest. Så lite espresso. Trevligt sällskap och en cellofuga av Bach. Läs och njut.

Så småningom tog vi bussen till Örebro och tittade in på Bishop Arms. Nu ska här sovas gott.

Kumla Kommun syns i riks-medierna. Lasse L och Kumlanytt har gjort ett scoop.

Man kan läsa om "trädmarodören" Torgny Buske på både Aftonbladets och Expressens webbsidor - liksom på svt.se. 5 pensionärshuliganer gav sig på förskolan Hästens päronträd och jämnade det med marken, trots att de bara skulle ta bort lite toppskott med sekatör. Hoppsan...

Tur man inte är chef där längre...

Vaknar "miss i nassen", halvsju i alla fall,

för en ledig Håkan är det alldeles för tidigt. Jag lär gå och lägga mig igen, men inte utan att ha kollat nyheter och post. Ser att Agnes motvilligt bloggat. Det var nog under hot...

Kumlanytt toppar fortfarande med Göran Greider, NA serverar lite "privatskolenyheter" för andra dagen i rad. En och annan mening att suga på...

Sportlovsonsdag, vad gör man då?

Går till Kumlahallen såklart, såsom gjorts i urminnes tider.

Förr fanns det något som hette "lögaredagen" på sportlovet. Då var det gratis bad & bastu för alla och sen kunde man få (lika) gratis pisk med björkris om man ville. Det satt väl någon socialdemokratisk sadist som ordförande i den dåvarande fritidsnämnden kan jag tänka...

Idag fanns inte tillstymmelse till villig smiskare men det var skönt i alla fall. Simmade 1000 meter, det tog evinnerlig tid, men hjärtat brydde sig inte alls. Bra det.

Jag kommer att sakna den där gamla Kumlahallen när den tas ur bruk. Den har alltid funnits där för mig, från lögaredagarna när jag var liten, till "turkbastun" jag besökte de flesta lördagarna åren mellan 16 och 23, fram över babysim med egen dotter och så till nu då...

Vi gav oss av mot Mjölby,

detta Östergötlands Mekka, den storslagna knutpunkt varifrån man kan sätta sina barn på direktfärd till Skåne, hemplatsen för ett mediokert ishockeylag också för den delen. Vackert vinterväder på vägen dit, klarblå himmel, skarp sol och snöiga fält som så småningom ska komma att ge skörd av såväl vete som råg. (Eller kanske sojabönor, vad vet jag...)

Käkade lunch i Motala, var framme i god tid, vinkning vidtog och sedan hem igen. Stannade till i Skänninge och tog mig en liten promenad i dessa historiska marker. Gulligt litet samhälle (by).

Snöstorm så fort jag närmade mig Örebro-läns-gränsen, hemåt tog en evighet.

Nu är de framme i alla fall, de små liven. Hoppas och tror att de får bra dagar med Else & Ulf.

Bäst att gå och lägga sig,

så jag är pigg i morgon. Ungarna ska till Skåne och jag ska köra dem till Mjölby så de slipper byta tåg. Jag är säker på att de skulle fixa det nu, men den här gången fick det bli så. I sommar kan de pröva själva, då vet man något säkrare att tågen går i alla fall.

Jag får se det som en utflykt. En tisdag i Mjölby. Coolt.

Sista hockeymatchen för säsongen.

Kumla- Nybro 2-6 Det var hyfsat jämt i två perioder, sen fick Nybro ett skitmål direkt efter en felaktig icingavblåsning och Kumla missade en straff och så rann det iväg lite. Spelade ingen roll för Kumlas del alls, säsongen som sådan får man väl ändå vara nöjd med.

Lördagseftermiddagen spenderades på Marieberg av alla ställen.

Jag tyckte vi kunde åka och bada men blev nedröstad med 2 mot 1. Bara att foga sig. Det blev väl ändå rätt okej. Vi intog lunchen på "Chili & wok" och det var ju både prisvärt och gott. Agnes letade rätt på en bh och en tunika och Tuva slog till på ett Nintendospel. Själv köpte jag inget annat än lunchen, men det gick ju åt en del pengar i alla fall...

Nu snusar det och sover, i varje flickas rum...

Tuva somnade, mot mitt skenben någonstans, mitt i "På spåret". Agnes hjälpte mig att bära in henne "på plats".

Sen ville Agnes se på "Lost", säsong 4. Jag sade ok. Från och med nu blir allting bara bättre. Jag älskar Lost. Har till och med bidragit med teorifunderingar på Lost-Wikin. Det är ju fånigt i sig, men måste man så måste man. En gammal ateist som jag börjar så smått ändra mig. Jag kanske kommer till ön när jag dör. Eller till Nangilima. Den som lever får inte se.

Snart sportlov...

Det går fort undan... Likaså skönt det kan man tänka, varje dag som går är en dag närmare våren...

I dag har vi haft en heldag med skoljuridik igen, mycket sånt nu, men det är väl för att det händer så mycket med lagstiftning och annat. En kvinna från JP-juridik, tidigare jurist på Skolverket. Hon var riktigt duktig och trevlig att lyssna på så det blev en bra dag.

Apropå kylan... Jag fick ge mig ut och byta proppar på utsidan av huset vid halvett i natt. Det funkade inte med både värmefläkt, tvättmaskin och diverse andra elartiklar samtidigt och så blev allt bara mörkt.... Jag svor ve och förbannelse innan jag hittade rätt trasig propp och fick ordning på alltihop. Ska det vara på detta viset?

Jag fryser fryser fryser fryser...

Nu hänger inte elementen med igen och det är "in-i-märgen-kallt" i huset. Har hämtat upp värmefläkten från källaren, får se om det hjälper lite...

Annars då? Dagens radio kan du lyssna på här, 12 minuter in ungefär.

Nähä, det höll inte i sig så länge...

Var på "hjärt-check-up" på alla hjärtans dag idag och den där elkyssen hade inte gett någon mer långvarig effekt tråkigt nog, för nu tickade det i sin alldeles egna takt igen. (7/8) För övrigt mådde jag bra, så det är nog inte så mycket att göra stor sak av, men vi får se om dom vill pröva igen eller inte. Jag märker ingen större skillnad i måendet nu eller då, så för den saken skull spelar det inte så stor roll, men det är klart att det är bättre om det slår jämt som det ska.

Kvällens "Solsidan" är hysteriskt pinsamt roligt,

missa det inte, vad ni än gör. Där finns några sekunders svensk tv-historia.

Söndag klockan ett...

Huset är alldeles för tyst och stilla. Det ska omedelbart rådas bot på. Får leta rätt på lite schysst musik att pigga upp mig med. Robert Plant kanske. Sen ska jag hoppa in i duschen och försöka trassla ut håret som verkligen blivit alldeles för oregerligt fulslitet långt. Klippläge.

Det här var nog, helt seriöst, den sämsta schlageruttagningen någonsin...

Det är två timmar sedan tv-utsändningen slutade och jag minns inte ens en liten hake av en enda refräng... Jag brukar ha hyfsat melodiminne och tror därför att det beror på att det inte fanns någon refräng värd att minnas. Däremot kan jag fortfarande skråla på Fireflys "Me and my drum" från förra veckan. Teddybears sthlm light skrev en del, men light can be good enough.

Jag längtar så jag spricker efter att få vara...

...kreativ... ...levande... ...uttrycksfull...

...efter att få vara något mer än 48 år och systembevarande...

Vad ska jag göra med den här känslan? Vad törs jag? Vad har jag att lägga in? Vad kan jag? Vad kan jag leva på om jag inte har det jobb jag har?

Är det här en 48-årskris eller en reaktion på att ha varit dödssjuk och tillfrisknat? Eller något annat? Jag vet inte. Jag vet bara att jag inte känner överdrivet mycket för att ägna ett år till åt att berätta för människor att de inte får plats i systemet. Jag vill vara proaktiv i stället för reaktiv.

Vi får se vad det blir. En tumvante kanske.

Var och såg Kumla ta första vinsten i all-ettan igår...

Jag och 117 andra ensamma själar såg Kumla kämpa ner Olofström Steelers, det var nästan ruggigt öde, man kan ju inte låta bli att undra var alla människor som brukade tycka att det var roligt att gå på hockey i Kumla tagit vägen...

Revansch för debaclet på bortaplan alltså, och riktigt spännande och kul, trots att play-off-chanserna försvunnit redan. Jag kan ändå inte känna mig besviken över säsongen, att vi ändå gick till all-ettan var en höjdare och tabellplatsen kunde varit bättre med bara lite medflyt. Det har faktiskt tagits poäng i 5 av 11 spelade matcher, ser man det så är det godkänt tycker jag, övertid och straffar är alltid lotteri.

Hoppas vi får behålla en bra stomme från det här laget till nästa säsong och att någon med lite marknadsföringserfarenhet kan hjälpa till att locka publiken tillbaka. Jag kan nästan sakna den lilla radiostyrda lastbilen som skulle leverera matchpucken för en sju-åtta år sedan. Det funkade ju aldrig, men blev stor humor just tack vare det.

Lånade bilden från kumlanytt.se

På dörren till Tuvas rum...

Min dotter är bara åtta år, men hon har humor, tycker jag i alla fall. Jag tyckte den här skylten var störtskön. Saurons öga kan ju skrämma skiten ur vem som helst. "ICY".

Då ska ni ändå veta att hon (vid mitt påpekande) bytte ut en annan skylt som var betydligt grymmare. "STICK F-TTA!" stod det på den, med klar syftning mot storasystern. När jag sade att det inte var okej log Tuva sitt raraste leende och sa "Nej det står STICK!!! TITTA!!! Hon ska kolla så det är okej innan hon går in."

Jag valde att tro henne och hon valde att göra en ny skylt.

"Hurra mamma, inga hål!!!"

Kunde jag ha ropat när jag kom ut från Thea tandhälsa idag. Det var ju för all del väldigt skönt att slippa göra återbesök för att laga, men det gjorde ändå lite ont i plånboken. 580:- för 20 minuters undersökning, är inte det lite på gränsen till... ...ocker... Man har ju liksom inget att välja på. Nå, jämfört med kostnaden för en rotfyllning så...

Hit men inte längre

för de tappra kämparna i "Vi-i-femman". Att inte vinna länsfinalen är inget att vara besviken över, det var en jättefin insats i alla fall.

Gary Moore är död

Vilken sorglig nyhet som stod att finna på text-tv. Gary Moore var en gudabenådad gitarrist och en sympatisk människa som brydde sig mycket om sina fans. Glömmer aldrig när Janne och Örjan hittade honom i baren på Marquee i London, hur lyckliga dessa (vid den tidpunkten, vi pratar 1986 eller så) små hårdrocksslynglar var när de fick hänga med sin idol en stund... Nä, fy så trist. Nu går jag och lyssnar på Black Rose.

Lördag lunch

Tuva duschar, sensationellt, utan att ens bråka om saken. Jag förstår inte att jag kan ha närt en sådan liten Lopp-Loella vid min barm, men hon har verkligen jättesvårt för tvål och vatten i vanliga fall... Nu hade hon visst lovat Lise att duscha så det kanske hängde ihop med det att det inte blev världskrig. Nå, hon är ju söt i alla fall.

Agnes är i Askersund och tränar på "Queen Alice", den jätteföreställning som Sydnärkes alla Kulturskolor spelar gemensamt framåt maj någon gång. Det blir nog en höjdare, massor av Queen-musik i orkestertappning, fast Agnes tyckte stämmorna var för lätta. Vi får se.

Agnes och Tuva är hemma igen.

Gott att se dem "live" fast de bara varit i Sälen i fem dar. Inte tillstymmelse till olycka hos dem heller, värre för barnens mor som trillade ner från en sängtrapp och på grund av detta missade en dags skidåkning. Tur att det inte blev värre än mjukdelsskador.

Agnes troppade in redan på eftermiddagen med ett litet tjejgäng, de skulle ha filmfredag. Jag fick styra filmvalet lite grann och rekommenderade remaken på "Låt den rätte komma in" - "Let me in" som Amerikanarna så käckt kallat den för. Somliga skrek, andra inte, hoppas den inte var för hemsk för någon "på riktigt". Min bästa kompis Y fick träffa psykolog flera gånger efter att ha sett "Exorcisten". Det vill man ju inte utsätta någon för.

Hittade färsk svensk oxfilé för 199/kg och slog till direkt, så i kväll åt vi den med hasselbackspotatis och vitlöks-citron-och-chili-smör och det var vansinnigt gott. Kött har blivit apdyrt och ibland gråter man nästan när man betalar, men den här hundralappen var definitivt välinvesterad.

Saker och ting måste ibland ställas emot varandra för att bli begripliga. Inte minst när det gäller mat. De flesta ställen i Kumla tar idag 79:- för en dagens lunch. Det är tokdyrt. McDonalds säljer sin Big & co för 61:- eller så, men sen kostar varje liten dipsås eller annat tillbehör så mycket att vi snabbt är ikapp de 79 kronorna. Jag varken brukar eller vill vara snål, men det är bara att räkna efter. 80 x 5 x 4 x 12 = 15.000 på ett år (sisådär...) Höll man sig till nudlar skulle man vara både fullständigt uttråkad och en utlandsresa rikare...

79:- Där ligger snittpriset i Stockholm, dyrast i Sverige enligt alla prisjämförelser. Varför ska vi betala så mycket i vår lilla kommun?? Har det kommit en matmaffia hit måhända? Det fanns en kartellbildning i Karlskoga har jag hört, den kanske har spridit sig?

Det var ingen slamkrypare...

Mitt i all spänning missade jag att det (visserligen) var samma fråga men med olika antal ledtrådar. Rättvisa är skipad åt alla håll och jag har bjudit alla Stenes femmor på godis idag. (Och också lovat glassfest i skolan på onsdag, vinst eller förlust spelar ingen roll, på den här nivån är det bara roligt att få vara med...)

Vi är faktiskt upprymda allihop, och känner oss delaktiga och lite stolta, alltifrån de som haft de här barnen i förskolan och uppåt... Med all rätt förstås. I den här tävlingen gäller det att vara bred och allmänbildad och det tycker jag att vi har lyckats bra med. Än så länge...

Vi-i-femman-hysteri!!!

Stene skola vann just semifinalen i lokalradion. Det var så spännande och en slamkryparvariant i sista frågan, men vann gjorde vi och konfettin flödar! Grattis!!!

Halleluja jag är frisk!

Eller i alla fall inte sjukskriven längre. Jobbade full dag för första gången på ett par månader. Det gick ju för all del bra, men jag var bra nog trött när jag kom hem. Dessutom visade det sig, när jag kollade in läkarintyget, att jag var lite för tidigt ute. Nu fick det bli så i alla fall...

Anspänningen är mer psykisk än fysisk såklart, jag var och träffade chefen och förvaltningsekonomen på eftermiddagen och jag känner mig faktiskt lite orolig för hur det ska komma att bli framöver. Nå, vi får ta det som det kommer...

Ny dag, ny månad, ny radio...

Hör om vi i femmans semifinal, Hollybrottet och lite annat, här. Börjar vid tolv minuter cirkus.