Och de sista två-tre dagarna har luften i alla fall burit en liten föraning om vår... Någon några plusgrader på dagarna och lite tar det på snötäcket i alla fall. Det är ju inte klokt, snön har legat sedan i november, konstant. När var det så senast? Kan inte minnas...
Och hur mycket 50-åring har jag blivit när jag börjar skriva om väder och vind? Det är nog mest för att jag är så dödligt trött på den här snön nu. Jag vill kunna sitta på verandan och ta mig en kopp kaffe, känna lite sol mot kinderna, slippa frysa om fötterna hela tiden.
Annars inte mycket. Vi var trött allihop ikväll. Agnes somnade först, i soffan, kvart över nio sådär. Det är hårt att vara kär. :)
1 kommentar:
Du, förrförra året kom väl snöhelvetet i slutet av oktober och låg kvar till mars eller om det var året före, de går så rasande fort åren nu för tiden. Men nu bort, bort, bort jag vill dricka vin på verandan och grilla och gå i trappan (det har jag gjort i dag trots snö, med fara för livet). Men vi håller på solen nu va!
Skicka en kommentar