torsdag, november 11, 2010

Mitt hjärta är fullt av Ulrika Arenius...


Jag har skrivit om henne här på blogen en gång förut, det var när jag precis fått plattan i min hand och blivit alldeles omedelbart uppåt öronen förtjust.

Elin K känner Ulrika och när vi skulle ha en liten trevlighetsaktivitet på jobbet kom tanken upp; "tänk om hon skulle vilja sjunga för oss"...

I kväll hände det, lite mat först och sedan en innerlig sångstund med Ulrika och makalöse keyboardisten Peter Tikkanen.

Skört, innerligt, nära... Vi var drygt tjugo som lyssnade. Det kändes som en ynnest. Den här tjejen skulle kunna sälja ut konserthus över hela Sverige. Uttrycket är eget, jag söker referenspunkter, letar hos Anna och Idde, det är nära men ändå inte. Kajsa & Malena är det närmaste jag kommer, "Historier från en väg" i mitten av 80-talet. Lite så, men ändå eget.

Eva L kommer och pratar efteråt och säger "nu var det väl gråtvarning på Håkan". U bet. Jag hade tårar i ögonen mest hela tiden.

Vill du lyssna så hittar du Ulrikas Myspacesida här.

Inga kommentarer: