lördag, juli 30, 2016

John och Kenny och Torsten

Hemma igen. Nöjd och tillfreds. Musik är en sann källa till glädje i mitt liv. Ibland mer än annars.

Vi var på Ullevi för en vecka sen, såg Springsteen tillsammans med 65.000 andra. Det var en häftig upplevelse. Ändå vill jag nog påstå att det jag fick uppleva idag var ännu häftigare, på sitt sätt.

Lilla fina Nora folkets park, ljummen sommarkväll, en teaterlada "från förr", Kebnekajse med Kenny Håkansson (71 år ung!!!) med sin trolska elektrifierade folkmusik, barkbrödslåten och hårgalåten, vallåtar och polskor, John Holm (68 år ung!!!) som jag aldrig ens trott jag skulle fått se live, alla fina sånger, sommaräng, öde stranden, ett enskilt rum på Sabbatsberg, vid ett fönsterbord i parken... Saknar henne än, som vi brukade göra cover på med Tom Bombadill. (Det gjorde vi ju med öde stranden också). Maria, många mil och år från här. Ingen ingen...

"Jag pratar inte så mycket idag", sa John Holm, "jag har så ont i huvudet. Men ibland pratar jag inte så mycket när jag inte har ont i huvudet heller."

Det behövdes inte. Det räckte att han satt där och sjöng.

Så Torsten Flinck, teatralisk så det förslår, men med en mäktig pipa. Jag blev inte sjuk, vildvuxna rosor, Elsinore... Riktigt bra han också.

Jag kommer att sova gott i natt. Ville bara säga det. Godnatt kära dagbok. :)

Inga kommentarer: