Min pappa ger bort saker

Min pappa har slagit till igen! Han älskar att ge bort saker. Det är tanken som räknas. Inte det rent monetära värdet. Tuva är den i familjen som oftast brukar undfägnas dessa gåvor, sannolikt för att hon artigt säger tack så mycket och ser glad ut. Hon har kommit hem med tre korgar, två slevar, diverse klistermärken från 70-talet, frimärken från Grönland, diplom från putteklubben 1970. Och en massa annat. Det är inte så noga.

Men igår var hon lite förbryllad när hon skulle berätta vad hon fått. "Det är liksom en brun ask med kort som man kan skriva på, sen är det andra oreanga kort med A-Ö. Han sa att den var jättefin."

"Okej Tuva. Grattis. Du har fått ett kartotek!"

"Vad är det?"

"Du kan skriva kakrecept på korten och sätta dem i bokstavsordning. Eller kompisarnas telefonnummer."

"Jaha. Men jag har ju alla recept i min padda. Och alla adresser, fast säg inte det till farfar, då blir han nog jättebesviken."

"Men du kan skriva upp alla fina saker du fått av honom och sätta dem i bokstavsordning. Kartotek kan du sätta bakom K. Grönländska frimärken bakom F eller G eller bakom båda. Så har du gjort en korsreferens. Slev kan du också korsreferera antingen som slev eller skitful."

"Eller skitful slev."

Söndag förmiddag

Vi har ätit frukost och jag har lyckats få ut min lilla dotter i duschen. Hon är verkligen inte överförtjust i det stället, den lilla lopploellan... Nu kommer hon att lukta gott en stund i alla fall. Och sen är det min tur.

Jag har inte riktigt kommit ikapp mig själv efter resan känner jag, är fortfarande torr i ögonen och har kvar en del eksem på kroppen. Det är smällar man får ta när man åker till andra världsdelar... Och det blir bättre.

Jag fick åka till Örebro två gånger i går. Först hämta Agnes som missat en buss - eller om den nu inte kom som den skulle. Sen var det Tuva som var på bio och skulle plockas hem. Sånt kan man ägna sig åt en lördag.

Testing testing!

Jo. Nu gick det. Plötsligen. Det var ju lustigt. Antagligen bara för att IT-mästaren Britt kom med goda råd.

Fick mina "friskvårds-checkar" idag

Det blir väl till att förslösa dem på ett klippkort på badet. Förr räckte det till ett årskort, men nu blir det bara ett 12-besökskort för slanten. Det är dyrt att ha nytt fint badhus. Men jag är inte bitter, Badar nog inte mer än nån gång i månaden i alla fall...

Det är nåt lurt med Blogspot

I alla fall hos mig. Jag kan inte lägga upp bilder nämligen, det brukar komma ett java-script så man kan bläddra mellan bilderna på datorn, men "bläddra-knappen" kommer aldrig upp. Surt. Jag skulle verkligen vilja få upp lite bilder. Har någon liknande erfarenhet?

Halva Hobbit! :(

Tänk vad jag hatar att vara olaglig och bli straffad med detsamma. Laddade ner en kopia av "the hobbit" och tänkte mig kvällsunderhållning. Det gick bra i 77 minuter, sen slog det tvärstopp. Det var säkert rätt åt mig, men frustrerande. Nu måste jag omedelbart se klart den på något annat sätt. Jag försöker trösta mig med att den var tunnare än ringenfilmerna, men det hjälper inte riktigt. :(

Mamma mamma mamma

Jag blir så nervös ibland. Kan hon köra bil längre? Polisen var i alla fall tveksam när de stoppade henne för att hon varit ute på fel sida av vägen. Hon hade haft bråttom för att hon skulle hämta Tuva sade hon, så hon hade inte skrapat rutorna ordentligt. Jag vet inte om det stämmer eller inte, men polisen ska tydligen ringa mig och be om ett utlåtande om hennes förmåga att köra bil. Jag vet knappt inte vad jag ska svara. Jag vet ju att hon behöver den där bilen för att kunna ta sig ut överhuvudtaget, men om det var ett olycksfall i arbetet eller något annat är jag inte alls lika säker på. Jobbigt.

Tänk att det kunde vara så roligt att spela djembetrummor i grupp

Kände mig som en neger från Togo eller Burkina Faso. Nästan i alla fall. Jag fick ju i alla fall ha den manliga bastrumman när Stene skola tog med mig på trumning. två timmar höll vi på innan det var dags för jättegod mat på "Grekiska kolgrillsbaren". Det var en supertrevlig kväll. Och nästan alla var med. Kändes bra för en gammal avdankad rektor.

Omtag!

På Sri Lanka hände något med blogspot och jag var inte förmögen att skriva ett enda litet inlägg mer än det allra första. Trist tycker jag, för det är ju ändå här som jag samlat mitt liv sedan 2006 eller så.

Vi hade i alla fall en alldeles fantastiskt resa, med alla de ingredienser som en resa ska ha. Kulturmöten, mat, djurliv, upplevelser, möten med människor. Jag är mycket mycket nöjd, barnen också. Tuva konstaterade att "dit ska jag åka tillbaka" redan när vi stod på Arlanda vid hemkomsten. Det är ett gott betyg åt ett land och en resa det.

20 år hade gått sen senast, mycket var sig likt fast en del förstås också förändrats. Fattigdomen fanns kvar, illalukterna, tiggarna. Men också de vänliga människorna, den fantastiska naturen, leendena, solnedgångarna. En motorväg hade man i alla fall fått, mellan Galle och Colombo. Den förkortade restiden med sex-sju timmar kan jag säga. Inte en cykel, kossa eller elefant på den. :)

Ögonproblemen och soleksemen fick jag också ta del av, som alla andra gånger, men det hade jag ju nästan räknat med,

Nu kör vi på med bloggandet igen.