Dagens mest dramatiska ögonblick infaller på eftermiddagen; det knackar på dörren. Tuva öppnar. En man står där. Jag tror att det är ett Jehovas Vittne. Jag har fel.
"Äbblen", säger han, med eftertryck. "Va", säger Tuva. "Kan man få plogga nåugra äbblen kanske?" "Jo" säger Tuva. Han går och plockar äpplen.
Vi vet inte vem det var. Kanske var det någon av pappas kompisar? Kanske var det bara en man från Skåne som ville ha äpplen. Vi vet inte.
När vi hämtat oss från detta bakar jag en äppelpaj. Bäst att passa på medan det finns några kvar.
Skickat från min iPad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar