Att få besök...

Det knackade på dörren och in kom Per, min gamle vän, som sett på Facebook att jag låg hemma. Fick lite sällskap till kaffet och "slapp" tv-n en stund. Det kändes bra. Omtänksamt av honom. Vi stöter ihop ibland, men umgås inte särskilt mycket, annars. Det blev ett par timmar med prat om ditten och datten. Uppskattat. Man har inte så många vänner som hör av sig nuförtiden. Det blir kanske så med åren. Eller också är det jag som är för svår att umgås med?!..