Tänk att man kan bli så nervös för att inte vakna att man inte kan sova

Uppe i ottan i morse, efter två tre timmars sömn på sin höjd. Skulle till vårdcentralen och ta prover. Ville inte för mitt liv missa det. Det skulle vara så skönt om jag kunde få lite hjälp nu. Jag är så trött på att ha ont i alla leder och knappt kunna ta mig runt i tillvaron. Jag vet ju att jag inte är tjugofem längre, men en riktig promenad vill jag i alla fall kunna ta. Det blir så dåliga cirklar annars. Nå, vi får se vad det blir. Eller inte blir. Stucken blev jag i alla fall, av snälla syster Susanne.