400 kilometer senare...

Har vi varit i Vik och kakat lamm. Innan dess har vi sett fantastiska vattenfall och kort vilse pa vischan nar gps:en inte hangde med. Det blev fel, men ratt anda, for dalen vi kom igenom var helt otrolig. Det var bara det att man skulle ha haft en SUV och inte en Toyota Corolla... Jag tror inte den gick sonder i alla fall...

Men Kumla hockey, vad haller ni pa med? Stryk med 8-0 mot Tranas. Aj aj aj inte bra...

Kollat bade Reykjavik och Vestlandet...

Arne var trott i morse och ville lagga sig igen efter frukost, sa jag gick ut pa vandring i Reykjavik, knallade upp till Hallagrimskyrkan och sedan ner till Laugavegur och tillbaka till hotellet, man far ju lov att saga att Reykjavik ar valdigt greppbart for att vara en huvudstad, man lar sig hitta pa 10 minuter. Skont var det i alla fall, solen sken och det blaste inte...

Sa tog vi bilen och akte ut pa langtur, korde runt snæfellsnaeshalvon, over en fantastisk glaciar och sedan till Olafsvik, darifran har vi precis kommit tillbaka, klockan ar tio och vi har kort over 30 mil. Men det var det vart. Vilket vackert land!

Tisdag morgon

Jag ar trott som Soren efter att ha varit uppe och radiopratat klockan sex... Slumrade nagon timme efter men nu ar det frukostdags... Vi far se vad det blir for aktiviteter idag, kanske lage att gora Reykjavik ordentligt om man nu inte vill kuska bil hela tiden...

Lite mulet ute idag, men inget regn i alla fall.

Har bokat flyg till Vestmannaeyjar pa torsdag, det ska bli spannande.

Missa nu inte radion i morgon bitti 08.15

Jag kommer att fa ga upp i ottan for att kunna avlamna rapport. (Vi ar tva timmar efter har...)

Tillbaka igen efter "the golden circle".

20 mil runt ett fullkomligt hanforande landskap, kargt och bergigt, andlosa vidder, kristallklara backar, en och annan islandshast ocksa forstas... Stopp pa strategiska stallen av intressen, Tingvalla, dar vikingarna holl ting for tusen ar sedan och loste sina fejder, Geysir dar 350-gradigt vatten sprutar upp ur marken i en valdig fontan, Gullfoss, det fantastiska vattenfallet som stortar ner i en valdig canyon.

Det var mycket att se pa en dag. Nu blir det rast och vila innan middag.

Bla lagunen

blev dagens utflyktsmal, riktigt haftigt att fa bada i 40-gradigt vatten mitt ute i vulkanland... Tusan vet om jag inte blev lite lenare i hyn ocksa, efter lerinpackningen....

Arne ar trott i dag, vi far hoppas han piggar pa sig till veckan. Klart man inte ar purung vid 77 men jag trodde kanske han orkade lite mer... Na, vi far se...

Sondag morgon

"Goda grannar..."

"Även på Island... Jag tycker titeln är häftigare på Isländska, "Stulkan sem lek ser ad eldinum"... Det är nästan lika bra som "Thunkur knivur"...

De blev inte sa mycket mer an en sen middag pa haket "Ruby tuesday" i gar kvall, vi var nog bagge for trotta for att ge oss ut vidare pa stan sedan. Men nu har det sovits gott och nu ska det atas frukost och sedan far vi se vad dagen har att bjuda. Det ar bistert kallt har utanfor, sa bla lagunen kanske kan vara ett alternativ.

Islandska ar ett vackert sprak, men jag forstar inte ett ord. Det ar helt obegripligt. Tank att vi pratade sa dar i Sverige en gang i tiden...

Reykjavik, lordag kvall...

Hej vanner, kort rapport fran eder forbundne korrespondent bara... Avfard 09.00 i morse, flyget till Island 14.10 sedan, Icelandair, helt okej, battre benplats an hos SAS i alla fall...

Anlande Keflavik 15.30 lokal tid, fick tag pa hyrbilen och kom som i chock nar jag inte fck igang den, det var ju automat gubevars, och ingen talade om for mig at man var tvungen att trampa pa bromsen innan man vred om startnyckeln... Na, fick sa smaningom skrivna instruktioner och da funkade det.

Vi ar nu inkvarterade pa Hotell Bjork ratt centralt, pappsen ar trott och ligger och vilar sig och jag tar en islandsk bira innan maten. (Som idag blir lamm for min del.)

Kanns kul att vara har, bara vagen in till stan fran Keflavik var breathtaking, da kan man tanka sig hur det blir sedan.

Ma sa gott allesammans!

Hakanur

Packat och klart...

...äntligen. Nu kör jag med både hängslen och livrem, regnjacka och badbyxor. Så får vi se vad som kan passa.

Mormor Else och Uffe är i Nerike för att fira Tuvas sjuårsdag, jag fick mig lite mat hos Lise och tillfälle att säga hej till dem. Else verkade nöjd med att ha gått i pension, Uffe sade "klart man kan gå i pension, bara man har någon som försörjer en" och så kanske det kan kännas. Eller jag vet inte...

Nästa inlägg kommer förhoppningsvis från Reykjavik. Må så gott allihop!

För ett år sedan (ungefär) bar det söderut...

...ändur nedur till Sydafrikur...

Nu är det i stället norröver som gäller, över polcirkeln kanske, om vi nu vill det...

Jag har försökt att läsa in mig lite på Island den sista veckan, vet inte om jag blivit så mycket klokare av det, men jag tror i alla fall att vi har en häftig resa framför oss. Det är bara att hoppas att vi håller sams och att vi har ungefär samma uthållighet...

Vi har rest tillsammans några gånger min pappa och jag; tågluffat i Skottland, varit i London, åkt ett par turer med bil till Norge, bussat från Kumla till Berlin, hyrt bil och åkt runt på Irland...

Ups and downs, mest trevligt ändå, men nu känner jag kanske mer än någonsin att jag har "fullt ansvar" för vad som ska hända. Han ser inte så bra, har slutat köra bil för ett par år sedan, jag tror att han mest tänker sig "låta transporteras till diverse begivenheter". Jag hoppas jag ska funka som reseledare, vi får se...

Jag tar med mig en liten dator och så får vi se om det kan bli lite blogande från Islandshållet, möjligtvis också någon liten rapport i radion, i så fall på tisdag vid "kvart över åtta" sisådär.

Till dess, må så gott allesammans. Ni minns väl den klassiska repliken från "Korpen flyger";

"Thunkur knivur!"

Thethur hälsur i allur ödmjukhetur edur förbundnur

Håkanur Arnesson

Jodå, full ominstallation blev det...

...och nu lovar jag vid Gud och hans närsynta vittnen att aldrig mer ta den enkla genvägen och ladda ner misstänkt mjukvara från skumma sajter igen, jag har bara mig själv att fylla för att jag nu måste bygga upp ett helt i-pod-bibliotek igen... Barnen förbannar mig också, deras framsteg i diverse data-spel (inklusive "My little Pet shop") har också försvunnit och de måste börja om från början.

We are damned, we are outcasts, men we commer again.

Ett länktips ni bara inte får missa.

Det var länge sedan jag skrattade så gott:

http://katastrofalaomslag.blogspot.com/

Jag har en bok hemma med samma tematik, men den här killen har faktiskt fördjupat sig än mer...

Omröstningen avslutad,

Saga hade det blivit, om den inte kattskrället varit utrustad med penis... Tack ni som röstade!

Sju år och tre-fyra timmar sedan jag kom hem från BB Örebro,

omtumlad och lycklig efter att ha fått varit med om ett välskapt flickebarns födelse. Då var hon så liten så liten, i dag fyller hon sju år och har växt upp till en stor och redig tjej som har god koll på världen. Vad fort det går... Man hisnar nästan...

Grattis, stora lilla Tuva, sju år och med tänderna ståendes rätt ut... Jag blir glad när jag tänker på dig...

Fel på "stordatorn"

och det är så fruktansvärt irriterande, jag har säkert åkt på något virus och jag har ingen lust alls att behöva blåsa hela datorn och förlora hela i-tunesbiblioteket till exempel, madre mios... Frågan är väl om jag har något val.

Nu ringde man från Spinnhuset...

...och berättade att lilla Saga (som vi nästan bestämt oss för att hon skulle heta) inte var någon kattflicka utan en hane... Ville vi ändra oss månntro? Familjeråd vidtog och vi kunde ju inte byta katt bara för att den plötsligt fått fel kön. Vi kör, men nu börjar namnracet om igen. Isak, tycker Agnes och Tuva, själv har jag ingen riktig åsikt än...

Alla vill dansa med "Baby"...

Patrick Swayze, eller "Orry Maine" som jag brukar kalla honom, has passed, I går kväll visade SVT "Dirty Dancing" för att hedra hans minne... Agnes och jag kollade. I morse vaknade hon upp tidigt och kom in och frågade om jag möjligtvis hade den i arkivet. "Det var en film som passade mig"...

Jag sade det i radio i tisdags, jag säger det igen, "Dirty dancing" är en klassiker, den gör man ingen remake på. Det kan inte vara både Göran Arveståls och Linda Meriloos favoritfilm utan anledning... Alla vill väl dansa med "Baby"...

Fortsättning följer...

Nu rapporterar Aftonbladet att Romell Broom fått ytterligare lite respit... I första hand 10 dagar. Som om det skulle göra någon skillnad...

Om man blivit dömd till döden, när exekveras straffet egentligen?

När döden väl inträtt kan man knappast anses vara föremål för bestraffning längre, döden är (antar jag) själva konsekvensen av straffet snarare. Alltså borde själva avrättningssituationen, väntan innan, förberedelserna, säga adjö till släkt och vänner, käka sista måltiden, få kanyler i armarna, bli fastspänd, allt det där som måste vara så fruktansvärt vidrigt och ångestframkallande vara själva straffet? Eller har jag fel? Man säger ju att skenavrättningar är en av de vidrigaste former av tortyr man kan tänka sig...

Varför jag sitter här med sådana morbida funderingar på fredageftermiddagen? Därför att jag läser om Rommel Broom som skulle ha avrättats i Ohio häromdagen. Det gick inte så bra, man grävde i armarna på honom i över två timmar utan att få in nålen ordentligt. Slutligen lyckades en advokat få delstatens guvenör att intervenera. Hur han löste situationen? Genom att skjuta upp avrättningen en vecka...

Snacka om grym och ovanlig bestraffning... Snacka om barbari. Snacka om omänsklighet. Brooms advokater försöker få avrättning nummer två stoppad. Jag kan bara hoppas att de lyckas och att de gör det snabbt innan han ligger där fastspänd igen.

En gång tidigare har det visst hänt i USA:s historia att man avrättat en man "två gånger". Stig Dagerman skrev om det tillfället 1947. Väldigt lite verkar ha hänt sedan dess.

"Den till döden dömde negern Francis, som nyligen undkom med livet från elektriska stolen, därför att bödlarna var berusade, skall nu återigen sättas i stolen."

Två gånger död

Snälla vita herrar lynchar negrer

det rår inte fulla vita bödlar för

det är inte så noga hur en neger lever

det är inte så noga hur en neger dör

Det är rätt skönt att höra negrer skrika

låt stolen krångla om nu stolen vill

Sam och Joe och Paul kan kvitta lika

det är bara att försöka en gång till

Alla är vi ju på sätt och vis elever

och mycken övning nog till bödelsyrket hör

det är inte så noga hur en neger lever

huvudsaken är ju att en neger dör

Tillbaka i världen idag, det gladde mig att den stod kvar och att det mesta var sig likt...

Att hålla sig på hemmaplan i en vecka är skitjobbigt inser jag, det känns som om man inte har koll på någonting alls, så kommer fantasierna om allt det där som händer utanför fönstret.

Kändes rätt skönt att få käka lunch med Linda i dag och få svaret "inget" på frågan om vad som hänt under min bortovaro. "Det är bara alldeles vanlig tråkig höst"...

Hem och sova ett par timmar sedan innan ett besök i MOAB-hallen där Kumla spelade sista träningsmatchen innan seriestarten på söndag. Linden från Eskilstuna var och hälsade på och fick se sig slagna med 4-3. Sju vinster, en oavgjord och två förluster på tio träningsmatcher, det är ett rätt bra facit. Får se hur långt det räcker i serien sen.

Dagens radioprat

En något svagröstad Håkan kan höras här, med början 17.30 ungefär. Nu har jag pratat nog för idag...

Nu är jag så trött på att vara sjuk att jag inte vet vart jag ska ta vägen.

Gnäll gnäll gnäll... Jag vet att jag låter som en gammal surnärking, men det här är baske mig inte roligt. Man kan bara se ett visst antal filmer utan att bli fyrkantig i ögonen.

Dumt och dumdristigt

att ge sig ut till stugan i går.... Kändes okej då men definitivt inte nu.... Snarare är jag sämre i dag, whole bunch of sämre... Inte tänker jag mig att bli det femte svininfluensedödsfallet i Sverige, särskilt inte som jag bara har en höstförkylning, men jag är verkligen jättesjuk !!!

Han bad om ursäkt...

...det hedrar honom, glädjer mig... Nu kan vi nog komma iväg på den där Islandsresan i alla fall...

Enligt min pappa har Per Hellström sagt att Reykjavik är världens fulaste huvudstad, vi får väl se om det stämmer eller inte, party ska det visst vara all night long om jag är rättunderrättad...

Fortfarande nära döden (???) men lite luft måste man ju ändå ha...

L & U är färdiga med verandan och jag ville så gärna se hur det blivit. Kände mig för och tänkte "jo men det går nog"... Tänkte sedan på min åldrande far som beklagar sig över att aldrig någonsin få komma ut någonstans, ringde honom och frågade om han ville följa med.

"Du behöver inte oroa dig, vi ska inte jobba, jag vill bara se verandan färdig."
"Jamen, det kom ju så plötsligt..."
"Men vi kan åka sen, jag kan hämta dig om ett par timmar..."
"Men tänk om du har den där svininfluensan då, om du smittar..."
"Du kanske inte ska följa med då, om du är orolig för att bli sjuk..."
"Nä... Eller... Jo jag kan väl följa med då..."
"Men så trevligt. Då hämtar jag dig vid fyra."
"Jaha, då blir väl klockan fem då, du har ju aldrig kommit i tid förr."
"Sånt där tar jag inte av någon och minst av allt av dig. Jag åker själv, hej då." Tjuriga gamla gubbe...

Nå, åkte gjorde jag i alla fall, ensam. och fint hade det blivit, med tak över både diskbänk och ytterdörr. Riktigt riktigt fint. Så gick jag ut i skogen och hittade trattisar och nu har jag kvällsmat också. Fast jag är för trött för att göra i ordning den.

Det är ändå något särskilt med road-movies...

Jag håller ju fortfarande Thelma & Louise för en av de bästa filmer som gjorts, men tänker också på den fantastiska Transamerica och varför inte på Moodyssons Det nya landet... (Och många fler...)

Nu har jag hittat en ny liten pärla: The lucky ones med Rachel McAdams, Tim Robbins (i det bästa han gjort sedan han spelade Andy Dufresne i det som enligt IMDB är världens bästa film; The Shawshank redemption) och Will Jimeno.

3 soldaters vägar möts när de ska hem från Irak, det blir en lång och intressant resa må jag säga... Rörande, rolig, allvarlig... Se den! 5 highways av 5!!!

Åh-åh-åh Beatles....

Sitter och lyssnar igenom de remastrade Beatlesplattorna, bugar mig ödmjukt och konstaterar att det låter alldeles väldigt suveränt bra och att det sannolikt aldrig funnits ett briljantare popband. Man glömmer mellan varven, men när man hör orginalen är det också lätt att höra hur många band som låtit sig influeras genom åren... Stort! 5 gula ubåtar av 5.

Island...

...har jag längtat efter att få komma till i många år och nu är det äntligen dags. Min pappa och jag flyger till Reykjavik den 26/9, så har vi hyrt bil och tänker oss att kuska runt i en vecka. Något att se fram mot...

Sjuk...

...Nån slags förkylning/flunsa. Det får vara vad det vill, bara det går över snart. Jag känner mig som en vankelmodig gris på väg till slakt...

Tina är tillbaka, gott, jättegott,

men särskilt bra tv blev det dessvärre inte i första programmet. Superkockan var tydligt nervös, hennes sidekick för fokuserad på att tala om att hon inte kunde laga mat och så hade man dessutom petat in "kockdueller" i det redan från början hetsiga tv-formatet. Jag menar, pannkaksduell mot Bert Karlsson? Vad kan det tillföra?

Nå, låt henne bli varm i kläderna så blir det säkert bättre. Det där kantarellgarnityret till färsbiffarna ska jag i alla fall pröva vid tillfälle.

Vi besökte "Spinnhuset" i Hallsberg

...och hittade den här sötnosen. Oemotståndlig, så nu blir vi med katt om ett par-tre veckor. Den ska bara få växa till sig lite.

Jä-la IFK Kumla....

Sur blir jag, arg rent av. Det har ingenting med pengar att göra, egentligen. Jag tjänar lite mer än "Mellan-Svensson" och jag har råd. Men det där med "gratis hoppborg" var ett riktigt fult knep... Úsch! Gratis var den ena, men den var bara rolig om man var ett år eller så. Den andra "vanliga" kostade minsann 25:-

Jag ringde mina föräldrar och sade att husköpet fick gå tillbaka.

Det här huset är fullt av dolda fel. En tekoppsstor spindeläckel som sitter på väggen i tvättstugan och förhindrar mig från att göra mina kläder rena, en annan hyfsat stor som kröp i hallen, men den tog jag med dammsugaren. Dock fick den mig att drömma mardrömmar och jag funderar på att stämma dem för psykiskt lidande. Är det den tiden nu? Paranoidtiden?

Ensamma veckan är över,

dags att åka och hämta Tuva. Ensam och ensam förresten, jag har ju umgåtts med en massa människor. Men ibland kommer jag på mig själv med att föra riktiga dialoger med mig själv på kvällskröken. Då funderar jag lite på om jag blivit knäpp i huvudet. Men sen inbillar jag mig själv att jag är ett trevligt sällskap och då känns det lite bättre.

Det var nog sömn som behövdes,

i dag känns det mycket bättre, ontet i kroppen är helt borta och det är riktigt skönt. Nu ska jag åka och hämta Agnes så vi kan åka till Tripphult och hämta Tuva som är på utflyktsdag med skolan. Sen är det föräldramöte på grön enhet i kväll.

Jag fryser och är trött,

börjar allvarligt fundera på om jag har en släng av (någon slags) flunsa, ont i hela kroppen också. Tror jag går och knyter mig, trots att klockan inte ens passerat 23-strecket än...

Agnes och jag var och såg Kumla slå Surahammar med 5-0, trots en hel femma på sjukbänken... Hoppas bara det fortsätter trilla in mål när serien börjar också.

Tokiga talibaner

Det här är möjligtvis en anledning till att jag kan förstå varför svensk militär kanske ändå har någonting att göra i Afghanistan. Grymma värld!