Stråkorkesterssommaravslutningskonsert - det är ett långt ord. Det är min rara dotter som sitter längst fram i purpurkofta. Jag blev lite chockad av att se att hon spelade iförd mormor Elses finpumps bara. Fast när jag sa till Agnes att Tuva hade väl höga klackar förstod jag att jag behöver nya glasögon. "Är du knäpp eller, det är ju stolsben och halvsockor." Okej...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar