Ett skitår är slut

Som Tomas Andersson Wij sjunger. Det går väl inte att beskriva på något annat sätt när ens mamma försvinner fort och livet plötsligt förändras.

Det är bara att acceptera det man inte kan förändra, men det är ändå en märklig känsla.

Det hände bra saker också, absolut, resan till New York till exempel. Men på något sätt är det ändå inget som uppväger det andra.

Nu får vi hoppas på ett bättre 2018. Gott nytt till den som läser, om nu någon läser...

Var och hämtade mitt nya pass

Det tråkiga med nya pass är att de är så tomma. Det roliga med nya pass är att de inger förväntningar om nya spännande resmål. Till 15/2 går det fort. Härligt!

Det här med "gamla" vänner...

Om en vänskap överlever sju år blir den med största sannolikhet livslång sägs det. Jag är rätt övertygad om att det stämmer. Jag har några - få - stycken jag varit vän med länge. Människor man inte behöver förklara så jäkla mycket för. Människor som vet hur det är. Människor man kan ta upp en konversation med fast man påbörjade den för 20 år sen och ingen minns hur den började och vem som visste vad.

Två av dem var här och käkade ikväll. Det blir ingen namedropping. Jag vet och de vet. Men jag är tacksam. Det är så jäkla svårt att hitta nya vänner.

New day new way

Slutar vara bitter från och med idag. Livet är en märklig resa. Det är nog bara att flyta med strömmen. Jag har ändå två fina döttrar, tre katter och en lånekatt och jag har läst en jäkla massa böcker. Jag kan också skriva helt grammatiskt fel. Sån är jag. :) Ikväll börjar j-VM i hockey. Om Kumla har en skitsäsong så kanske småkronorna lyckas bättre.

12:e gången svarar han

"Nej jag hade ju glömt telefonen i sovrummet... Och förresten har jag varit så ledsen idag. Har du varit ledsen nån gång?"

"Vad menar du?"

"Tänker du på henne nån gång?"

"Ja, varje dag."

Idiot. Jag vet snart inte vad jag ska göra. Jag orkar inte starta en svart blogg med jävulstyg, jag får pysa lite här. Och skratta och le på Facebook.

Nu är jag så trött på det här.

Jag HATAR att han inte svarar när jag ringer. Jag HATAR att han inte kan tänka "jag kanske skulle höra av mig och säga tack för igår. Jag fick ju ändå mat och sprit och blev skjutsad hit och dit och jag blev ju fjäskad för till 100 %., jag kanske skulle ringa och säga något i alla fall. "

I morgon kommer han att ringa och klaga på att jag inte hört av mig. Och jag HATAR det. Gubbjävul.

Man vet aldrig hur det blir

Men det blev bra. Vi åt god mat, Lise hade fixat det mesta. Alla fick paket i år, vi var ju en färre än vanligt så det kändes rimligt. 

Jag begåvades med; örngott (handtryckt) gottkorg med ost och lokala öl, toasits, en slant från pappa, ett set med tändstickor (?), en låda att ha bredbandsmodemet i och flera festligheter.

Själv skänkte jag bort (bland annat) följande;

En av Abbas bästa sånger

får vi nu höra många gånger

Inget krångel, inga appar

Den har bara fyra knappar

Handikappmobil

En duktig och flitig nursingstudent

Behöver ju ha en lyxig present

Från spindelmannens alter ego

Kommer denna som ej är av Lego

Det är inte heller en morrisbil

Men den kan hjälpa dig med din skrivstil

Parkerpenna

Till det blivande hemmet

Får du något fint

Som fylles med vin

Men ej med absinth

Behöver läsas på Närkingska för att bli kul.

Men det var ju såklart inte det viktigaste. Det viktigaste var nog att vi fick en bra stund tillsammans, att min pappa inte hade dött som jag trodde igår kväll och att stillheten fick råda en stund. 

God jul!

Dan före dan

Det är grönt ute. Eller grått. Eller vad man nu ska säga. Nu ska skinkan griljeras. Musten mustas. Köttbullarna trillas. Prinsarna malas till korv. Mat ska vi inte behöva sakna.

God jul!

Julledig

Jag vet inte riktigt hur det känns. Har varit dassig i en hel vecka, kan vara så att det tar på det goda humöret och på julanden. Eller också är livet bara trögt emellanåt.

Det blir första julen utan mamma inser jag, det känns väl sådär, pratade med Karin och Marita om det på jobbet idag, de har ju också mist sina mammor i år. Det är tillräckligt klurigt att inse att ens mamma är borta i vardagen, men när de där speciella tillfällena kommer blir det ännu tydligare. Hon har alltid gjort revbensspjällen, Janssons, frågat mig om jag vill ha en bit skinka av henne eftersom hon köpt för stor. Hon har funnits där så länge jag minns, gett mig de där julklapparna jag längtade efter när jag var liten, fortsatt att ge så mycket hon kunnat, varit rolig att ha med vid julbordet för att hon uppskattat allting. Nä fan, det blir tomt i år. Men det får ju gå.

Nä nu...

Hmm, Tuva, vad är det jag hittar på Kumlanytt.se? Jag, kräsen? Säger inte vad jag vill ha?

Jag är inte kräsen, jag tar vad jag får. Så länge det är bra grejjer.

Jag önskar mig fotvård hos Malena Bäckström eller en byrå att ställa modemet på/i eller pilledutter till toastolarna eller hemkokt knäck eller ett presentkort på häckklippning i vår eller en fin röd tröja eller nåt annat. Fred på jorden. Men mest av allt önskar jag mig glada barn.

Vinterförkylningen slog till med all kraft

Nu har jag legat hemma sen i torsdags, och då menar jag bokstavligen legat hemma. Jag har pallrat mig ut och handlat en gång. (Idag) Annars har jag hostat och stirrat på katterna och nu håller det här på att gå mig på nerverna. Inga ungar hemma heller. Telefonledes osams med min pappa som jag ibland funderar över om han inte är dement på riktigt. Han hör saker som inte sägs. Obehagligt.

Missade dessutom att hjälpa Maud och särskolan med ukulelelektion ikväll. Och Tuvas julcellospelning. Life sucks. Men det går väl över. Hoppas jag.

I morgon ska jag försöka åka iväg. Har ett möte med en förälder som redan blivit ombokat för många gånger.

Det blev inte Jordanien...

...men väl Argentina och Chile, avresa 15/2. Buenos Aires, Pampas, Mendoza, Santiago de Chile, Valparaiso. Blodiga biffar, gott vin, en massa spännande att se hoppas jag på. Tuva ska med,men stackars (?) Agnes har ju precis börjat sjuksköterskeutbildningen då så det funkar inte. Vi får resa någonannanstans när det passar.

God asiatisk julmat på Wongs ikväll

Crispy duck gick inte av för hackor. Inte den koreanska oxfilén heller. Ingen behövde gå hungrig från bordet!

Kan det vara så att det här är nästa resmål?

Petra i Jordanien har jag velat se i så många år. Kanske kan det bli verklighet i vår? Det vore ju underbart.

Vi har blivit med fiber

Idag fick vi vårt blixtsnabba fiber installerat. Tack för det Televerket. Tänkte omedelbart ringa Bredbandsbolaget, be dem fara och flyga och säga upp det abonnemang som plågat oss med sitt icke fungerande i flera års tid. Då funkar inte deras datasystem. "Jag kan tyvärr inte registrera din uppsägning, kan du återkomma på måndag..." Bara Bredbandsbolaget kan vara så U.S.L.A. :(

Fastnade framför tv:n - orkade inget annat

Såg "min sanning" med Sara Danius. Klok kvinna. Hon har min respekt. Men vilket skitjobb hon har att reda upp i akademins trassel nu. Det kan inte vara någon höjdare.
Och i fotbollsvärlden rök det en höjdare i svenska fotbollsförbundet idag. Det tar nog aldrig slut med #metoo Bra det.

Söndagshockey

Kumla - Vik Västerås. Förlust, men en riktigt bra match. Mest oflyt att det inte blev poäng.

Icona pops dag på så mycket bättre

Inte dumt, inte dumt alls. Eller en del var ju dumt, som Eric Saade, men annat var riktigt bra. Anders Wendin sjöng nästan hjärtat ur kroppen. Jag tycker det har varit en ganska bra säsong. Detta trots att en del klagat,

Klantjag

Fick slut på medicin alldeles insåg jag. Gjorde en snabb beställning på internetapoteket, det brukar komma dagen därpå. Fast nu gjorde det inte det. Och sen blev det helg. Och jag tror inte man kan hämta ut på vanligt apotek om man lagt en beställning, i alla fall inte utan att betala en jäkla massa pengar. Jag dör väl inte av att vara utan betablockerare ett par dagar, men det känns inte riktigt bra i alla fall. Shit happens...