Det här är inga tekniskt bra bilder. De behöver sättas in i ett kontext för att bli förståeliga. Jag ska försöka.
Madres de la Plaza de Mayo, även kända som De galna mödrarna, är en förening för argentinska mödrar vars barn försvann under militärdiktaturen (1976-1983).
I tre årtionden har dessa mödrar kämpat för att återförenas med sina bortförda barn. Under sina protester bär de vita sjalar till minne av sina barn.
Varje torsdag eftermiddag samlas kvinnorna på Plaza de Mayo och går motsols runt obelisken framför Casa Rosada.
Föreningen bildades av kvinnor som mötte varandra under sökandet efter sina söner och döttrar, vilka bortförts av agenter till Argentinas dåvarande militärregim under de år som kallas Guerra Sucia, "Det smutsiga kriget" (1976–1983); många av dessa söner och döttrar torterades och dödades.
För mig var det känslomässigt att komma dit. Jag har ju lyssnat på Little Stevens "Los desaperecidos" så många gånger.
Were you shaken, by the thunder
It will pass with the night
Don't you be frightened my child
Rest your head here awhile
I must tell you about your papa
and the price that he paid
For speaking his heart out one day
They came and took him away
Fighting here is all that remains for us now
We've stopped trying to hide our hatred inside
We're crying out loud
baby we once were so proud
Jesus where are you now
Where have you gone desaparecido
I hope someone remembers your name
Where have you gone desaparecido
How can they just turn their backs to our shame
Where have you gone desaparecido
I taste your blood in the roots of this land
Where have you gone desaparecido
Mi querido, only yesterday I held your hand
There's a dark road no one speaks of
But we must live with the truth
It runs from the Plaza De Mayo
To the Rio Sumpul
They say someday, when we die, we'll ride
Wild horses in a world without end
But what do we do until then
Standing here and staring straight into the lies
They can steal all we have
But never can they steal the hope from our eyes
Baby our heart must survive
How many times must we die
Where have you gone desaparecido
I see your face in every grain of sand
Where have you gone desaparecido
Mi querido, only yesterday I held your hand
U2 skrev "Mothers of the disappeared" på The Joshua tree till dem.
Midnight, our sons and daughters
Cut down, taken from us
Hear their heartbeat
We hear their heartbeat
In the wind we hear their laughter
In the rain we see their tears
Hear their heartbeat
We hear their heartbeat
Night hangs like a prisoner
Stretched over black and blue
Hear their heartbeat
We hear their heartbeat
In the trees our sons stand naked
Through the walls our daughters cry
See their tears in the rainfall
