1700 gånger har jag skrivit ett inlägg i den här bloggen i och med detta.

Det är några stycken kan jag konstatera. Jag är inne på femte året. Nästan lite häftigt, i alla fall för mig själv.

Denna dag har jag efter förrättat värv på mitt arbete farit till Skyllberg tillsammans med min dotter Tuva. Hon och hennes lag spelade fotboll mot IFK Skyllberg och gjorde det med den äran. Ledde med 4-0 efter första halvlek (och Tuva passade till tre av dessa fyra mål). Sen trodde de nog att det var klart och Skyllberg närmade sig till 4-3. Men längre kom man aldrig, lyckligtvis.

Skyllbergsvallen är kulturmärkt och utsedd till en av världens vackraste fotbollsarenor, den gamla träläktaren är verkligen fullständigt unik. Det hjälpte föga denna dag när snålvinden blåste genom märg och ben. Jag höll på att frysa ihjäl och då är det inte roligt att se på fotboll, hur vackra omgivningarna än är. Men nu är det gjort i alla fall.