JVM är det bästa med jul- och nyår

Visste väl det. Sverige slog Slovakien med 5-1. Kvartsfinal på torsdag. Tjeckien. Det ska vi klara. Allt annat vore katastrof.

Två inlägg måste det bli

Jag har aldrig gjort under 100 förr. Det kommer inte att hända i år heller.

Jag har skrivit det förut i år. Lyckan tiger still. Det är nog så enkelt.

Summeringen

Nyårsafton. På väg in i 2020.

Jag minns hur vi stod nere vid i hamnen i Askersund 1999, vakade in millennieskiftet. Agnes var nyss fyllda två. Tuva var inte ens tilltänkt. Herregud, det är tusen år sen, det går inte ens att tänka sig ett liv utan Tuva. Hur skulle det se ut?

Vi visste inte om världen skulle gå under, millenniebuggen skrämde oss på riktigt; kunde alla datorer låsa sig, våra sparade slantar försvinna, skulle det gå att boka ett tåg, skulle flygen gå ner? Europes "The final countdown" spelades på alla radiostationer. Men allt gick bra. Så klart.

Retrospektivitet är ett äventyr och ibland kostar det på att se tillbaka. Det har varit lite skröpligt ett tag. De sista åren har jag citerat Tomas Andersson Wij på nyårsafton inser jag.

..."och ett skitår är slut, och huden kring hjärtat är tunn..."

Dödsfall. Mamma. Pappa. Ohälsa. Allmänna jävligheter.

I år blir det inte så. I år kommer jag att avsluta med en annan T.A.W-sång.

2019 är inte alls likt de senaste åren. 2019 är året när jag återfunnit min mänsklighet igen, på många olika sätt. 2019 är ett lyckans år.

24/12 2018 fick jag en julklapp av mina döttrar. En middagsbiljett och ett besök på bio. Jag blev glad såklart. 4/1 gick vi på Chandani. Det var gott. Tuva blev lite svett efter att ha ätit chicken Vindaloo. Jag hade varnat henne, men hon lyssnade inte. Jag åt lamm. Sen kom mitt wakeupcall. Jag kunde knappt ta mig till bion, från restaurangen till Filmstaden. Jag var helt slut. Min kropp var slut. Jag var tvungen att göra något. Viktväktarna. Det har gått bra. -25 kilo på ett år. Jag kan gå ett par kilometer igen. Jag kan till och med träna lite grann. Det känns stort.

Sen kom Marcia. Mitt hjärta. Min skatt. Vi har tagit oss igenom ett år som varit stort, kärleksfullt, insiktsfullt, glädjefyllt, någon gång ibland också sorgesamt. Det är inte alltid så lätt med skilsmässor, barn, andras reaktioner. Men mest av allt har det varit ett år fyllt av kärlek, gemensamhet, skratt, värme, lycka. Att få dela. Jag är så tacksam för det. Jag älskar dig Marcia. Incondicionalmente.

Agnes, Tuva och jag åkte på vårt livs resa i juli, till Singapore och till Nya Zeeland. I Nya Zeeland kuskade vi runt i en husbil i flera veckor. Det var stort, för mig i alla fall, för dem också tror jag. Tack pappa Arne, det var farsarvet som förslösades där. Jag vet att du hellre velat att jag skulle lagt om taket på huset, men nu bestämde jag själv och det kändes bra. Vi fick se så mycket. Hobbiton, Wellington, Mount Cook. Vi åt getragu vid Franz Josephs glaciär. Vi såg regnbågar.

Jag lämnade Marcia vid Arlanda i förrgår. 12/1 åker jag till henne. Till Brasilien. Det är en dag att längta till. Det blir mitt sjuttioförsta land. Jag har nog alltid längtat bort. När jag sätter mig på planet till Natal blir det både som att åka bort och att komma hem. Vilken härlig känsla.

T.A.W sjunger;

Vi är alltid på ett berg när vi faller
Vi är alltid på ett hav när åskan går
Och den är skör den här tråden
som gudarna sytt i oss
som de sytt i oss

Men vi får dö en annan dag
Vi får dö en annan dag

För nu dröjer ljuset längre om kvällarna
Nu dammar gatorna av vår
Och nästan allting är möjligt
nästan allt är vårt
att leva av

Vi får dö en annan dag
Vi får dö en annan dag

Alla haters
all denna bitterhet
De vill få dig skämmas
de vill få dig tyst
Men ingenting svart
inget av hat
kan leva nån längre tid
Nej ingenting svart
inget av hat
ska släcka oss

Nej vi ska dö en annan dag
Vi ska dö en annan dag
En annan dag
En annan dag

Vi får dö en annan dag. Gott nytt år. Gott slut. God början.

Jo det blev en hyrbil

Dacian var INTE lämplig att köra runt med. Det visste jag ju för en vecka sen. Tur jag inte gjort det. Det skulle kunna ta en månad sa killen på verkstaden. Nu har jag en Renault till låns. Måste prata med försäkringsbolaget. Jag tycker gott de kan betala för när bilen stått still. Jag har haft körkort i 39 år. Aldrig tagit ut en krona från någon försäkring. Utom någon spräckt ruta.

Tänkte sova länge.

Gick inte alls. Hade glömt att vi bytt städdag. Det borde jag kommit ihåg. Ingen vill väl städa på Nyårsafton. Nå. Jag får huka i soffan en stund.

Idag körde jag Marcia till Arlanda

Det kändes väl sådär. Det skulle varit jätteroligt att få åka med redan nu såklart. Fast jag kan inte vara borta så länge. Och om två veckor åker jag. Det är bara att börja längta. Det blir bra.

God jul

Det är allt som behöver sägas. Ta hand om er. Vila. Njut god mat, vin och bröd, njut god musik. Älska någon. Livet pågår.

Det var glashalt

Och jag tappade fästet och for rätt in i Adolfsbergsrondellen. Det gjorde inte ont, men fronten blev demolerad. Och jag körde inte ens fort.

Fredagsmys i juletid

Hemma hos stortjuven och hans äkta maka

Supermysig kväll Stackars lilla Marcia var sjuk. Usch.

Eric Bibb

Några bilder också.

Eric Bibb

Johan och jag var på Eric Bibb i lördags. Vilken fin konsert det var. Här är han tillsammans med hustrun Ulrika Bibb. Magic. 

Vi åkte ut i obygden

Och köpte oss en crosstrainer. Det var mörkt när vi kom hem. Men det blev bra.