Det går inte alls bra med katten...

...och nu känner jag att jag börjar misströsta. I söndags fick vi upp honom i knät under någon timmes tid, då spann han till och med, men nu har vi inte ens lyckats komma i närheten av honom på tre dagar. Dessutom bajsar han precis där han kommer åt, fast han mycket väl vet att han ska gå på lådan. Det är säkert stressreaktioner, men jag börjar fundera på om katten är psykiskt sjuk. Han får väl någon vecka till på sig, men blir det inte bättre får jag prata med Spinnhuset och höra om de vill ta tillbaka honom. Jag har inte skaffat katt för att ha ett ätande/ bajsande spöke i huset. Jag vill ha en katt som i alla fall hälsar på mig och har något slags förtroende för mig. Marie B säger sig ha jättesöta och sociala kattungar i stallet.

Det känns om ett misslyckande att det inte funkar, men jag tycker vi gjort allt vi kunnat för att han ska trivas...