Väntans tider - nu är det dramatiskt...

Facebookvän lägger ut meddelande om att hon har biljetter till Springsteen på fredag. Jag bara HOPPAS HOPPAS HOPPAS!!!

Det här var en riktigt fattig månad

Jag tycker att jag har en ganska hyfsad lön, men en del månader är vidrigare än andra. Den här till exempel, med huslån och arrendeavgifter och bil och villförsäkring och fan och hans moster. Jag är ohyggligt tacksam för att det är lön i morgon.

Pengar är inget att stå efter, men det ska ändå gå ihop sig i slutändan, gör det inte det mår man dåligt.

Men som sagt, i morgon är en annan dag...

En enda liten fråga bara...

Är det bara jag som tycker hösten kom ovanligt tidigt i år? Fifan!

Agnes satte sig på tåget och drog till Stockholm...

Tillsammans med Wilma visserligen, men ändå... Justin Bieber-konsert på Globen. Lillasyster som är det största Bieber-fanet fick stanna hemma. Hon har hela veckan påstått sig lida av en allvarlig depression,

"Bieber var bra, men Coldplay bättre", sade Agnes (Gudskelov) när jag pratade med henne efteråt. Hon har bra musiksmak.

Och jag vet att hon klarar sig, det är jag alldeles övertygad om, men åren går så fort. Det är bara att inse att föräldraskap alltid måste syfta till att kunna släppa ifrån sig, mer och mer...

Skojig hockeynyhet - Fredrik Johnson tillbaka i Kumla - som tränare...

Det var riktigt positivt måste jag säga - än så länge för att jag minns hans sejour som spelare i Kumla som alldeles fantastisk. Han gjorde mål i varje match, som jag minns det i alla fall... Ska bli roligt att se vad han kan göra med laget.

En mysig dag i trädgården...

Jag är ingen trädgårdsmästare, det är bara att erkänna... Kratta och klippa gräs kan jag, det är väl typ det. Det är meditativt och man ser hur fint det blir, som en buddhistisk mandala...

Men idag har vi gått lös på de alldeles för förväxta buskarna i trädgården. Spirean som gjorde att man knappt tog sig in på altanen förra året, en del annat också. Det var som en reningsprocess. Riktigt bra blev det. Nu gäller det bara att hitta någon som kan hjälpa mig att köra en vända till tippen med resterna bara. För man kan väl inte lägga ett ton buskar i komposten?!

Första stugbesöket i år...

Det har ju inte alls varit läge förut, men idag var det det. Läge. Alltså. Det var solsken, klar himmel, inte särskilt blåsigt...

En del år har hela tomten sett ut som kriget när vi kommit ut, men nu var det faktiskt inte så farligt. Vi hade med oss lite fika och stannade ett par timmar. Det var skönt.

Emmanuel var också med. Jag tror han tyckte det var ett trevligt ställe. :)

Så åkte vi hem och fixade lite mat, lövbiff, stekt lök, gräddsås, gröna ärtor. Mums fillebabba!

En bra handledningsdag

har jag varit på, den sista tillsammans med psykologpartners om det nu inte skulle upphandlas en ny omgång. Det vore en nåd att stilla bedja om, i alla fall för oss "gamlingar" som gått rektorsutbildningen för tio år sen eller så. Det är så värdefullt med lite "oberoende input".

Vi får väl se vad som händer... Nu blir det ett varmt bad och sedan ska Skellefteå ta hem SM-guldet i ishockey 2013. Kanske...

3 - 0 Skellefteå...

Jag vet inte varför det glädjer mig, mer än för att jag är betingad så... Men heja Skellefteå AIK!

Vad gör lite sol och värme med oss, kamrater...

Massor! I dag har jag sett människor komma gående på gatan, leende. Det var länge sen. Vi har längtat så. Vi behöver så lite, egentligen. Bara lite sol, bara lite hopp... Det kommer något annat, något bättre. Något vi kan leva i. Fifan för Fimbulvintrar!

Hallelujah, Anwer är här.

Vår lankesiske vän...

Det är som vanligt, lite förvirrat sådär. Han spiller ut kaffe, vill låna min rakapparat, eller rättare sagt, vill helst att jag ska raka honom, fast det gör jag inte. Däremot ger jag honom en rakhyvel...

Hockeyn vill jag inte missa. Anwer begriper ingenting av matchen. Han är ju en "kricket-man". Det skiter jag i. Jag ser på hockeyn i alla fall.

Jag inser att jag inte har någon mat hemma som en rättrogen muslim kan äta, så det blir till att bjuda honom på New Tokyo. Rättrognare än att han kan dricka starköl är han emellertid inte. Jag håller mig till mineralvatten.

Så somnar han lite i soffan, ber att få sova över, frågar om vi inte kan åka till Vintrosa när klockan är halvtio sådär, somnar lite till... Frågar om det finns andar i huset, vilket jag emellertid inte tror. Nu har jag bäddat ner honom i Agnes säng. Hoppas han slipper andarna och att jag får sova...

Tomas Andersson Wij är en hjälte!

Hemkommen från konsertkväll med Tomas Andersson Wij på Clarion i Örebro. Varm i hjärtat och glad, trots alla dessa sorgsna sånger.

TAW ställer sig därframme, ensam, gitarren på magen, munspel. Naket. Skärpt. Fantastiskt bra. Jag fick nästan höra alla låtar jag önskat mig. Landet vi föddes i, Oroshjärta, De gröna vagnarna, Blues från Sverige, Mellanstora svenska städer, Där får jag vila ut, Evighet...

Så förbaskat bra och starkt. En timme och trekvart med en man och hans gitarr och jag hade gärna hört mer.

 

men alltså, idag snöade det. igen...

Jag misströstar snart. Det var skitkallt och blåste och det blev inte nollgradigt förrän vid lunch. Undrar om det har något med den globala uppvärmningen att göra?

Jag var med Agnes på hennes sista utecklingssamtal i grundskolan, det gick bra och jag tycker hon är duktig som kämpar på. Svårt att hålla studiemotivationen uppe med ett par månader kvar kan man tänka.

Annars vet jag inte, hade blixtrande huvudvärk en stund, funderade på om jag höll på att få en stroke, men besinnade mig. Så farligt var det (nog) inte.

Livet känns lite lättare

när det är ljust både på morgonen och kvällen. Herregud vad jag längtar efter sol och värme nu. Det känns som om det var evigheter sen. Sitta på verandan, ta ett glas vin, grilla en köttbit, god sallad till, färskpotatis... Det finns mycket att längta till.

Just nu längtar jag dessutom lite grann till lördag, då ska jag på på Tomas Andersson Wij-konsert på Clarion och det tror jag kan bli riktigt bra. Blues från Sverige vill jag förstås höra, och många andra.

Hemarbetsdag...

Till dels i alla fall. Tuva och jag tog oss ut i trädgården och började reda upp det kaos som äpplen som fått ligga under snö och ruttna innebär. :) Inte jättekul, men det ska ju göras. En liten familjekris uppstod när Tuva ägnade dubbelt så mycket tid åt att smita från jobbet som att verkligen göra det. Men en del fick vi gjort i alla fall och vi var inte jätteosams.

Lördagen gick fort...

Vi vaknade väl till liv framåt nio (i snitt i alla fall). Lite frukost, lite prat, lite musik...

Agnes och Emanuel försvann vid tre, då hade vi hunnit käka lunch. Jag tror jag har en mission att fylla vad gällder den stackars Emanuel som inte ätit en grönsak på 17 år. Det ska nog gå att få honom att pröva om man ger det lite tid bara. :)

Tuva och jag har tillbringat kvällen i tevesoffan. Falling skies har vi sett ett par avsnitt av. Lite rötter därtill.

Jag ska gå och knoppa nu, trött som jag är. Härligt att det bara är söndag i morgon i alla fall.

3700 fattigare och kanske också lite rikare...

Betalade in arrendeavgiften till Tjugesta idag, kom väl på att jag hade lite för mycket kvar på lönekontot helt enkelt - och varför...

3700 är inte så mycket pengar, men en slant i alla fall och jag hoppas verkligen att vi kommer att vara en del ute i stugan i år. Det ska ju vara värt det, på nåt sätt, och det blir det om man bara tar sig dit.

Det är fjorton år sen vi skaffade den där stugan nu, och jag har haft många härliga stunder där. Det var en bra sak vi gjorde, trots att jag nog var lite skeptiskt då... Om jag bara vore lite mer praktisk. Det finns fönster som behöver fixas och det vore trevligt med lite nya tapeter...

Sommartid är svårt!

Insåg jag i morse när jag skulle infinna mig på Vialund 07.15 för att bära stolar och bord inför dagens kompetensutveckling. Det var ju kvart över sex, egentligen. Det innebar att jag fick gå upp kvart över fem, egentligen. Jag var så rädd för att försova mig så att jag knappt kunde sova, så det kan inte ha blivit mer än ett par timmars sömn.

Nå, det blev en bra dag i alla fall, med en intressant föreläsare. Christina Boork Schillgaard. Ap-träff med Kumlasjön direkt på det och så iväg till Skogstorp för att ha utvecklingssamtal med egen dotter. (Som dessbättre verkade klara sig förträffligt bra i skolan.)

Efter det var jag helt slut och åkte hem och somnade framför Sveriges mästerhoppare eller vad det nu kan heta, simhoppstävlingsprogrammet som jag som tur är egentligen inte alls är intresserad av. (Eftersom jag nu inte vet hur det gick.)

Men det blev ju en fin första april.

Jag kunde sitta ute på altanen och både läsa bok och fika. Kanske finns det ännu hopp om våren.

Jag tror inte jag blev lurad särskilt mycket heller... NA hade en variant med Conny Strömberg-staty utanför ishallen och Kumlanytt körde ett reportage om att Kumla skulle få sin första rulltrappa i badhuset. Den var rolig! Och retade en del.

Nu är det dags att gå och sova. KUP-dag i morgon. Jag ska bära bord 07.15. Tvi dvale!