genomknådad av Jörgen "the heavy cat" Ericsson, med lodlinan rak genom bäckenet och upp i huvudet, sätesmuskeln släppt och sträckt ett hundtatal gånger, det här med basal kroppsmedvetenhet är en höjdare. (Men i morgon kommer jag att ha träningsvärk, det känner jag.)
Hon är fantastisk vår kursledare, hennes röst får mig direkt in i någon slags halvmedvetet tillstånd där jag slappnar av och följer. Så har hon en oemotståndlig dialekt någonstans från Karlskrona eller Jämjö eller där i krokarna, en Mundebovariant helt enkelt, och när hon säger "låt de baa vaa så" (Låt det bara vara så) så får jag en konstig klump i magen och håller nästan på att falla i gråt. Konstig man är...
Nu ska jag åka och hämta barnen. Härligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar