Låt tjejerna tacklas

Det är något som saknas i damhockeyn, bara att inse. Det känns lite artonhundratal att tjejerna inte får tacklas i ishockey när det är helt okej att de boxas, brottas, karatar och gör allt annat på lika villkor. Hockey är en kontaktsport, inse det IIHF. Då blir det roligare att titta också.

Nå, heja Sverige.

Nu har jag pratat lön med de flesta...

Till vilken nytta då, kan man fråga sig... Jag har gjort de flesta besvikna, någon arg, någon enstaka glad. Jag får acceptera systemet och jag har väl i och för sig inget bättre, men den stora frågan är väl ändå; "Blir någon enda människa bättre av det här?"

Så gick en måndag i mars

Den flöt iväg i något slags töcken och nu ska jag gå och sova så jag orkar upp i morgon bitti. En marskatt ylar ute på altanen. Han fattar nog inte att han inte har något att hämta här.

Jag längtar efter lite sol och värme känner jag. Det skulle vara mumma det. Kanske till påsk?

Hämtade Agnes och Tuva på eftermiddagen

Så åkte vi och fikade hos mina föräldrar. Har knappt inte varit där sen jag kom hem, det har inte varit läge under flunsan liksom. Nu har vi i alla fall visat bilder. Och Tuva fick ta över min mammas symaskin. Det är visst färdigsytt nu...

Det här med E-böcker är bra för mig känner jag

Jag ser bättre på paddan än jag gör i en vanlig bok. Och skärmen är ju liksom upplyst bakifrån. Bra mot huvudvärk. Schysst handikapphjälpmedel. :)

Åhåhåh Sommartid...

Oj, blev klockan plötsligt tre... Bäst att gå och lägga sig då. Jag tycker mest jag gjort det hela dagen. Legat alltså. Det är segt det mesta just nu. Får försöka ta mig för med något i morgon. 

Payback för en skattebetalare

Var inne på Biblioteket och fixade till så jag kan låna e-böcker och läsa hundratals tidningar - alldeles gratis. Vilken schysst service. Har redan gjort mitt första e-bokslån. Nu ska jag läsa "Cirkeln" innan jag ser den på bio.

Det kanske inte var så smart att sova två timmar efter hemkomst

Det var det nog inte. Men det var skönt. :)

Jag är tillbaka

Fjärde jobbdagen idag. Det går, fast särskilt mycket mer är det inte. Jag är trött så det skriker i mig när jag kommer hem. Men det får väl vara så. Kanske lite oflax att första veckan hade två tiotimmarsdagar också.

Som tur är kommer påsken snart. Får vila ikapp då.

Dags att gå och lägga sig

För i morgon ska jag försöka ta mig till jobbet. Jag hoppas verkligen att det kommer att funka. Jag är fortfarande trött i hela kroppen, men det kanske är så det måste vara. Jag vill i alla fall inte vara hemma en dag till. Allting blir ju förryckt.

Idag har vi städat. Under stort gnissel, men vi har i alla fall gjort det. Sedan åkte vi till Cesar och belönade oss med god mat. Jag tog en ryggbiff med kappa, med fin gratäng och café de Parissmör. Agnes åt Oxfilépasta med gorgonzolasås och Tuva käkade grillspett med klyftpotatis och smaskig salsa. Riktigt bra käk. Och fint hade de fått, efter rustningen.

Lördagen gick

Det är trevligt att inte vara ensam i huset. Roligt att ha någon att prata med. Men pigg är jag förbaske mig inte än. Vi åkte till K-rauta och köpte en ny toasits och sen var jag grinig och helt färdig. Hur ska det gå att jobba?

Piggade på mig efter lite vila och med gemensamma krafter lagade vi chicken rollups. Det var länge sedan. Men vad gott det är. Tunna kycklingfiléer doppade i smör, parmesanost, ströbröd, vitlök, salt och peppar. Fyllda med vitlöksost därefter och så tillagade i ugnen, 175 grader i 40 minuter. En njutning för gommen...

Fredag och förhoppningsvis lite sällskap

Jag har varit ensam med mitt bultande huvud i en vecka nu, det känns som om det räcker. Det ska bli kul att få hem systrarna Sandberg.

I natt hade jag någon slags feberkonstig dröm, det var jag och ett rymdskepp och det var tidsresor och lite interstellarinspirerat men mycket mer psykedeliskt och jag var rätt glad när jag vaknade upp till verkligheten...

Vad för roligt ska jag berätta om idag då?

Svårt att välja bland alla skojiga saker som händer i mitt liv just nu. Not.

Jag har varit utanför dörren. Gått 500 meter drygt. Sen var jag slut.

Jag har också ställt ut en utrangerad skrivare och en trasig toastol till grovsoporna.

Så kul har jag det. :) Slå det den som kan.

En vecka ensam i ett hus

Jag börjar få lappsjuka. Inte för att jag haft ork att träffa någon, men det här är inte kul längre. Det är ju tur att Netflix finns. Gengångare har jag sett, hela serien. The Americans har jag sett halva av, den är riktigt bra. Däremellan sova sova sova..,

Utanför skiner solen. Jag längtar ut. Jag vill vara frisk. Det blir jag snart...

Jordskott - vad säger vi om den?

Jag har svårt att bestämma mig. Det är svenskt och svenskt brukar jag inte tycka om. Det är för mycket ibland och för mycket är nästan aldrig bra. Men det är spännande och lite flummigt och vackert filmat. Jag får nog se färdigt i alla fall...

Inte lär det bli något jobbande i morgon

Fjärde dagen och jag känner mig INTE bättre. Inte nämnvärt i alla fall. Flyktingarna i Syrien har det förstås värre, men jag tycker synd om mig själv i alla fall. Idag har jag skallebang. Och näsblod när jag snyter mig.

Intressant att kolla mello med feber

jag tycker verkligen att det är dåligt, alltihop. Konceptet, låtarna, programledarna. Ändå ligger jag där och tittar. Jag är för matt för att ta fjärren och slå av. Måns vann visst. Och han var inte sämre än någon annan.

Influensan from hell

Sällan jag känt mig så här risig. Feber. Hackhosta. Ont i hela kroppen. Matthet. Villsovabara. Inte roligt. Jag skulle verkligen uppskatta att få känna mig riktigt frisk.

Bilder från Indien

Det var en fantastisk resa inser jag, min hjärna håller fortfarande på och bearbetar intryck. Här är några bilder. Svårt att välja ut bara några, men det här är ett försök i alla fall... (Det blir ett gäng ändå...)

 

Jobbat i två dagar

Det har gått bra, det var riktigt roligt att träffa alla. Det verkar som om de är glada att se mig också. Skönt det. Alternativet vore ju så mycket sämre.

Jag är nog nästan ikapp rent sömnmässigt nu, men jag blir fortfarande trött vid fel tillfällen. Jetlag är inte att leka med, inte för en femtiotvååring.

Hemma på soffan igen

24 timmar efter påbörjad hemfärd från New Delhi har jag landat i soffan på Fylstagatan. Det är aldrig roligt att åka hem. Då har man liksom gjort sitt vad gäller transporter för en stund. Man har inget att se fram mot heller...

Men jag måste faktiskt säga att den här resan var värd hela hemresan. Jag är så full av intryck att det kommer att ta mig flera veckor att smälta allt. Människorna, hela miljarden, som en levande myllrande organism, allt det vackra, allt det fula, det stora armodet, gatuljuden, stoltheten över historien, tillkortakommandena i nutiden, naturen, djuren, maten, färgerna, dofterna. Stanken.

Indien rekommenderas varmt för den som kanske vill ha lite mer än sol och bad på sin semester. Men man får vara beredd på att livet ser lite annorlunda ut än här hemma.

Nu går jag och sover. Länge. I morgon eller i övermorgon ska jag vittja systemkameran.