fredag, augusti 24, 2012

Hockeyfredag (frusen)

Årets första referat!

Härligt, tänkte jag. Hemmapremiär på hockeysäsongen, två träningsmatcher spelade på bortaplan dessförinnan, förlust mot Nyköping och vinst mot vilda Väsby. Gott om nya och nygamla spelare att titta på, divisiontvåmotstånd mot anrika Grums som vi inte sett i Weidermans Buss på några år, efter deras degradering till tvåan. Borde kunna bli frejdigt spel och rätt mycket mål... En 8-3 sådär trodde jag.

Så började matchen. Efter 8 (8!!!) sekunder stod det 0-1 till Grums. Hoppsan, tänkte jag. Där var vi nog inte riktigt vakna. Efter 04.06 stod det 0-2. Hoppsan, hoppsan, tänkte jag. Där var vi nog inte riktigt vakna. Efter 09.16 stod det 0-3 till Grums. Hoppsan, hoppsan, hoppsan, tänkte jag. Där var vi nog inte riktigt vakna.
Åhlund tog timeout och skällde så det stod härliga till och jag tänkte; nu vaknar dom nog. Men ingenting hände. Inte ett dugg.

Jag funderade på om jag skulle gå hem  och titta på tv i stället, men då spelades ”Du hast” med Rammstein i högtalarna och jag bestämde mig för att stanna. Det var periodens behållning kan jag säga.
Lite korv i pausen sedan och så tänkte jag; Åhlund talar nog allvar med grabbarna i pausen. Jag får nog stanna och se dem vända matchen i alla fall. Korven var god. Jag tror den sjuds upp med lök och kryddpepparkorn.

Andra perioden startade och efter 20.49 stod det 0-4 till Grums. Hoppsan, hoppsan, hoppsan, hoppsan, tänkte jag. Det var då märkligt vad det var svårväckt idag. Det kanske inte alls går att väcka grabbarna. Kanske en tse-tse-fluga smugit sig in i omklädningsrummet och smittat grabbarna med sömnsjuka? Kanske ett kollektivt anfall av narkolepsi drabbat Kumlalaget?
Det tog nästan halva matchen innan Kumla fick in en reduceringspuck. Patrik Ström snärtade in ett snyggt dragskott bakom duktige Alexander Hermansson i Grums kasse efte 28.15. Hoppsan, tänkte jag. Vad bra. Ström är vaken.

Efter 31.48 visade sig också Max Lalander ha vaknat till. Han gjorde 2-4 efter skott och retur. Hoppsan, hoppsan, tänkte jag. Vad bra. Nu är två killlar vakna.
Efter 36.42 fick vi uppleva ännu ett uppvaknande. Andreas Jensen åkte in i slottet från sidan och satte 3-4 så där lite lagom försmädligt högt bakom Hermansson. Hoppsan, hoppsan, hoppsan, tänkte jag, Jensens mat och sovklocka kanske har ringt.

Dagens ende broder Harrysson, Robin, vaknade till efter 41.45, körde igenom Grumsförsvaret på egen hand och satte kvitteringspucken. Hoppsan, hoppsan, hoppsan, hoppsan, tänkte jag, Robin är också vaken. Undrar just om brorsorna ligger hemma och sover eller om de vilar på madrasser i omklädningsrummet.
Efter 45.40 utbryter ett (mycket litet) rallarslagsmål när en Grumsspelare blir påkörd efter avblåsning i Kumlas försvarszon. Jag greppade aldrig riktigt hur många utvisningar det blev åt alla håll och kanter, men Max Lalander och Pontus Gustavsson hamnade definitivt på botbänken och Grums fick spela powerplay i två minuter, dock utan att kunna göra mål.

Efter 49.19 är upphämtningen ett faktum. Sjusovaren Erik Persson skjuter in ett powerplaymålet 5-4 efter passning genom slottet av Kim Tallberg. Hoppsan, hoppsan, hoppsan, hoppsan, hoppsan, tänker jag. Kul att Erik är vaken.
51.55 in i tredje perioden fastställer Andreas Jensen slutresultatet till 6-4 i power play 5 mot 3. Då behövde jag inte tänka hoppsan, hoppsan, hoppsan, hoppsan, hoppsan, hoppsan, för jag visste ju redan att han var vaken.

6-4 till Kumla till slut alltså. 44-37 i skott.
Jag drar inga som helt växlar av den här matchen.  Kumla ska slå Grums 9 gånger av 10, men det var inte alls säkert att det skulle bli så i kväll. All heder till Grums som kämpade på och försökte in i det sista, dessutom med ett lag innehållande 5 94.or och en 95:a...

Jag tyckte Kim Tallberg gjorde en bra match, han kämpar alltid liksom på, liksom Patrik Ström och Robin Harrysson.
Tryoutmålvakten Otto Nordgren hade väl ingen riktigt bra dag på jobbet, men han hade inte mycket till hjälp av försvaret heller.

Annars var det väl överlag, som redan sagts då, rätt sömnigt.
Andersell spelade inte, inte heller Robin Gustafsson eller Tim och Sebastian Harrysson.

Ny match på söndag redan, Väsby hemma. Då får vi se vilka som är vakna. Välkomna! Det kommer att finnas korv då också. Och kanske lite Rammstein.

Inga kommentarer: