Tillbaka igen efter "the golden circle".

20 mil runt ett fullkomligt hanforande landskap, kargt och bergigt, andlosa vidder, kristallklara backar, en och annan islandshast ocksa forstas... Stopp pa strategiska stallen av intressen, Tingvalla, dar vikingarna holl ting for tusen ar sedan och loste sina fejder, Geysir dar 350-gradigt vatten sprutar upp ur marken i en valdig fontan, Gullfoss, det fantastiska vattenfallet som stortar ner i en valdig canyon.

Det var mycket att se pa en dag. Nu blir det rast och vila innan middag.

Bla lagunen

blev dagens utflyktsmal, riktigt haftigt att fa bada i 40-gradigt vatten mitt ute i vulkanland... Tusan vet om jag inte blev lite lenare i hyn ocksa, efter lerinpackningen....

Arne ar trott i dag, vi far hoppas han piggar pa sig till veckan. Klart man inte ar purung vid 77 men jag trodde kanske han orkade lite mer... Na, vi far se...

Sondag morgon

"Goda grannar..."

"Även på Island... Jag tycker titeln är häftigare på Isländska, "Stulkan sem lek ser ad eldinum"... Det är nästan lika bra som "Thunkur knivur"...

De blev inte sa mycket mer an en sen middag pa haket "Ruby tuesday" i gar kvall, vi var nog bagge for trotta for att ge oss ut vidare pa stan sedan. Men nu har det sovits gott och nu ska det atas frukost och sedan far vi se vad dagen har att bjuda. Det ar bistert kallt har utanfor, sa bla lagunen kanske kan vara ett alternativ.

Islandska ar ett vackert sprak, men jag forstar inte ett ord. Det ar helt obegripligt. Tank att vi pratade sa dar i Sverige en gang i tiden...

Reykjavik, lordag kvall...

Hej vanner, kort rapport fran eder forbundne korrespondent bara... Avfard 09.00 i morse, flyget till Island 14.10 sedan, Icelandair, helt okej, battre benplats an hos SAS i alla fall...

Anlande Keflavik 15.30 lokal tid, fick tag pa hyrbilen och kom som i chock nar jag inte fck igang den, det var ju automat gubevars, och ingen talade om for mig at man var tvungen att trampa pa bromsen innan man vred om startnyckeln... Na, fick sa smaningom skrivna instruktioner och da funkade det.

Vi ar nu inkvarterade pa Hotell Bjork ratt centralt, pappsen ar trott och ligger och vilar sig och jag tar en islandsk bira innan maten. (Som idag blir lamm for min del.)

Kanns kul att vara har, bara vagen in till stan fran Keflavik var breathtaking, da kan man tanka sig hur det blir sedan.

Ma sa gott allesammans!

Hakanur

Packat och klart...

...äntligen. Nu kör jag med både hängslen och livrem, regnjacka och badbyxor. Så får vi se vad som kan passa.

Mormor Else och Uffe är i Nerike för att fira Tuvas sjuårsdag, jag fick mig lite mat hos Lise och tillfälle att säga hej till dem. Else verkade nöjd med att ha gått i pension, Uffe sade "klart man kan gå i pension, bara man har någon som försörjer en" och så kanske det kan kännas. Eller jag vet inte...

Nästa inlägg kommer förhoppningsvis från Reykjavik. Må så gott allihop!

För ett år sedan (ungefär) bar det söderut...

...ändur nedur till Sydafrikur...

Nu är det i stället norröver som gäller, över polcirkeln kanske, om vi nu vill det...

Jag har försökt att läsa in mig lite på Island den sista veckan, vet inte om jag blivit så mycket klokare av det, men jag tror i alla fall att vi har en häftig resa framför oss. Det är bara att hoppas att vi håller sams och att vi har ungefär samma uthållighet...

Vi har rest tillsammans några gånger min pappa och jag; tågluffat i Skottland, varit i London, åkt ett par turer med bil till Norge, bussat från Kumla till Berlin, hyrt bil och åkt runt på Irland...

Ups and downs, mest trevligt ändå, men nu känner jag kanske mer än någonsin att jag har "fullt ansvar" för vad som ska hända. Han ser inte så bra, har slutat köra bil för ett par år sedan, jag tror att han mest tänker sig "låta transporteras till diverse begivenheter". Jag hoppas jag ska funka som reseledare, vi får se...

Jag tar med mig en liten dator och så får vi se om det kan bli lite blogande från Islandshållet, möjligtvis också någon liten rapport i radion, i så fall på tisdag vid "kvart över åtta" sisådär.

Till dess, må så gott allesammans. Ni minns väl den klassiska repliken från "Korpen flyger";

"Thunkur knivur!"

Thethur hälsur i allur ödmjukhetur edur förbundnur

Håkanur Arnesson

Jodå, full ominstallation blev det...

...och nu lovar jag vid Gud och hans närsynta vittnen att aldrig mer ta den enkla genvägen och ladda ner misstänkt mjukvara från skumma sajter igen, jag har bara mig själv att fylla för att jag nu måste bygga upp ett helt i-pod-bibliotek igen... Barnen förbannar mig också, deras framsteg i diverse data-spel (inklusive "My little Pet shop") har också försvunnit och de måste börja om från början.

We are damned, we are outcasts, men we commer again.

Ett länktips ni bara inte får missa.

Det var länge sedan jag skrattade så gott:

http://katastrofalaomslag.blogspot.com/

Jag har en bok hemma med samma tematik, men den här killen har faktiskt fördjupat sig än mer...

Omröstningen avslutad,

Saga hade det blivit, om den inte kattskrället varit utrustad med penis... Tack ni som röstade!

Sju år och tre-fyra timmar sedan jag kom hem från BB Örebro,

omtumlad och lycklig efter att ha fått varit med om ett välskapt flickebarns födelse. Då var hon så liten så liten, i dag fyller hon sju år och har växt upp till en stor och redig tjej som har god koll på världen. Vad fort det går... Man hisnar nästan...

Grattis, stora lilla Tuva, sju år och med tänderna ståendes rätt ut... Jag blir glad när jag tänker på dig...

Fel på "stordatorn"

och det är så fruktansvärt irriterande, jag har säkert åkt på något virus och jag har ingen lust alls att behöva blåsa hela datorn och förlora hela i-tunesbiblioteket till exempel, madre mios... Frågan är väl om jag har något val.

Nu ringde man från Spinnhuset...

...och berättade att lilla Saga (som vi nästan bestämt oss för att hon skulle heta) inte var någon kattflicka utan en hane... Ville vi ändra oss månntro? Familjeråd vidtog och vi kunde ju inte byta katt bara för att den plötsligt fått fel kön. Vi kör, men nu börjar namnracet om igen. Isak, tycker Agnes och Tuva, själv har jag ingen riktig åsikt än...

Alla vill dansa med "Baby"...

Patrick Swayze, eller "Orry Maine" som jag brukar kalla honom, has passed, I går kväll visade SVT "Dirty Dancing" för att hedra hans minne... Agnes och jag kollade. I morse vaknade hon upp tidigt och kom in och frågade om jag möjligtvis hade den i arkivet. "Det var en film som passade mig"...

Jag sade det i radio i tisdags, jag säger det igen, "Dirty dancing" är en klassiker, den gör man ingen remake på. Det kan inte vara både Göran Arveståls och Linda Meriloos favoritfilm utan anledning... Alla vill väl dansa med "Baby"...

Fortsättning följer...

Nu rapporterar Aftonbladet att Romell Broom fått ytterligare lite respit... I första hand 10 dagar. Som om det skulle göra någon skillnad...

Om man blivit dömd till döden, när exekveras straffet egentligen?

När döden väl inträtt kan man knappast anses vara föremål för bestraffning längre, döden är (antar jag) själva konsekvensen av straffet snarare. Alltså borde själva avrättningssituationen, väntan innan, förberedelserna, säga adjö till släkt och vänner, käka sista måltiden, få kanyler i armarna, bli fastspänd, allt det där som måste vara så fruktansvärt vidrigt och ångestframkallande vara själva straffet? Eller har jag fel? Man säger ju att skenavrättningar är en av de vidrigaste former av tortyr man kan tänka sig...

Varför jag sitter här med sådana morbida funderingar på fredageftermiddagen? Därför att jag läser om Rommel Broom som skulle ha avrättats i Ohio häromdagen. Det gick inte så bra, man grävde i armarna på honom i över två timmar utan att få in nålen ordentligt. Slutligen lyckades en advokat få delstatens guvenör att intervenera. Hur han löste situationen? Genom att skjuta upp avrättningen en vecka...

Snacka om grym och ovanlig bestraffning... Snacka om barbari. Snacka om omänsklighet. Brooms advokater försöker få avrättning nummer två stoppad. Jag kan bara hoppas att de lyckas och att de gör det snabbt innan han ligger där fastspänd igen.

En gång tidigare har det visst hänt i USA:s historia att man avrättat en man "två gånger". Stig Dagerman skrev om det tillfället 1947. Väldigt lite verkar ha hänt sedan dess.

"Den till döden dömde negern Francis, som nyligen undkom med livet från elektriska stolen, därför att bödlarna var berusade, skall nu återigen sättas i stolen."

Två gånger död

Snälla vita herrar lynchar negrer

det rår inte fulla vita bödlar för

det är inte så noga hur en neger lever

det är inte så noga hur en neger dör

Det är rätt skönt att höra negrer skrika

låt stolen krångla om nu stolen vill

Sam och Joe och Paul kan kvitta lika

det är bara att försöka en gång till

Alla är vi ju på sätt och vis elever

och mycken övning nog till bödelsyrket hör

det är inte så noga hur en neger lever

huvudsaken är ju att en neger dör

Tillbaka i världen idag, det gladde mig att den stod kvar och att det mesta var sig likt...

Att hålla sig på hemmaplan i en vecka är skitjobbigt inser jag, det känns som om man inte har koll på någonting alls, så kommer fantasierna om allt det där som händer utanför fönstret.

Kändes rätt skönt att få käka lunch med Linda i dag och få svaret "inget" på frågan om vad som hänt under min bortovaro. "Det är bara alldeles vanlig tråkig höst"...

Hem och sova ett par timmar sedan innan ett besök i MOAB-hallen där Kumla spelade sista träningsmatchen innan seriestarten på söndag. Linden från Eskilstuna var och hälsade på och fick se sig slagna med 4-3. Sju vinster, en oavgjord och två förluster på tio träningsmatcher, det är ett rätt bra facit. Får se hur långt det räcker i serien sen.

Dagens radioprat

En något svagröstad Håkan kan höras här, med början 17.30 ungefär. Nu har jag pratat nog för idag...

Nu är jag så trött på att vara sjuk att jag inte vet vart jag ska ta vägen.

Gnäll gnäll gnäll... Jag vet att jag låter som en gammal surnärking, men det här är baske mig inte roligt. Man kan bara se ett visst antal filmer utan att bli fyrkantig i ögonen.

Dumt och dumdristigt

att ge sig ut till stugan i går.... Kändes okej då men definitivt inte nu.... Snarare är jag sämre i dag, whole bunch of sämre... Inte tänker jag mig att bli det femte svininfluensedödsfallet i Sverige, särskilt inte som jag bara har en höstförkylning, men jag är verkligen jättesjuk !!!

Han bad om ursäkt...

...det hedrar honom, glädjer mig... Nu kan vi nog komma iväg på den där Islandsresan i alla fall...

Enligt min pappa har Per Hellström sagt att Reykjavik är världens fulaste huvudstad, vi får väl se om det stämmer eller inte, party ska det visst vara all night long om jag är rättunderrättad...

Fortfarande nära döden (???) men lite luft måste man ju ändå ha...

L & U är färdiga med verandan och jag ville så gärna se hur det blivit. Kände mig för och tänkte "jo men det går nog"... Tänkte sedan på min åldrande far som beklagar sig över att aldrig någonsin få komma ut någonstans, ringde honom och frågade om han ville följa med.

"Du behöver inte oroa dig, vi ska inte jobba, jag vill bara se verandan färdig."
"Jamen, det kom ju så plötsligt..."
"Men vi kan åka sen, jag kan hämta dig om ett par timmar..."
"Men tänk om du har den där svininfluensan då, om du smittar..."
"Du kanske inte ska följa med då, om du är orolig för att bli sjuk..."
"Nä... Eller... Jo jag kan väl följa med då..."
"Men så trevligt. Då hämtar jag dig vid fyra."
"Jaha, då blir väl klockan fem då, du har ju aldrig kommit i tid förr."
"Sånt där tar jag inte av någon och minst av allt av dig. Jag åker själv, hej då." Tjuriga gamla gubbe...

Nå, åkte gjorde jag i alla fall, ensam. och fint hade det blivit, med tak över både diskbänk och ytterdörr. Riktigt riktigt fint. Så gick jag ut i skogen och hittade trattisar och nu har jag kvällsmat också. Fast jag är för trött för att göra i ordning den.

Det är ändå något särskilt med road-movies...

Jag håller ju fortfarande Thelma & Louise för en av de bästa filmer som gjorts, men tänker också på den fantastiska Transamerica och varför inte på Moodyssons Det nya landet... (Och många fler...)

Nu har jag hittat en ny liten pärla: The lucky ones med Rachel McAdams, Tim Robbins (i det bästa han gjort sedan han spelade Andy Dufresne i det som enligt IMDB är världens bästa film; The Shawshank redemption) och Will Jimeno.

3 soldaters vägar möts när de ska hem från Irak, det blir en lång och intressant resa må jag säga... Rörande, rolig, allvarlig... Se den! 5 highways av 5!!!

Åh-åh-åh Beatles....

Sitter och lyssnar igenom de remastrade Beatlesplattorna, bugar mig ödmjukt och konstaterar att det låter alldeles väldigt suveränt bra och att det sannolikt aldrig funnits ett briljantare popband. Man glömmer mellan varven, men när man hör orginalen är det också lätt att höra hur många band som låtit sig influeras genom åren... Stort! 5 gula ubåtar av 5.

Island...

...har jag längtat efter att få komma till i många år och nu är det äntligen dags. Min pappa och jag flyger till Reykjavik den 26/9, så har vi hyrt bil och tänker oss att kuska runt i en vecka. Något att se fram mot...

Sjuk...

...Nån slags förkylning/flunsa. Det får vara vad det vill, bara det går över snart. Jag känner mig som en vankelmodig gris på väg till slakt...

Tina är tillbaka, gott, jättegott,

men särskilt bra tv blev det dessvärre inte i första programmet. Superkockan var tydligt nervös, hennes sidekick för fokuserad på att tala om att hon inte kunde laga mat och så hade man dessutom petat in "kockdueller" i det redan från början hetsiga tv-formatet. Jag menar, pannkaksduell mot Bert Karlsson? Vad kan det tillföra?

Nå, låt henne bli varm i kläderna så blir det säkert bättre. Det där kantarellgarnityret till färsbiffarna ska jag i alla fall pröva vid tillfälle.

Vi besökte "Spinnhuset" i Hallsberg

...och hittade den här sötnosen. Oemotståndlig, så nu blir vi med katt om ett par-tre veckor. Den ska bara få växa till sig lite.

Jä-la IFK Kumla....

Sur blir jag, arg rent av. Det har ingenting med pengar att göra, egentligen. Jag tjänar lite mer än "Mellan-Svensson" och jag har råd. Men det där med "gratis hoppborg" var ett riktigt fult knep... Úsch! Gratis var den ena, men den var bara rolig om man var ett år eller så. Den andra "vanliga" kostade minsann 25:-

Jag ringde mina föräldrar och sade att husköpet fick gå tillbaka.

Det här huset är fullt av dolda fel. En tekoppsstor spindeläckel som sitter på väggen i tvättstugan och förhindrar mig från att göra mina kläder rena, en annan hyfsat stor som kröp i hallen, men den tog jag med dammsugaren. Dock fick den mig att drömma mardrömmar och jag funderar på att stämma dem för psykiskt lidande. Är det den tiden nu? Paranoidtiden?

Ensamma veckan är över,

dags att åka och hämta Tuva. Ensam och ensam förresten, jag har ju umgåtts med en massa människor. Men ibland kommer jag på mig själv med att föra riktiga dialoger med mig själv på kvällskröken. Då funderar jag lite på om jag blivit knäpp i huvudet. Men sen inbillar jag mig själv att jag är ett trevligt sällskap och då känns det lite bättre.

Det var nog sömn som behövdes,

i dag känns det mycket bättre, ontet i kroppen är helt borta och det är riktigt skönt. Nu ska jag åka och hämta Agnes så vi kan åka till Tripphult och hämta Tuva som är på utflyktsdag med skolan. Sen är det föräldramöte på grön enhet i kväll.

Jag fryser och är trött,

börjar allvarligt fundera på om jag har en släng av (någon slags) flunsa, ont i hela kroppen också. Tror jag går och knyter mig, trots att klockan inte ens passerat 23-strecket än...

Agnes och jag var och såg Kumla slå Surahammar med 5-0, trots en hel femma på sjukbänken... Hoppas bara det fortsätter trilla in mål när serien börjar också.

Tokiga talibaner

Det här är möjligtvis en anledning till att jag kan förstå varför svensk militär kanske ändå har någonting att göra i Afghanistan. Grymma värld!

Måndag igen,

och en ny arbetsvecka ligger framför en, märkligt så fort det går att komma in i lunken igen. Det är väl bara att inse att det är så här det ska vara. Mesta delen av tiden jobbar man och ibland så är man ledig...

Den var verkligen stendöd,

så det blev en tur in till elgiganten för datorinköp. Trist för Lise, det är ju syndapengar, men man klarar sig knappast utan en dator idag. Räknade jag rätt så höll den gamla i sex år i alla fall, det är inte så pjåkigt.

Lises dator har visst brunnit,

dr Computer har därför fått en inbjudan till revbenspjäll. Det säger man såklart inte nej till.

Kämpar vidare, trots svåra musarmsbekymmer...

Nej då, så farligt är det inte, jag lovar. Det ska nog kunna bli en och annan utsaga härifrån trots de umbäranden jag får utstå. Men jag funderar allvarligt på att köpa mig en lite bättre kontorsstol till hemmet. Det skulle nog kunna vara bra alldeles oavsett...

Jag har putsat och fejat mitt hem lite grann, gnuggat avlagringar från badkaret, spolat igenom systemet också med någon slags häxblandning som man nästan blir hög av att lukta på, regnet faller tungt tungt utanför och inget utom självgoda "kristallen" finns att se på tv. Kanske läge att ge sig själv en spa-behandling... Lite olja i bubbelbadet, fotfilen fram, gurka på ögonlocken och i morgon träder en ny människa fram; "the new sweet Hawk"... Loveable for all you guys out there. Eller i alla fall lite mer välmående för egen del...

Musarm, kan jag ha fått det?

Jag har verkligen ont i hela högerarmen emellanåt, fingrarna domnar bort ibland också, nacken är stel... Det kan vara MS, men förhoppningsvis är det musarm. Ska hålla mig från datorn så mycket jag kan ett tag framöver.

Kumla - Arboga 3-2

Fjärde raka träningsmatchvinsten, det är bra tycker jag. Dessutom har det ju varit matcher mot hyfsat bra motstånd, Nyköping, Sura, Lindlöven och nu Arboga då. Får hoppas det fortsätter lika bra när det blir seriespel och allvar sen..

Skräck, komedi, Amerikanska södern, vampyrer, sex,

allt detta snyggt förpackat i praktiska 50-minutersavsnitt... I kväll börjar HBO-serien "True Blood" i Sveriges television och jag (som just sett fördigt första säsongen på DVD) måste säga att det här är bland det mest underhållande i tv-väg jag sett, fullt i klass med Sopranos, Six feet under & Dexter.

Pryd får man emellertid inte vara, men det är det väl ingen som är...

22.00 svt 1

Nu är det gjort...

Om nu någon eventuellt skulle ha missat detta historiska ögonblick så kan man lyssna här. En tjugo minuter in ungefär. Men vad är det för människa som sitter och talar Närkingska på det där viset? Jag har ju ingen dialekt. Mycket märkligt.

Sätt på radion kära vänner,

P4 i morgon bitti, 8.15 sisådär, då begår jag min debut som korrespondent. Det ska bli riktigt kul.

Rätta kvällen att provköra en uteplats.

Det regnade oavbrutet från 18.00 0ch framåt, men vad gjorde väl det??? Kräftor slurpades, snapsvisor sjöngs, vi åt västerbottenost och whiskyost och en Wilmatårta som avslutning. Hann nog trycka i oss typ 22 korvar också, av varierande beskaffenhet, allt från tyska wurstar till quornkorv, tre streck åländsk het-sinappi på korven så svettades i alla fall jag floder. En mycket trevlig kväll. 5 sittplatser av 5 till verandan.

I kväll ska verandan invigas lite mer "officiellt"

Liten kräftskiva med Fredrik, Pethra och Wilma ska det bli. Vädret i sig är ju inte toppen, men för ett verandatest kanske optimalt...

Jag har gjort två flugor på smällen,

haft en lätt försenad "försommarutflykt" med Hardemo och dessutom deltagit i "after-work" med några kollegor. Allt på Sjösidan, allt väldigt gott, i kväll var Lena snäll och korkade upp en Musar när jag kom, hon till och med sade att hon haft den speciellt i åtanke åt mig. Sant eller inte, glad blev jag i alla fall. (Och några av kollegorna som undfägnades ett annat vin grymtade lite surt, men någon fringis ska man väl ha tänker jag...) Maten var också den mycket god och nu är alla mätta och glada.

Män som hatar kvinnor

Årets äldsta nyhet...

Jag var säkert den siste i Sverige att se filmen (däremot inte att läsa boken, det gjorde jag rätt tidigt), men i går hände det i alla fall... Jag har dragit mig i det längsta, för jag trodde inte på Mikael Nyqvist som Blomkvist och jag trodde inte att det skulle kunna bli bra. Fast det blev det. Ganska bra i alla fall. Förvånansvärt många element från boken fanns med, det var i vissa avseenden också riktigt välspelat och spännande, trots att jag ju visste hur det skulle sluta.

"My precious..." Gollum! Gollum!

"Dom en´te många men dom e fina

å dom e gula å dom e mina

å när ja dusjat så ska ja ta dom

å ingen annan ska smaka av dom"

(Ur Gollums sång till kantarellen)

Onkel Konkel är död...

...ingen större förlust för det stora flertalet musikälskare kanske, fast jag får ju erkänna att jag i unga år rätt ofta skrattade hysteriskt åt hur man kunde hitta på något så infernaliskt dumt och kunna ge ut det på skiva. Han var liksom vulgoslafsets motsvarighet till "Philemon Arthur & the Dung".

Enligt Aftonbladet en i det privata rätt trevlig kille. Och att dö vid 48 är alldeles för tidigt.

Bemärkelsedag...

Jubileum, kalla det vad ni vill, detta är i alla fall inlägg nummer

1000.

Två år och nio månader tog det att komma så långt. Det är väl värt att fira?

Tog mig ett bubbelbad sent på kvällen,

nu sitter jag här och doftar lavendel, mjuk och skön i hela kroppen. Dags att gå och nanna kudde. Det är ju skolstart i morgon. Herregud, Agnes börjar sexan och Tuva blir förstakluttare, jag har inga småbarn längre...

Nah, inga kantareller,

det blåser ju stormvindar ute... Jag har städat lite, läst ut Motorhead-Lemmys biografi "White line fever" och skrattat högt flera gånger. Inte ofta man gör det när man läser böcker, Mikael Niemis "Populärmusik från Vittula" är den enda bok jag tokskrattat mig igenom. Men den här var också kul.

Svampskogen???

Jag är kantarellsugen, apsilut, jag tror det finns guld att hämta. Men det blåser riktigt ordentligt därute. Vi får se hur det blir...

Stum av beundran...

...Ulf Lundells sång om sin far och det han med sina bara händer åstadkom... Den är vacker.

Jag (hopplösa opraktiker) som inte "kan någonting" blir stum av beundran inför ett verandabygge som det Leif och Ulrika genomfört, fast det säkert inte är speciellt svårt för den som vet hur det ska göras, pyramiderna krävde säkert mer av sina konstruktörer, kinesiska muren likaså...

I sammanhanget blir det oväsentligt, för mig känns det ändå som ett jättebygge, något att vara tacksam för, något som kommer att betyda mycket för mig i många år. Jag satt där i regnet i kväll, hörde "dripp-droppandet" mot taket. Jag blev inte våt... Det var stort.

Taket är lagt, nu är det en riktig veranda!!!

Läste Nerikes Allehanda och blev lite hockeysugen,

såg att KHL-laget Dinamo Riga skulle besöka Örebro, ringde Roland och blev medbjuden till "press-boet".

2-10 till Riga, jag har en känsla av att de kunnat gjort dubbelt så många mål om det varit allvar, dessutom luftade de två juniorfemmor enligt Roland som pratat med Tholan Staffson.

Jag ska inte håna Örebro, finns ingen anledning, vi är inte i samma serie längre. De gjorde så gott de kunde, det är tidigt på säsongen, en del nya killar var inte med e.t.c. Men det gjordes enkla misstag många gånger, riktiga juniorbjudningar, det kanske man inte har råd med i allsvenskan sedan.

Dinamo Riga spelade riktigt fin ishockey, kul att få se lirare som Marcel Hossa, Sandis Ozolinsh, Janis Sprukts, Olegs Sorokins och Martin Kariya i Örebrobunkern... Kanske hade fler än 750 letat sig dit om man annonserat matchen för vad den var...

Hockeydags igen

Kumla spelar första träningsmatchen på måndag, för en gång skull med en "massa" nyförvärv i laget, halva a-lagstruppen är nykontrakterad tror jag, tränaren Fredrik Johansson från Nyköping likaså. Jag ska gå dit och titta, det ska bli riktigt intressant. Läser man i de andra lagens forum så är vi riktiga underdogs i år. Bara det gör ju att det skulle kunna bli kul. Eller inte... Heaven or hell, vi får se... Klart är att motståndet på pappret ser svårt ut med lag som Hästen hockey, Skövde, Mariestad, Tranås, Mjölby, Skåre m.fl att möta... Nå, nu har vi ju en egen kanadick i alla fall: Harry "maneten" Mahesh...

Systrarna Sandberg, the new hitmakers...

Ända sedan Tuva och Agnes kom tillbaka från Bornholm har jag hört dem sjunga samma musiksnutt. Trodde först den var från "Hits for kids 77" eller så, men så insåg jag att de hittat på den själva. Den är urfånig, jättetöntig, superlöjlig - och ändå kan jag inte låta bli att sjunga den för mig själv:

Jag kommer lilla vän i dag

men jag har just blivit dränkt av en mintchoklaaad

jag måste duscha av mig all den här geggan

men jag kommer om en liten minut

Christer Sandelin, vad är väl du mot detta? Vad är "det är hon jag vill ha" mot "blivit dränkt av en mintchoklad"? Eurovision junior song contest, here we come...

Fredag kväll, tom i huvudet...

Vi har haft upptaktsdag med Stene skola och fritids i dag, vid naturens hus i Örebro, jag konstaterade innan att det var nionde gången jag var med och att många av mina medarbetare varit med lika länge, att jag inte riktigt visste vad "nytt" jag hade att komma med, hade lite Ågren över det...

Det blev i alla fall en dag full av diskussioner, och det borde ju rimligtvis innebära att allt ännu inte blivit sagt oss emellan.

Kände mig ändå efteråt ganska nöjd med dagen, men tusan så trött. Nu har ungarna dessutom lämnat boet för den närmaste veckan, så i kväll lär jag somna framför tv:n.

Sitter här och väntar på att få åka till jobbet...

Tuva är seg som Sid Sengångaren i "Ice Age" ungefär. "När man ska till fritids är det inte bråttom".

"För dej nej, men för mej"...

Ja ja, det går ju att kolla e-posten här också...

A hard rain´s gonna fall

Det är mäktigt med naturkrafter och det regn som just kom var riktigt häftigt att bevittna, det fullkomligt piskade sig in i verandan, 20 intensiva minuter, sedan blev allt stilla igen. Jag tror det var det som behövdes, för jag har gått omkring och svettats som en gris i dag, först trodde jag det var jobbångest, men sen insåg jag att det nog var åska i luften.

Sista semesterdagen...

...har vi spenderat i Nora... Jag hade ju lovat min pappa en utflykt i födelsedagspresent och nu var det liksom sista chansen. Vi har haft det jättetrevligt, Noraglass först, Plaskus över till Alnön sedan, god mat på Nora stadshotell, grusvägar hem och förbi stugan för att se hur det gått för Leif & Ulrika. Det blir så himla fint och jag är så glad för den där verandan. Den kommer att förlänga säsongen med minst en månad.

Nu är det bara att besinna sig och inse att jobbet väntar i morgon. Det känns rätt okej ändå, den här sommaren har varit mycket bättre än förra som mest innehöll en massa ångest, smärta och tråkigheter.

Per och Kent has left the building....

De anlände vid femtiden i går eftermiddag, åkte vid halvtre tror jag, nu är klockan 03.15 och jag har röjt upp det lilla som fanns kvar, lite kaffemuggar, ett & annat whiskyglas...

Vi har ätit tapas i form av Serranoskinka, honungsmelon, tre olika korvar, manchego, vindruvor, grissini, oliver, vitlöksbröd och getost, därefter grillade karrékotletter med färskpotatis och en god sallad, ett kryddsmör till detta eller bearnaisesås för den som hellre ville det, sedan mörkrostat kaffe, kaka och en Auchentoshan eller fyra. Så blev klockan plötsligen så här mycket, otroligt, vi hade ju fler världsproblem att lösa...

När man börjar närma sig 47 inser man att man inte så lätt skaffar sig nya vänner att vara existensiell med, de liksom inte bara trillar på en... Därför är det desto viktigare att värdesätta de man har kvar. I kväll tror jag att vi hann med politiken, relationerna till de åldrande föräldrarna, lyckan och olyckan med ensamhet kontra tvåsamhet, det mesta däremellan...

Dags att gå och sova nu. Mätt, nöjd, glad, medveten om att gallsten är ett välfärdsproblem.... Men vad f-n, cancern kan komma i morgon, you`ll never know....

Och ännu fler...

Körde upp en sväng till stugan när jag fick höra att byggmästarna Leif och Ulrika var där. Det kommer att bli så bra!!! I dag försvann "kryssen", vi var rätt överens om att det nog skulle kännas instängt bara...