När verkligheten visade sig släppte lite "hur-ska-det-bli-ångest"

Tog mig en tur till Brickebacken och mina kommande nya arbetsplatser på eftermiddagen. Träffade många trevliga människor. Det kändes skönt efteråt. Man har alltid så mycket fantasier innan man sett hur det ser ut "på riktigt". Det här kommer att bli bra.

-16 grader i morse och bilen var helt död

Den sade inte ens tugg-tugg, den sade ingenting alls. Där stod vi, Tuva och jag, tio minuter innan skolan skulle börja, tre kilometer bort. Det var bara att ringa mamma, be att få låna hennes bil och sedan skynda sig för att hämta den. Vi var i alla fall vid Skogstorp innan 08.30. Starkt jobbat Håkan och Tuva!

Fick sedan hjälp av Britt-Louise med startkablar på lunchen och sedan blev det till att "laddköra" en stund - till Hardemo bland annat. Skodan ska in på service på fredag. Hoppas den funkar till dess...

Och ute faller snön...

Det är väl som det ska vara på vintern antar jag... Går liksom inte att klaga på. Fast jag tycker ju mest att det ytterligare förstärker känslan av att det ska bli härligt att åka på semester. Snö och jag passar inte så bra ihop.

Man kan ju alltid kura ihop i soffan och läsa en bra bok. Jag fick Alice Munro i present av Linda igår. Den kanske...

Redan fredag - oops

Vart tog den veckan vägen?

För ett år sedan precis var vi vid Unawatuna Beach och plaskade i Indiska Oceanens ljumma vågor. I år får man ta sig ett varmt bad i stället. Det är inte lika bra, men det duger. Och snart bär det ju av på lite semester så...

Linda och jag åt lunch på goda rum idag. Det var en riktig höjdare. Nattstekt ryggbiff med löktrilogi och stekt potatis. Ibland får dom verkligen till det. Jag tror halva centerpartiet var där också. De är väl inte fler än att de får plats i växthuset. :) Jag tror de hade någon länssammandragning.

Då var det officiellt då...

Idag har jag åkt runt på "dags-att-berätta-att-jag-ska-sluta-på-jobbet-turné". Så nu kan jag väl skriva det här också. 25 år - och ett guldplektrum - senare är det dags att pröva på något nytt och framåt mitten-slutet på Februari börjar jag jobba i Örebro kommun. I Brickebacken. Det känns lite märkligt att ens skriva om det, men det kommer att bli jättebra. Jag är 51 år på lördag. Ska jag göra något annat i mitt vuxna liv än att jobba i Kumla så är det nu. Det bara är så.

Söndagkväll och "hurskajagvaknaimorgonångest"...

Med väckarklockans hjälp såklart, det lär väl vara enda chansen nu när jag varit ledig så länge. Men det ska såklart funka.

Vi har KUP-dag i morgon. Det blir en annorlunda dag på flera sätt tror jag. Både för mig och medarbetarna. Men det blir säkert bra.

Snart dags att börja jobba igen

Men än är det några lediga dagar kvar, skönt det. Får väl träna mig på att sätta klockan de närmsta mornarna. Det har ju blivit en del nattugglande om man säger så...

Denna lördag bär en semifinal i juniorhockey-vm i sitt sköte. Det ska bli spännande att se om Sverige rår på Ryssarna en gång till. Jag hoppas såklart det.

Ett elljusspår...

Ett elljusspår ett elljusspår... Måste komma igång med lite "röra på fläsket" känner jag. Annars blir det inte roligt med någonting till slut. Ska verkligen försöka få lite spänst i benen innan resan. Det får väl göra lite ont...

Och så var det 2014...

Någon Askersundsresa blev det inte. Katarina var magsjuk. Men det blev lamm och hummer här hemma i stället och det gick ju bra det också, även om det hade varit roligt att få träffa familjen Högberg.

Nu är det 1/1 och jag hoppas det här året blir ett bra år. Hoppas verkligen det. En del förändringar kommer det i alla fall att bli och jag hoppas till det bättre. Mer kan jag inte säga just nu, men snart så...

Just nu känner jag att jag väldigt gärna vill komma iväg på semester. Men det är ju bara tre veckor kvar så. Får läsa på lite om Dominikanska republiken och drömma mig bort på det viset.