Tack och lov. Avmagrad och lite raggig ligger hon i mitt knä och purrar efter att ha suttit instängd i Bennys garage i ett par tre dagar. Det var en himla tur att Tuva och jag ropade efter henne när vi kom tillbaka från fotbollsträningen. Vi hörde några ynkliga pip från garaget, fick upp dörren och där satt hon. Nu har hon inte lämnat min sida på fyra timmar...
"aldrig mer gå in i det elaka fula dumma garaget" har jag nu förmanat henne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar